Älgkor följs med satellit och dator

Erik Andersson och projektansvarige forskaren Göran Eriksson, SLU, med en av de 26 älgkor som nu försetts med GPS mottagare och GSM-telefon.Nu går landets älgstam in i IT-åldern. Med häftigt färgade halsband och hög svansföring spatserar 26 älgkor i Västerbottensskogarna utrustade med GPS-mottagare och GSM-telefoner. De högteknologiska älgkorna ringer sju gånger per dag till sin hemsida hos uppdragsgivarna på SLU i Umeå och berättar vad som händer på betesfronten.Om detta slutar med en älgkrasch eller ytterligare en IT-krasch återstår att se, men forskarna är överens om att detta är ett tekniksprång av stort format.

Fjolårets flyginventering av älg i Åseleskogarna i Västerbotten gav vid handen att det fanns 10-12 älgar per 1000 hektar i vinterstam. För mycket ansåg markägarna som kunde visa på betesskador. Älgarna finns inte här under hösten kontrade jägarna som inte ansåg sig klara av en kraftigare avskjutning.
Gnissel i samrådet mellan jägare, markägare och storskogsbruket resulterade i en unik överenskommelse mellan jägare, markägare och storskogsbruk som nu delar på kostnaderna för en heltäckande undersökning om älgens betesvanor under ett helt år.
Ungefär samtidigt som problemen i Åsele aktualiserades lanserades ny modern teknik som gör det möjligt att följa älgarna utan krävande personalinsatser.
400 000 positioner
Holger Dettki, landskapsekolog på SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) i Umeå berättar om tekniken som bygger på en GPS-mottagare ett batteri och en GSM-telefon. Utrustningen som väger 1,1 kilo sitter i ett halsband som fäst på älgen. Forskarna flyger med helikopter och skjuter älgkorna med en bedövningspil för att kunna fästa halsbanden.
När älgen kvicknat till efter bedövningen kan forskarna följa älgens beteende under ett helt år innan det är dags att åter bedöva kon och plocka bort halsbandet. Forskningsprojektet ska pågå i fyra år i Västerbotten.
Varje halvtimme tas en position i GPS-mottagaren och sju gånger per dag ringer GSM-telefonen på älgen upp via ett modem till SLU:s dator och rapporterar in positionerna. Varje position har en noggrannhet på +-10 meter. Varje dygn tas 30-48 positioner. Totalt får forskarna cirka 400 000 positioner att bearbeta.
Med hjälp av helikopter söks älgkorna upp för att skjutas med bedövningspil.Älgar på Internet
Positionerna kan sedan matchas med satellitbilder, samma som används av riksskogstaxeringen för att i detalj se vilka betesmarker som älgarna föredrar. Jämfört med tidigare forskning kan man nu exakt säga vilken typ av skog älgarna betar och när det sker.
Det unika med tekniken är att positionerna direkt hanteras i en databas och läggs ut på en karta på internet där man kan följa älgarnas vandringar.
Huruvida älgarna ska gå att följa minut för minut för allmänheten har forskarna ännu inte tagit ställning till. Det kan bli problem med störningar av älgarna och det skulle påverka forskningen negativt eftersom man vill studera en ostörd älgstams födoval. Problem kan även uppstå under jakten om enskilda jägare och jaktlag enkelt skulle kunna se exakt på metern var älgarna fanns inom jaktområdet.
Skjut inte älgarna!
Forskarna vill även uppmana jägarna i Åseletrakten att inte skjuta älgarna som har halsband eftersom forskningsprojektet går ut på att följa älgkornas vandringar och födoval under ett helt år.
Sändarhalsbandet levereras av det tyska företaget Vectronik och kostar i storleksordningen 40 000 kronor. Det unika med detta projekt är att markägarintresserna, storskogsbruket och LRF bidragit med pengar tillsammans med länstyrelsen i Västerbotten och Jägareförbundet.
– Kan man hitta ny och viktig fakta med denna forskning gynnar det både jägare och markägare, säger Bernt Wikström, LRF-bas i Västerbotten, som fanns med i Åsele när de första älgarna märktes.
Landskapsekolog Holger Dettki visar upp halsbandet som under ett år kommer att skicka viktig information direkt till datorerna på SLU i Umeå.Bra för alla
– Flyginventeringar och älgbetesinventeringar visar att det finns mycket älg kring Åsele. Vi hoppas få reda på var älgarna finns under hösten så att man vet var älgstammen ska beskattas, säger Wikström.
Forskarna menar att den här forskningen är ett tekniksprång.
– Att på forskningsnivå förstå älgarnas födoval är mycket viktigt och för oss en bra bit framåt, säger Holger Dettiki(bilden). Kanske kan man i framtiden hitta en modell som verkligen skapar balans mellan föda och älgstam.
Naturligtvis kommer även markägarna att få nytta av forskningen. Effekterna av monokulturer kommer att kunna utvärderas på samma sätt som minskningen av tall till förmån för gran och contorta kan studeras.
Forskarna är inte främmande för att man i framtiden kan skapa modeller där skogsbruket kan bedöma risken för att ungskogen ska skadas av älg vid olika typer av hyggen.
Forskningen är just nu i sin linda och för de som vill följa projektets utveckling på närmare håll kan knappa in sig på älgarnas egen hemsida:
http://www-moosetrack.slu.se
Text och foto: Roger C Åström

AKTUELLT

Nu ska Sveriges bästa harhund koras

Vrigstad (JJ) Nu är det snart dags för årets stora Stövarmästerskap, Stövar-SM för harhundar. Imorgon invigs arrangemanget i Vrigstad och Jaktjournalen finns naturligtvis på plats.

Bra jaktår för tjäder och vildsvin i Dalarna

Dalarna (JJ) Det är goda tider för skogsfågeljägarna och vildsvinsjägarna i Dalarna. Under senaste jaktåret sköts nästan dubbelt så många tjädrar som året innan – och antalet fällda vildsvin fortsätter öka.

Skadades när hjort attackerade

Linköping (JJ) Eftersöket på en skadad hjort blev dramatiskt när eftersöksjägaren plötsligt blev attackerad och landade så illa att räddningstjänst och ambulans fick inkallas. Olyckan inträffade utanför Sturefors i Linköpings kommun.

Debatt: Riksjaktvårdskonsulent rasar över älgrapport

Kungsbacka (JJ) Skogsstyrelsens föreslår en kraftig sänkning av älgstammen. I diskussioner kring hur mycket älgstammen skulle sänkas nämns en halvering. En hållning och målsättning som givetvis är helt oacceptabel för Svenska Jägareförbundet, landets jägare och högst sannolikt även för den breda allmänheten, skriver riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné i ett debattinlägg.

Skogsstyrelsen vill halvera älgstammen

Kungsbacka (JJ) I en ny rapport föreslår Skogsstyrelsen att man ska halvera älgstammen för att öka tillväxten i skogen. Dessutom föreslår myndigheten att man ska gå från älgförvaltningsområden till klövviltförvaltningsområden.

Annonser