Debatt: Jägaren och Vargen

Hur ska vi som jägare egentligen ställa oss till varg? Ska vi se Naturvårdsverkets vargpolitik som ett utslag av demokratiska val, vargen som ett potentiellt jaktvilt eller ett skadedjur som hotar ekologiska värden och är en allvarlig belastning för befolkningen i varglänen? skriver Gert Ragnarsson i dagens debattartikel.

Illustration: Gettyimages

På 1970-talet bildades ”Projekt Varg” av Svenska Naturskyddsföreningen med deltagande av personal från Naturvårdsverket vars engagemang ökade med tiden. Initiativtagarnas kunskap om varg var obefintlig och man brydde sig inte om faktainsamling eller att göra någon form av konsekvensanalys eftersom det var ”självklart att Sverige skulle hysa varg”.

Vägen var utsättning av varg i Mellansverige och omfattande propagandainsatser för att övertyga svenska folket. Det var inte så noga med vad som var sant, falskt eller relevant så länge det gynnade målet. Man gladde sig över ett mycket välvilligt bemötande från media.

Det räcker inte med att hänvisa till ”demokratiskt fattade beslut med majoritet i riksdagen” när man tar ställning för eller mot varg.  Om en statlig myndighet frångår sitt uppdrag att agera sakligt och objektivt samt samarbetar med ideella organisationer för att sprida desinformation (med starkt stöd av media) så sätts demokratin ur spel.

Vargen och desinformation

Från jägarhåll behövs en nolltolerans mot felaktig eller missledande information från media eller de organisationer och instanser som man har någon form av samarbete med.

Det gäller även gentemot Naturvårdsverket. Staten och dess myndigheter är mer beroende av jägarna än de flesta förstår. Reaktionerna ska vara öppna och tydliga.

Vargen och forskningen  

De s.k. vargforskarna har visat att man arbetar utifrån en egen agenda, att man är en del av en propagandaapparat. Artiklar kring illegal jakt på varg, eller snarare försvunna vargar som inte återfunnits, har kritiserat av mig och andra för att vara spekulativa samt dåligt underbyggda med bristfälliga studiebeskrivningar, diskussion av felkällor och stor matematisk osäkerhet.

Det hindrar inte ”vargforskarna” att flitigt medverka i media och förtalar jägarna som kollektiv. Jägarkollektiven bör därför inte stödja dagens vargforskning.

Vargen som ett jaktbart vilt

Tyvärr så fanns det höga företrädare inom jägarkåren som på 1900-talet ville ha en livskraftig vargstam. De litade på ”experternas” obetydliga expertkunskaper när dessa hävdade att vargen inte utgjorde något hot mot älgjakten. Den viktigaste orsaken var ändå drömmen om licensjakt i Sverige.

Vi måste sluta se varg som ett potentiellt jaktbart vilt i Sverige. Det leder bara till förlamande diskussioner, överklaganden och ”nya forskningsrön”. Processen dras ut i det oändliga.

Vargen, ekologi och kultur

Varg är ett skadedjur som inte tillför något av ekologiskt värde utan hotar den miljömässiga mångfald i Mellansverige som uppstått genom betande djur på lågproduktiva marker. Som skadedjur bör vargen tas bort helt eller avlivas där den gör skada t.ex. när den kommer inom ett visst avstånd från människor, deras bostäder eller tamdjur.

Jägarna bör i solidaritet med drabbad befolkning arbeta för att strövargar inom 100 meter från människor, bostäder, gårdar och tamdjur får avlivas saklöst med hjälp av klass 1 vapen.

Det samma bör gälla vargar i revir som kommer närmare än 200 meter från objekten ovan. Det skulle medföra att något tiotal av de mest närgångna vargarna snabbt dödades och att problemen skulle minska drastiskt.

Gert Ragnarsson
Bålsta

Var med i debatten!

Gör din röst hörd och nå Jaktjournalens 100.000 läsare.
Skicka din insändare till redaktionen@jaktjournalen.se

ANNONS ▼
ANNONS ▼
AKTUELLT

Så blir vargjakten 2021

Nu är det klart hur licensjakten på varg blir i vinter. Det är Jägarnas Riksförbund som i ett pressmeddelande skriver att 24 vargar får fällas.

”Ingen vargjakt i Dalarna”

– Det blir ingen vargjakt i Dalarna i vinter. Det säger jägareförbundets länsbas, Ulf Berg, som på onsdagsmorgonen fick informationen direkt från landshövdingen.
ANNONS ▼