Debatt: Dags att införa Varghjälpen för drabbade djurägare?

Att skydda tamdjur mot vargangrepp är svårt. Nu föreslår debattören ett större utnyttjande av paragraf 28 och ett "Tamdjursvärn" i samarbete med värnarsidan.

Debattören föreslår Varghjälpen, i stil med Vildsvinshjälpen, mot vargar som attackerar tamdjur. Bild: Mikael Moilanen och Gettyimages, montage

Rapporter om vargar som attackerar och dödar får eller annan tamboskap kommer allt tätare. Enskilda vargar, eller ibland flera medlemmar i en vargflock, som lyckats döda tamdjur blir snabbt specialiserade när de inser att det är relativt riskfritt.

De är intelligenta djur och svåra att stänga ute trots s.k. rovdjurssäkra stängsel. De har en betydande kapacitet att både gräva, hoppa och simma.

Gert Ragnarsson

Vargattacker äventyrar den biologiska mångfalden

Attacker på får, eller andra flockdjur, innebär ett stort lidande med många dödade eller skadade djur vilket är traumatiskt och sorgligt för djurägaren, utöver de rent ekonomiska förlusterna. Det äventyrar även den biologiska mångfalden genom att outnyttjade hagmarker växer igen när tamdjursägare ger upp eller måste begränsa de betade områdena. Vill det sig illa så rör det sig dessutom om gamla sällsynta lantraser som är oersättliga.

Svårt att skydda

Vi är många som uppskattar och vill värna Sveriges speciella natur och artrika växt- och djurliv.

En levande landsbygd med odlingar och betande djur på magrare hagmarker är viktiga förutsättningar. När det inte längre är ekonomiskt möjligt att som på mitten av 1900-talet ha ett eller några tiotals mjölkkor på i stort varje bondgård, så blir betande får allt viktigare för att hålla hagmarkerna öppna. Får behöver stora ytor och ska flyttas till nya beten med jämna intervall för att inte drabbas av parasiter. Helst bör de också stängslas mot naturliga sjöar och vattendrag för att alltid ha fri tillgång till friskt vatten. Det gör det svårt att effektivt skydda får mot rovdjursattacker.

Svårt att skydda mot varg

Attacker av varg är speciellt allvarliga då en ensam varg t.ex. kan döda 20-30 får under en attack. Först efter många attacker, ansökningar till Länsstyrelser, DNA-prover för att försöka säkerställa vilken varg som svarat för attacken, utdragna processer med överklaganden som gör att ytterligare tamdjur offras så tillåts eventuellt skyddsjakt.

Vargar är svårjagade och skyddsjakter kräver i regel stora insatser av frivilliga jägare. Det kan röra sig om hundratals timmar oavlönat arbete. Risken finns också att fel varg dödas och problemen kvarstår.

Rätten med paragraf 28

Tamdjursägare själva, eller via djurvårdare eller annan person som djurägaren anlitar, har rätt att skydda sina djur mot rovdjur och även att döda rovdjur som tar sig in i inhägnat område ”avsett för skötsel av tamdjur och det finns skälig anledning att befara ett angrepp där” ”när det inte går att skrämma bort rovdjuret”. Paragraf 28 i Jaktförordningen. Med ”skrämma” kan avses rop, varningsskott eller liknande. Tamdjursägaren behöver inte ha jakträtt på området eftersom det inte rör sig om jakt utan bevakning.

Skrivningen av paragraf 28 är synnerligen tydlig och även syftet (avgörande vid ev. juridiska tvister) är uppenbart – rätten att skydda inhägnade tamdjur.

