Annons
DEBATT: Jaktvårdskretsarna i Norrbotten i öppet brev om jakt och fiske i fjällen - Jaktjournalen
Senaste nytt:
Annons
11 månader sedan fjälljakt
Jaktvårdskretsarna i Norrbotten oroas av den pågående utredningen av rennäringslagen och skriver här ett öppet brev till Renmarkskommittén. Foto: Per Jonson
DEBATT: Jaktvårdskretsarna i Norrbotten i öppet brev om jakt och fiske i fjällen

I det här öppna brevet till Renmarkskommittén uttrycker samtliga jaktvårdskretsar inom Svenska Jägareförbundet i Norrbotten sin oro för den pågående utredningen om ny rennäringslag. "Låt inte lagstiftningen splittra grannar, vänner och släktingar", skriver företrädare för jaktvårdskretsarna.

Jaktvårdskretsarna i Norrbotten oroas av utredningen om ny rennäringslag. Redan i direktiven är det tydligt att utredningen ska tala om hur samebyarna, i viss mån även övriga samer, ska få ensamrätt till jakt och fiske och ökad bestämmanderätt över all markanvändning på nästan halva Sveriges yta. Frågan är inte om rättigheterna ska flyttas eller vilka områden det ska avse utan hur det ska ske. Det är en enorm förändring som skulle påverka väldigt många fler än samebymedlemmar och övriga samer.

I direktiven har man helt nonchalerat andra som levt sida vid sida med samerna i hundratals år. Traditioner och kultur är ganska lika samernas men i andra avseenden också annorlunda beroende på olika sätt att försörja sig i den karga och utmanande miljön. Jakten, fisket och naturen är ändå lika viktiga och var för bara några generationer sedan helt nödvändiga för överlevnad. Renskötseln är en grundpelare i samisk kultur men det var också mycket vanligt att andra än samer hade egna renar både som dragdjur och för mathållningen.

”Kollektivt dåligt samvete”

Den diskriminering som drabbat samerna har i många avseende i motsvarande grad drabbat även andra i landets nordligaste delar. Ett kollektivt statligt dåligt samvete mot det samiska folket kan inte utraderas genom att de får exklusiva rättigheter när det samtidigt innebär att andras rättigheter starkt begränsas eller går förlorade. Man kan inte rätta till gamla misstag genom att begå nya.

Vi är helt eniga med regeringen att rennäringslagen är dålig. Redan i första paragrafen står det att man i Sverige, baserat på etnicitet och yrkesval, ska ha olika rättigheter. Vissa rättigheter gäller bara om man är av samisk härkomst. Något liknande finns inte i någon annan lag i Sverige som alltid annars är motståndare till att etnicitet ska påverka hur vi behandlas av samhället. Ändå vill man i det här fallet ytterligare förstärka särbehandlingen av folk grundat på härkomst.

Markägare i renskötselområdet är redan idag begränsade i rätten att bruka egna privata marker i sin näringsverksamhet samtidigt som samebyarna har rätt att utan kostnad nyttja även privata marker i sin näring. Samebyn får bygga hagar och byggnader på annans mark om man anser att det behövs för renskötseln. Om det krävs får de också fälla lavträd för att få foder till renarna. Samebymedlemmar får jaga och fiska på privata marker utan att markägaren får ersättning. Samebyarna nyttjar markägarnas skogsbilvägar i sin näring utan att vara delaktiga i underhållet vare sig genom arbetsinsats eller ekonomiskt.

Nekade bygglov

Störning av renskötseln används ofta som motivering när bygglov nekas även på privata marker trots att störningen kan ifrågasättas helt eller vara mycket marginell. Direktiven till utredningen ger välgrundad anledning till oro för att rättighetsförskjutningen ytterligare riskerar att glida över till samernas och samebyarnas fördel på alla andras bekostnad.
Samebyarna styrs i många fall av några få större renägare eftersom rösträtten är knuten till antalet ägda renar.

Samebyn beslutar själv vem som ska få bli medlem och därmed få rätt till jakt och fiske. Nya medlemmar konkurrerar om renbete, jakt och fiske så det finns därför ett inbyggt motstånd mot nya medlemmar. Det är en mycket liten minoritet av samerna som är samebymedlemmar med renskötselrätt och därmed också den jakt- och fiskerätt som följer med enligt rennäringslagen.

