Våra favoriter genom historien

favoritera.jpgEtt vapen har alltid betytt mycket för ägaren, som trygghet i oroliga tider och ett hjälpmedel för att dra mat till hemmet. Ett välgjort vapen var och är en statussymbol som kan glädja flera generationer. De flesta vapnen och kaliberkonstruktionerna har sitt ursprung från militära behov och ändamål.

 
Det äldsta bevarade skjutvapnet är den så kallade ”Tannenberg-bössan” som i dag finns på ett museum i Nürnberg. Vapnet existerade troligen före 1399 och är ett gjutet bronsrör med en kaliber på cirka 36 mm. Krutet hälldes in i pipan och kulan stöttes in från mynningen. Eldhålet finns på ovansidan pipan. Vapnet hölls mellan arm och kropp och krutet tändes med den andra handen.
Vapnen som vi känner som dagens vapen började ta form under mitten av 1800-talet. Det så kallade ”kammarladdnings geväret” som i stort bestod av ett kammarstycke där kula och krut laddades innan det fälldes ner bakom pipan. På så sätt undvek man den långa vägen från pipans mynning.

Remingtongeväret
Remingtonmekanismen konstruerades av amerikanen John Rider. En genialisk och enkel konstruktion som blev mycket populär i Skandinavien. Som armégevär m/1867 hade vapnet en kantantändningspatron med kaliber 12,17 mm. I Sverige modifierades vapnet i m/67/89 för den danska 8 mm Kragpatronen. Ett gevär som blev mycket populärt som jaktgevär.
Remingtonmekanismen hade den fördelen att den kunde ta många kalibrar. Husqvarna tillverkade en rad kalibrar, .25-30, 30-30 och 9,3x57R.
Slutet av 1800-talet var en tid av stora vapenutvecklingar. I Tyskland var bröderna Mauser djupt sysselsatta med sitt genialiska lås där slutstycket roterar kring sin längdaxel. 1894 tas 6,5 mm patronen som Svensk och Norsk armépatron. I Sverige med Mauserkarbinen och i Norge med Krag-Jörgensengeväret. I och med dessa steg kom den moderna gevärspatronen till allmän användning. Några revolutionerande förbättringar har väl egentligen inte skett sedan dess.

Kalibrar i mångfald
Det finns flera orsaker till mångfalden av patroner och kalibrar. Många av våra vanligaste jaktpatroner är gamla militärpatroner. En i dag lite lustig orsak till mångfalden är en strävan att inom varje land ha en egen patron som fienden inte kunde använda i sina vapen. Ett lustigt exempel är att trots att både Norge och Sverige enats om en gemensam patron för armégeväret 1894 smög norrmännen in en skillnad på 0,1 mm i patronens brösthöjd. Den Norska hylsan är således större och passar inte i Svenska gevär medan den Svenska hylsan passar i ett Norskt.
Att så många militära patroner blev konverterade till jakt är lätt att förstå då ritningar, patronlägesbrotchar mm fanns att tillgå. En bidragande orsak är naturligtvis den påverkan som lumpartiden ger om armépatronernas tillförlitlighet. En sista bidragande orsak kan också vara det ”spill” av patroner som kan läcka ut från militära depåer.
Efter krigen kom dessutom en stor mängd militärvapen ut på marknaden och i skuggan av kriget var försvarsintresset stort och många tog chansen att skaffa ett vapen till billig penning. Under kriget tillverkades ofattbara mängder vapen. Under 1944 tillverkades 2,5 millioner gevär i Tyskland.

