Wachtelhunden Knestorps Figo räds inte vildsvinen

aprilb.jpgDen treårige Figo är i början av sin karriär. Ägaren, Roger Mårtensson, Dalstorp, anser att hunden först under nästa säsong är mogen för de högre priserna under jaktprov. Figo är godkänd på Wachtel- hundsklubbens nya vildsvinsprov, anlagstest på viltspår och har en tvåa på jaktprov i öppen klass.



Det finns många anledningar till att wachtelhunden blivit så populär under senare tid. Åttiotalets rådjursexplosion var en starkt bidragande orsak, då vi ville få fram effektiva och kortdrivande hundar. Rasen är dessutom en bra eftersökshund, där många individer är tillräckligt skarpa för att avfånga ett skadat rådjur.
Förr i tiden hade jägaren ofta ett stall av olika hundar som var specialiserade på olika slags jakter, men i dagens tidspressade samhälle har önskemålet om kombinationshundar vuxit. I en och samma hund önskar vi att det skall finnas anlag för jakt av allt slags vilt, apportering och eftersök. Nu har dessutom kravet uppstått på att hunden skall klara av att jaga vildsvin.
Wachtelhunden är en av de raser som passar in i den här modellen, och JJ valde att till Månadens Hund följa en yngre hane, Knestorps Figo, som har börjat samla meriter på jaktprov, klarat av anlagstest på viltspår och är godkänd på vildsvinsprov.
– Ett riktigt vildsvinsprov skall ske på frilevande grisar, där hunden själv skall söka upp djuren. Hunden skall skälla på stånd i minst fem minuter eller köra loss grisarna och driva dem med skall, berättade Figos ägare, Roger Mårtensson från Dalstorp i Västergötland.

Vildsvin

aprilc.jpgHanhunden Figo är hans sjunde wachtelhund och Roger är, förutom jaktprovsdomare, ansvarig för rasklubbens jaktprov.
På ett hygge i ett jakthägn släpptes Figo. När kopplets ströks rusade han på wachtlars vis fram och tillbaka för att söka spår. Här var problemet för hunden att det fanns alltför många spår av vildsvin, både färska och gamla. Det blev egentligen inte någon riktig spårtagning för att finna viltet, utan Figo fann sitt vilt med hjälp av vindvittringen. Ju närmare han kom en hög av tallris, desto stramare blev hans kropp.
Där kom de första skallen, och jag vet inte om han redan då sett grisen eller bara tog den på vittring. Skallen kom tätare, allt eftersom Figo lokaliserat djuret. Först på femton meters avstånd skallade Figo, men hundens kurage växte och snart var han bara på ett par meter från gyltan som tagit skydd bland riset. Då gjorde grisen sitt första utfall!
På en femöring vände Figo och rusade tillbaka. Gyltan följde efter några meter, precis vad man kunde förvänta sig. Figo fortsatte att skälla och provocerade grisen att röra sig.

Tuff kamp

Bättre kunde det inte bli. Vid en jakt står vildsvinen gärna fast i täta buskage, men om hunden kan provocera dem att rusa ut ger det också jägaren en skottchans.
Så långt var allt perfekt, men ju längre Figo höll på desto tuffare blev han. Gyltan lyckades aldrig få tag i Figo, men idag var det lite för små marginaler.
– Han är lite för hård idag, och jag är rädd för att det kan bli värre. Risken finns då att han till slut blir skadad av ett vildsvin, befarade Roger.

Inkallning

aprila.jpgEfter en stunds arbete försökte Roger att vissla in hunden, något som normalt alltid fungerar. Idag ville inte Figo lyssna, men till slut stod han kopplad vid husses sida.
– Det var inte bra, men det är nog mest en fråga om appell. Jag får lägga på ytterligare ett lager när det gäller dressyr.
Figo var snart tre år gammal, och ännu inte färdig i sin utveckling. Han hade meriterats med en tvåa på jaktprov i öppen klass, men det är inför nästa säsong som Roger anser att han är mogen för jaktprov.
– I skogen jagar han allt och driver inte längre än 15 minuter. Han är, som en wachtel skall vara, kontaktsökande och har lätt att hitta tillbaka efter ett drev. Vad som ännu inte är bra är hans sök, vilket jag tror är en mognadsfråga. Under kommande säsong tror jag att det skall bli bra, då har han även fått mer erfarenhet när det gäller upptag.

Stöthundar

Tillvägagångssättet att jaga in en drivande hund är viktigt för att man skall få fram ett bra och självständigt sökarbete. Många wachtlar får sin första säsong under stora jakter med flera hundar och risken är då stor att de blir skallande stöthundar.
– När hunden är valp får den följa med lös i skogen. Så fort den börjar med att jaga måste den gå i koppel under promenader eller svampplockningsturer. Risken är annars att den börjar med jakt när den inte skall. Kallar jag då in den, kan det bli till en konflikt hos den unga hunden.
– Injagningen sker på samma sätt som om det gällt en traditionellt drivande hund. Jag går ut i skogen och släpper. Därefter väntar jag och med tiden kommer hunden att söka ut allt längre och finna vilt.

