Vi som jägare har inte kunnat påverka den situation som uppstått vad gäller vargstammen, vi har under många år påpekat att det behövs en noggrann förvaltning av vargstammen, men utan gehör för detta.

Resultatet ser vi idag.        

Licensjakten på varg som den bedrivs idag, sker på vissa av länsstyrelsen utsedda revir. Detta kan innebära stora områden med många jaktlag, som efter överenskommelse kan bedriva gemensamhetsjakt över jaktlagsgränser.

Detta medför ett stort antal jägare och att en noggrann planering genomförs i synnerhet ur säkerhetssynpunkt.

Vargjakten innebär många kalla och händelsefattiga timmar, i de flesta fall långt från händelsernas centrum, ofta stark kyla och blåst, ibland mycket snö med oplogade vägar, detta ställer höga krav på organisation och oss jägare, utan någon som helst ersättning.

Vad kostar jakten?

Ytterligare en intressant uppgift att veta, hur många mil bilåkning och mantimmar det blir per skjuten varg, med tanke på alla spårningstimmar inför jakterna. Vad kostar detta?

Plogfakturorna har vissa år varit helt oacceptabla.

Vi jägare ställer upp på detta för att återfå den jakt som vi kunnat bedriva innan vargetableringen, då i synnerhet i det mellersta rovdjursområdet, med den revirtäthet som förekommer.

Idag när beslutet att vargstammen ska sänkas till gynnsam bevarandestatus (om det nu går igenom) har jag ett förslag att Naturvårdsverket och länsstyrelserna åtar sig detta uppdrag. Förslagsvis med helikopter.

Personligen känner jag mig utnyttjad av myndigheterna.

Gett upp hoppet

Jag är väl medveten om svårigheten att få gehör för detta förslag inom jägarkåren, främst från de som satsat stora pengar på rovdjurshundar och anpassade hundbilar. Så länge björn-, lo- och järvstammarna ska förvaltas finns ju den jakten kvar.

Ställer man detta mot hur många som har gett upp hoppet att jaga traditionsenligt med älghundar och småviltshundar vet alla hur den fördelningen är.

Hur stor vargetableringen tillåts bli i södra rovdjursområdet och hur reaktionen blir bland jägarkåren återstår att se.

Problemen brukar inte vara så stora, förrän man har dem inpå sig.

P. Forsling
Vargjägare, södra Hälsingland