Patronbeteckningar
Beteckningarna går efter två huvudlinjer tum och millimeter. Den Svenska 6,5×55 är således 6,5 millimeter i kaliber och 55 millimeter lång hylsa. Den Amerikanska patronen .30-06 är däremot 30 hundradels tum. (0,3x 25,4) Någon 0:a framför 30 används inte utan markeras med .30. Där flera patroner förekommer brukar det finnas någon tilläggsuppgift som skiljer. I fallet .30-06 är 06 modellåret, 1906, då den antogs som amerikansk armépatron.
Engelsmännen mäter i tusendelar av tum. I England kallas därför kaliber .30 kulor för .300 med olika tillägg. .300 Holland & Holland Magnum är ett bra exempel på detta sätt att namnge patroner. Tillägget magnum betyder egentligen bara stor, ett tidigare använt ord var Express. Båda tilläggsnamnen syftar på extra hög utgångshastighet.
Civila amerikanska patroner har ofta konstruktörens namn bakom kaliberbeteckningen, .416 Taylor, .257 Roberts och .460 Weatherby är exempel på detta sätt att namnge patroner. Även kulhastighet och laddvikt har använts för att ge namn åt patroner om än inte så vanligt.

Det svenskaste av allt
Det svenskaste av allt är nog 6,5×55 med säkerhet den mest kända och mest använda patronen i Skandinavien. På senare år har konkurrensen från .308 Winchester hårdnat betydligt. Orsaken till 6,5:ans popularitet är som tidigare nämnts att den infördes som militärpatron på bägge sidor Kölen 1894, vilket betydde fri entré i ländernas skytterörelser där den alltjämt håller en position. Efter kriget blev den även i Danmark antagen som skytterörelsens patron.
Kalibern är mycket mångsidig med ett kulutbud som täcker allt från det minsta småviltet i form av toppfågel till älg. Huruvida den är den lämpligaste för älg kan väl diskuteras.

.270 Winchester
Patronen är egentligen en nedstrypt .30-06 som presenterades 1923 och blev snabbt mycket populär i Amerika för medelstort vilt. Kalibern är 0.27 tum eller 6,86 mm. Lite lättare kulor ger mera fart och något lenare rekyl än .30-06. Den största fördelen är kanske den flacka kulbanan som passar jakten i bergen och prärien.
Patronen blev aldrig någon större succé i Sverige men har på senare år rönt uppskattning bland metallsiluettskyttar världen över.

.308 Winchester
Efter kriget skulle amerikanarna utveckla ett nytt armégevär med kortare patron som skulle ge en kortare mekanism till automatkarbinen. Kaliber .30 kulan var närmast självklar då den var väl inarbetad. Kulan är dessutom tillräckligt stor för att inrymma möjligheter till spårljus och pansarbrytande kärna som kan vara önskvärt i en armépatron. Resultatet blev en avkortad .30-06 med hylslängden 51 mm mot den tidigare 63 mm. Så nytt och revolutionerande var det väl inte men patronen har utmärkta prestanda och blev snabbt populär.
Winchester kom snabbt ut med en civil patron under beteckningen .308 Winchester där siffrorna visar kuldiametern och inte kaliberdiametern. Den civila patronen är genomgående en tanke mindre än sin militära bror vilket gör att militärpatroner kan kärva i jaktvapen.
Patronen rymmer många olika laddvariationer och kulutbudet är stort.

.30-06
Den ursprungliga patronen var .30-03 efter det amerikanska armégeväret från 1903. I stort sett en Mauser med drag av föregående gevär från 1892, ett Krag-Jörgenssen vapen i .30-40. .30-03 patronen modifierades i längd och hylshalsens längd och den i dag omåttligt populära .30-06 var ett faktum 1906.
.30-06 är en i alla stycken utmärkt patron vars popularitet gjort att alla kända vapentillverkare har den i sitt program. För handladdaren finns många kulor att välja på för både stor- och småvilt.