Använd skyddet oftare

Paragraf 28 borde användas i betydligt större omfattning och i samarbete mellan djurägare och jägarutbildade personer, och varför inte med andra personer som önskar skydda och bevara vår unika natur. Det har en mängd fördelar. Skyddet av tamdjuren kan ske utan den omfattande och tidskrävande byråkrati som skyddsjaktsansökan innebär. Det skulle bespara mycket lidande hos tamdjuren. Om en varg tar sig in till en inhägnad tamdjursbesättning och inte låter sig skrämmas bort utan måste dödas så är man helt säker på att rätt varg skjuts. Det får också en tydlig avskräckande effekt om flera vargar i en flock är engagerade i tamdjursjakt, vilket kan minska behovet av framtida skyddsjakter.

Då paragraf 28 insatser inte är jakt i vanlig bemärkelse så bör det också vara möjligt att använda moderna hjälpmedel som nattkikare, ljusförstärkningsutrustning, belysning etc. som minskar riskerna för skadeskjutning eller risker för omgivningen.

Ge vargarna trafikdödat

En relevant invändning från rovdjursvärnare är naturligtvis att den period då tamdjur vistas och betar ute också är den period som växande vargungar behöver mycket kött (ca 2 kg per dag). Om ett vuxet djur i flocken dödas så kan det innebära att valparna svälter eller att deras tillväxt hämmas.

Tyvärr så fungerar det vilda liv som vi vill värna på det sättet. För varje rådjursget (hona) som en varg dödar på försommaren så kommer en eller två rådjurskid helt säkert att svälta ihjäl.

Rovdjursvärnare kan dock bidra genom att frivilligt vakta vid tamdjursstängsel och med sin närvaro, rop och knallskott försöka skrämma bort närgångna vargar.

I de fall en av vargflockens medlemmar dödas och det finns anledning att tro att det kan innebära svårigheter för flockens valpar, så kan man också bidra (i samråd med polis och markägare) genom att samla in och frakta trafikdödade djur till vargreviret. Det är alltjämt så att trafiken dödar fler djur än jägarna och det gäller inte minst rådjur som är en eftertraktad föda för vargar.

Ett samarbete över gränserna

Det är kanske dags att bilda ett Tamdjursvärn med insatser från lokala jägare, jägarförbunden och gärna även Rovdjursföreningen och Svenska Naturskyddsföreningen i effektivt samarbete för bevarande av svensk natur och djurliv (vilt som domisticerat). Det borde vara fullt möjligt, om viljan finns!

Många som läser detta tycker säkert att iden är helt befängd. Hur skulle så varierande intressen kunna samverka? Samtidigt så kan INGEN, möjligen bortsett från en liten klick re-wildening entusiaster som önskar att all mänsklig aktivitet utanför storstäderna upphör, rimligen önska att stora mängder tamdjur dödas och att våra hagmarker växer igen med en minskande artrikedom som följd.

Gert Ragnarsson
Bålsta

 

Var med i debatten!

Gör din röst hörd och nå Jaktjournalens 100.000 läsare.
Skicka din insändare till redaktionen@jaktjournalen.se

 

ANNONS ▼
ANNONS ▼
AKTUELLT

Hedin: ”Skönt att det blir åtal”

Åtalet mot Karl Hedin bygger på en lång rad indicier. Det är främst avlyssnade telefonsamtal som åklagare Lars Magnusson menar bevisar att Karl Hedin inte varit främmande för att skjuta varg, och att han jagade varg illegalt den 26 oktober 2018. "Skönt", säger Karl Hedin om åtalet.

Senaste vargnytt: Stora problem med varg på flera håll i landet

Vargen fortsätter skapa stora problem och merarbete för djurägare runt om i landet. I södra landsändan pågår skyddsjakt i tre län på fårdräpande vargar, och i Gävleborg strider ortsbor i Lingbo för att få skyddsjakt på närgångna vargar som bland annat dödat får och lamadjur.

Rektor Eva-Lena sköt stortjur

Eva-Lena Årmyr och hennes älgjakt har blivit en snackis bland eleverna på skolan där hon är rektor. Under älgjakten fällde Eva-Lena en riktigt fin älgtjur.
ANNONS ▼