Klas Norén med sin fina jakthund på sopstationen i Fagersta. Foto: Mikael Moilanen

Axa imponerade med sin lydnad på sopstationen

Folk springer fram och tillbaka med grejer som ska sopsorteras, måsar skriar över sopberget och andra hundar gnäller i bilarna runt omkring. Mitt i detta inferno sitter unga pointern Axa okopplad och blickstilla – på husses kommando.

– Vilken väldresserad hund. Min galning skulle löpa runt hela anläggningen, kommenterar en jägare som går förbi Axa och husse Klas Norén på Sänkmossens sopstation i Fagersta på lördagsförmiddagen. Jaktjournalen räcker över ett exemplar av papperstidningen och gratulerar till den lydiga pointern.

– Jag har två gamlingar hemma, också pointrar, så vi är inne i ett generationsskifte. Vi jagar ripa i första hand, och åker skidor och lever aktivt, berättar Axas husse, Klas Norén.

Hur mycket tränar du lydnad med hunden? – Ganska mycket tid lägger man ned på lydnad från att man får hem dem till de blir två år. Just nu jobbar vi med sista momentet, apporteringen, och den ska sitta till den 25 augusti, säger Klas Norén. Hur går det med att få henne att stanna före skottet? – Vi har tränat och det gäller att inte vara för hård i början, så att hunden blir osäker på om den ska resa fågeln eller inte. Det är ett kritiskt moment men det går bra, säger Klas Norén. Det kommer fram människor och gratulerar till din lydiga hund – har du henne aldrig kopplad? – Jo då, hon går i koppel också. Men hon är väldigt följsam och tajt med mig. Men om det skulle komma ut vilt framför henne när hon sitter här på ditt kommando, hur går det då? – Ja, det beror på hur långt ifrån jag är. Vi har mycket rådjur runt huset hemma och lite intresse för hårvilt finns det i just henne. Men, nej, hon är så pass lydig att det funkar.

Mikael Moilanen mikael.moilanen@jaktjournalen.se 070 – 744 18 21