8×57 J som blev 8×57 JS
Den ursprungliga 8 mm eller 7,92 Mauser var Tysk militärpatron under båda världskrigen. Den var officiellt accepterad som sådan 1888 med en kuldiameter på 9,92 mm eller .318. Det vi i dag känner som 8×57 JS är en omändring av 1888 års patron som gjordes 1905 då kalibern ökade med 0,1 millimeter till .323. I sin civila roll fick patronen beteckningen 8×57 J, ett J som egentligen stod för I från ”Infanterie”. Patronen från 1905 laddades med en spetskula, Spitzgeschoss eller S-kula, och gavs beteckningen JS.
Patroner med märkning 8×57 JS kan således inte skjutas i vapen med märkning 8×57 J då man riskerar att vapnet sprängs. Det omvända går men man förlorar precision och pipan slits onormalt då krutgaser strömmar förbi kulan och ”äter” pipan.
Det finns många gamla vapen i denna kaliber som oförskyllt hamnat i skymundan alldeles i onödan. Det är en mycket användbar kaliber för både älg och mindre vilt. Det finns kulor i olika vikter för alla önskemål.

9,3×57 och 9,3×62
Två grova kalibrar på Mauserhylsan med 9,3 mm kuldiameter. Husqvarna har tillverkat mängder av vapen i 9,3×57 som tyvärr fallit i glömska i vågen av klenare kulor med hög fart som svept över jaktvärlden. Det finns tecken som tyder på en renässans för denna fina älgkaliber där 18,5 gramskulan är ett utmärkt val för älgjägaren och 15 gramskulan kan öppna vägen för rådjur och hjort. De stora tillverkarna av kulor har ett bra utbud av högkvalitativa kulor. Kalibern lanserades i början på 1900-talet både för Mauser och Manlichervapen.
Den längre varianten med 62 mm hylsa har sitt ursprung i tyskarnas etablering i Afrika där patronen blev populär under 1920- och 30-talen. Patronen konstruerades av vapenteknikern Otto Bock 1905. Här hemma blev 9,3×62 med rätta en av Husqvarnas populäraste patroner för älgjakt.

Salongspatroner
Salongspatronen är faktiskt äldre än vad man kan tro. Redan 1835 lanserade den franske bössmakaren Flobert en patron som har många likheter med dagens salongspatron. Den saknade till skillnad mot dagens patroner krut, det fanns bara en tändsats som drev kulan.
1851 upptäcktes patronen av herrarna Smith, Wesson och Henry vid en utställning i London, togs till USA där metoden att dra ut kopparhylsan utvecklades så att plats gavs för en liten krutladdning. .22 short var född. H-stämpeln på Winchesters .22 patroner är ett minne av Tyler Henry.
Text och foto: THOMAS ERIKSSON

AKTUELLT

Befarade vargskador var bett efter björn

Hälsingland (JJ) Den stövare som blev svårt biten av rovdjur på tisdagsförmiddagen, söder om Alfta och Bollnäs, attackerades av björn, inte varg. – Det var svårt att bedöma, säger besiktningsman Bert Eriksson.

Alla hundar uttagna inför Småhunds-SM

Ydre (JJ) På måndag släpps Sveriges tolv bästa drivande hundar i skogarna utanför Ydre. Då avgörs nämligen 2017 års upplaga av Småhunds-SM. Jaktjournalen liverapporterar såklart.

Fällde guldbock på första jakten

Falköping (JJ) Det blev max utdelning för 15-årige Emil Nilsson när han gick ut på sin första uppsiktsjakt: Han fällde en guldbock. – Vi hade sett den under sommaren men trodde inte att den var så stor, säger pappa Peter som satt bredvid och filmade dramatiken.

Känner sig lurade på godsjakt

Skåne (JJ) Tio jägare köpte jakt på ett gods och betalade tillsammans 130 000 kronor. Det visade sig dock att den som sålde jakten inte ägde marken i området.

Överviktiga jakthundar

Övervikten har ökat markant bland svenskarna de senaste åren. Och det verkar som om den trenden även gäller våra jakthundar.

Jägarna tvingas ta smällen

De senaste veckorna har det debatterats flitigt runt vildsvinsstammen och de skadeproblem som uppstått inom vissa områden. Man pratar om skador för mångmiljonbelopp som drabbar lantbruk, villaägare och trafik i första hand.

Annonser