Vi lever i den bästa jakttiden!

Gäss är ett exempel på en jaktbar viltart som ökat dramatiskt över hela landet de senaste tio åren. Foto: Roger C Åström.

I en tid när vi omges av vargflockar, vargkramare, miljöpartister och allehanda djävulskap som drabbar oss jägare hårt kan det vara på sin plats att påminna om en liten detalj. Något som kanske inte alla tänker på dagligen och som på sitt sätt kan liva sinnet och färga vardagen något ljusare.

Faktum är att dagens jägare är de mest lyckligt lottade som i historisk tid jagat i våra skogar och slättbygder. Kanske var stenåldersmänniskorna på ett sätt lyckligare. Arbetsveckan för invånarna i en samlarby var ofta betydligt kortare än för dagens jordbrukare och industriarbetare.

Det låter bekvämt, och framförallt trevligt, att jaga på heltid. Men jag är inte säker på om jag vill byta min Hilux mot eviga promenader och Blaserstudsaren mot ett kastspjut eller långa arbetsdagar med att gräva fångstgropar.

Jag började jaga i slutet av 1960-talet vilket är inledningen på en jaktlig guldålder på många sätt i Sverige. När jag tänker tillbaka på min far och hans jaktkompisar så var det aldrig fråga om att de skulle ta ledigt från jobbet för att jaga annat än de två första och enda älgjaktsdagarna på året. Troligtvis retade sig gubbarna på att överheten bestämt att älgjakten skulle inledas en måndag och kosta deltagarna två förlorade dagsförtjänster. Älgköttet hade dock ett stort värde och det var ändå ett enkelt val.

Jakt på helgerna

I början av 2000-talet intervjuade jag Jim Sundqvist och Klas Lestander, legendariska lodjursjägare från Arjeplog i Norrbotten. Båda berättade att de arbetade fulla dagar hela veckan och halva lördagen för att sedan kasta sig på skidorna och jaga fram till mörkret på söndagskvällen. Ibland innebar jakterna att de fick övernatta i någon mycket enkel skogskoja. Förra generationens jägare fick nöja sig med jakt på helgerna och det fanns nog inte på kartan att de skulle fundera på en ledig vecka för ripjakt i fjällen eller rådjursjakt i Mellansverige.

Jaktens guldålder

Under de drygt 40 år som jag jagat har både förutsättningarna för jakt och vilttillgången ökat i nästan ofattbar omfattning.

I slutet av 1960-talet kunde ingen föreställa sig vad både älg- och rådjursexplosionen skulle ställa till med inom en tioårsperiod. Samtidigt började bävern återerövra förlorad mark och minken hade sedan många år etablerat sig och spritt sig till de flesta vattendrag. Under åren som kom började gässen att öka i antal och numera är det jakttid både på kanadagäss och grågäss. Under en period översvämmades markerna av bisam. I havet ökade antalet gråsälar och vikaresälar otroligt snabbt. Under de senaste tio åren har vildsvinen ökat så pass mycket att det förmodligen skjuts fler vildsvin än älgar i södra landsändan. Även om vargen är ett gigantiskt problem så erbjuder den redan en liten jaktlig möjlighet.

Bättre jakttider

När jag började jaga var jakttiden på skogsfågel mycket kort. Premiär den 25 augusti och avslut den sista september. I Norrbotten fick man jaga ytterligare ett par dagar i oktober. Toppjakten började den första december och avslutades efter två veckor. Under 1980-talet fram till 1995 utökades våra jakttider rejält. Steget är långt från 1960-talets tvådagarsjakt på älg där jägarna dömdes i tinget om de ertappades med att ha skjutit en kalv. Numera är jakttiderna långa och det går att jaga älg från september och en bit in i februari om man reser runt i landet. När man i början av 1990-talet började sälja jaktkort på statens marker ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen ökade jaktmarkerna dramatiskt för många jägare. Tyvärr har reformen urholkats rejält när regeringen obegripligt nog beslutade att göra jakten tillgänglig för hela världen.

Unik period

En annan viktig faktor är att samhället under de senaste fyrtio åren gynnats av en otrolig ekonomisk utveckling. I dag är det ingen som höjer speciellt på ögonbrynen när en jägare tar ledigt från jobbet och åker till fjälls både en och två gånger under en höst. Jaktresor till utlandet och jaktturism inom landet är i dag vardagsmat.

Trots jaktmotståndare, vargkramare, vapenregler och nitiska byråkrater på länsstyrelser och Naturvårdsverket som med okunskap och luddiga argument vill begränsa jakten har viltstammarna ökat. Trots att vi kanske har världens bäst utbildade jägare fortsätter vi att betraktas som ett hot mot naturen av våra fiender.

Det sägs att mot dumhet kämpar själva gudarna förgäves, men vi jägare har inget val. Droppen urholkar stenen och vi kan med naturen som facit visa att vi gör rätt och har rätt att jaga. Men vi ska komma ihåg att vi av en slump råkat leva under de mest gynnsamma av tider för jägare.

AKTUELLT

Hur stoppas aktivister som saboterar vargjakt?

Västmanland (JJ) Aktivister stör vargjakten i Kölstareviret i Västmanland. – Det är märkligt att polisen inte agerar, säger Jägareförbundets Gunnar Glöersen i Jaktjournalens webbradio. Men polisen meddelar att utredning pågår.

Evalds företag ruinerades av Naturvårdsverket – nu stämmer han staten

Evald Hellgren bedrev en blomstrande näringsverksamhet i Örträsk i Västerbotten när Naturvårdsverket felaktigt drog in tillståndet för hans populära vildsvinsfälla Sinkabirum. Två år senare fick han rätt i kammarrätten, som konstaterade att Naturvårdsverket överhuvudtaget ”inte haft fog för sitt beslut” – men då hade hans firma ruinerats. Evald vände sig till Justitiekanslern för att få ersättning för sina förluster men fick avslag med motiveringen att Naturvårdsverkets fel inte varit tillräckligt ”uppenbart”. Nu stämmer Evald Hellgren staten med hjälp av Centrum för rättvisa.

Annonser