Av den lilla minoriteten är det i hela landet bara ett mycket litet fåtal, något eller högst några hundratal individer, som lever på sin renskötsel. Därför arbetar många med annat och är därför inte heller aktiva i renskötseln utan har renar som hobby eller för att behålla anknytningen till kulturen. Det är tveksamt om dessa egentligen har rätt att kvarstå som samebymedlemmar enligt RNL 11§ pkt 2 eftersom de övergått till annat huvudsakligt förvärvsarbete.

Snabb utredning

Utredningen ska föreslå hur, inte om, de rättigheter som samebyarna har idag ska breddas avsevärt men också ges till alla samer. I det sammanhanget uppstår utmaningen att avgöra vem som är ”äkta” same. Det är inte möjligt ens om man accepterar teorier som borde vara skrotade efter 40-talets hemskheter. Samer, kväner, lantalaiset, tornedalingar, svenskar, finnar, norrmän och invandrare från olika håll i världen har blandats med varandra och är inte möjliga att särskilja.

Det är inte heller meningsfullt att bygga rättigheter på vilka som fanns i området för mer än 1000 år sedan. Ingen vet vilka det var och hur dagens människor skulle ha ärvt rättigheter genom århundradena. Om de som var här för 1000 år sedan har mer rätt till vårt område än de som kom för 500 år sedan måste dagens invandrare ha ändå sämre rätt. Naturligtvis är det en orimlig tanke i ett demokratiskt samhälle.

Vår oro gäller hela utredningen men kanske i första hand den korta tid man gett för det första delbetänkandet. Redan november 2022 ska man lämna förslag på hur Girjas-domen ska implementeras i övriga samebyar. Det är alldeles för kort tid för ett seriöst arbete om något så här omfattande och så avgörande för väldigt många människor. Resultatet kan också få stora konsekvenser för samhällsutvecklingen.

”Häpnadsväckande”

Den lagstiftning som ska utredas enligt givna direktiv berör inte bara samer som folk och renskötare som yrkesgrupp. Därför är det häpnadsväckande att bara den samiska delen av befolkningen och samebymedlemmarnas näringsverksamhet ges utrymme och möjlighet att direkt påverka utredningen.

Rättigheter och skyldigheter i Sverige ska vara lika för alla och inte knutna till etnicitet. Samerna erkänns som ursprungsfolk men även vår historia sträcker sig längre tillbaka i historien än vad någon kan dokumentera. Det är näst intill omöjligt att med någon säkerhet säga vilket folk som funnits här för tusentals år sedan, hur de levde eller vilka av oss som härstammar från dessa. Om en grupp får stora fördelar kommer många fler att inse att man också tillhör den gruppen.

Tyvärr finns det en överhängande risk för att de motsättningar som redan finns kommer att eskalera om lagstiftningen ändras i den riktning som direktiven så tydligt pekar. Syftet kan vara gott och grundas i en hel del dåligt samvete men konsekvenserna blir orimliga och mycket svåra att förutse.

Vi har i alla tider levt med samer och rennäring som en del av vardagen och den samiska kulturen är naturligtvis värdefull och måste bevaras. Samer är våra vänner, grannar och släktingar som vi respekterar precis som vi respekterar alla andra. Vi har valt olika yrken men är ändå beroende av varandra för att få samhället att fungera.

Låt inte lagstiftningen splittra grannar, vänner och släktingar.

Februari 2022

Kiruna Jaktvårdskrets, Jokkmokks Jaktvårdskrets, Arvidsjaurs Jaktvårdskrets,
Älvsby Jaktvårdskrets. Gällivare Jaktvårdskrets, Luleå Jaktvårdskrets
Råneå Jaktvårdskrets, Kalix Jaktvårdskrets, Bodens Jaktvårskrets,
Haparanda Jaktvårdskrets, Arjeplogs Jaktvårdskrets, Överkalix Jaktvårdskrets,
Piteå Jaktvårdskrets, Övertorneå Jaktvårdskrets, Pajala Jaktvårdskrets

Var med i debatten!

Gör din röst hörd och nå Jaktjournalens 100.000 läsare.

Skicka din insändare till: redaktionen@jaktjournalen.se

FLER ARTIKLAR PÅ SAMMA ÄMNE

    SENASTE NYTT

      VAPENTEST

        RECEPT

          FLER NYHETER

            Missa inga nyheter!

            Prenumerera på vårt nyhetsbrev
            Få koll på alla nyheter – aktivera notiser i din webbläsare
            Jag vill testa!