Apportör

Roger jagar flitigt med sin hund, framför allt får Figo stor erfarenhet av olika viltslag när de jagar i Kolmårdenområdet. Här finns älg, kronhjort, vildsvin, rådjur och hare. Figo är även dresserad till apportör, och när han bar in en utslängd kanin den här dagen märktes det att det gick med en iver som anstår en god sådan.
I full fart sprang han på Rogers order ut över fältet för att finna kaninen, där han näst intill slängde sig över bytet. Det var med stor glädje han fattade kaninen mellan sina käkar, kanske lite för mycket för att en retrieverdomare skulle acceptera det, men viltet blev inte misshandlat. Figo är utan tvekan en lustapportör, och Rogers dressyrmetod har utförts utan tvång.

Bättre vattenapportör

– De flesta wachtelhundar har goda anlag för apportering, men det är inte alla jägare som utvecklar det. På jaktprov är det ett krav att hunden skall apportera både på land och i vatten. Kallt vatten är inget problem för Figo.
– Min erfarenhet är att en wachtelhund är bättre som apportör i vatten än på land, för i vattnet finns det inte en massa andra spår som kan bryta koncentrationen. Rasen duger gott som ”husbehovsapportör”, men kan sällan mäta sig med en riktigt bra retriever.

Eftersök

– Viljan att driva djur är väldigt stor hos Figo, och det är självklart ett problem när vi kommer till eftersök. Han duger bra till enklare eftersök och har förmågan att springa ifatt och riva ner skadade rådjur. Jag litar inte till hundra procent på Figo som spårhund. Vill man göra det bör man ha en helt specialiserad eftersökshund.
Vi avslutade dagen i Rogers kök, där vi välkomnades av Figos mormor och mor, Sippolas Contessa och Knestorps Elmia. Hundarna tog emot oss med glädje, de var sällskapliga och ville ha mycket kel. Även om de inte fick tigga kastade de alla tre längtansfulla blickar mot bullarna på matbordet.

Fakta FIGO

aprild.jpgKnestorps Figo S27835/2001
Efter: Wachtelman`s Ulk S37033/96
Undan: Knestorps Elmia S37185/98
Ägare: Roger Mårtensson, Dalstorp
Uppfödare: Roger Mårtensson, Dalstorp

Utställningar
020525 Mariannelund, SWK Ing-Marie Hagelin 1 JUNKL, 3 JUNKK, HP
030524 Flen, SWK Fredrik Norgren 1 B/J KL Reserv B/J KK

Jaktprov
020921 Revingehed, SWK Grabbasch D UKL GK
030930 Västra, SWK Stig Haglund Viltspår Anlagsklass GK
031025 Koberg Torbjörn Wahlqvist ÖKL, plac 2
031215 Bålsta Leif Andersson Vildsvinsprov, rörligt, GK

Rasfakta wachtelhund

Efter rådjursexplosionen på åttiotalet har wachtelhunden blivit allt mer populär i Sverige, framför allt i södra och mellersta delen av landet där viltrikedomen är stor. Rasen används i första hand som kortdrivare av klövvilt, räv och hare. Rasen är känd för att vara spårsäker och fungerar utmärkt till eftersökshund. Ofta har de skärpa mot rovvilt och skadade djur. En bra wachtel skall också vara apporteringsvillig och ha hög vattenpassion.
Wachtelhunden har sitt ursprung i södra Tyskland och är blodsmässigt besläktad med långhårig vorsteh, münsterländer och vissa spanielraser.
I slutet av 1800-talet avlade man medvetet fram en skogsjakthund som skulle komplettera de stående fågelhundarna. 1903 bildades den tyska wachtelhundsklubben, och de första hundarna kom till Sverige på 30-talet. Idag uppskattas antalet wachtelhundar i Sverige till fler än 1500 med 250-300 registreringar per år.
Rasen finns i två färgvarianter, bruna och skimlar. Mankhöjden är på en hane 48-54 centimeter, och 45-52 centimeter hos en tik.
Text och foto: PER KLAESSON

AKTUELLT

Benelli MR1 i Kammarrätten

Göteborg (JJ) I går genomfördes muntliga förhandlingar i Kammarrättens prövning av Toni Celans överklagan om avslaget på licensansökan för en Benelli MR1. Under förhandlingarna drog Polisen tillbaka flera av sina skäl för avslaget.

Befarade vargskador var bett efter björn

Hälsingland (JJ) Den stövare som blev svårt biten av rovdjur på tisdagsförmiddagen, söder om Alfta och Bollnäs, attackerades av björn, inte varg. – Det var svårt att bedöma, säger besiktningsman Bert Eriksson.

Alla hundar uttagna inför Småhunds-SM

Ydre (JJ) På måndag släpps Sveriges tolv bästa drivande hundar i skogarna utanför Ydre. Då avgörs nämligen 2017 års upplaga av Småhunds-SM. Jaktjournalen liverapporterar såklart.

Fällde guldbock på första jakten

Falköping (JJ) Det blev max utdelning för 15-årige Emil Nilsson när han gick ut på sin första uppsiktsjakt: Han fällde en guldbock. – Vi hade sett den under sommaren men trodde inte att den var så stor, säger pappa Peter som satt bredvid och filmade dramatiken.

Känner sig lurade på godsjakt

Skåne (JJ) Tio jägare köpte jakt på ett gods och betalade tillsammans 130 000 kronor. Det visade sig dock att den som sålde jakten inte ägde marken i området.

Annonser