Utfodring – en het potatis

I höstas beslutade Riksdagen att inte införa ett utfodringsstopp för klövvilt. LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) har under några år drivit frågan. Nu har man lagt fram ett nytt förslag till Regeringen där man frångått ett utfodringsförbud och istället vill man i det nya förslaget få regler där man kan styra utfodringen.

Foto: Per Jonson

Svenska Jägareförbundet har i sin tur fått kritik för att man inte varit tydliga i hur man ställer sig till utfodringsrestriktioner. En kritik som man tagit till sig och förklarar nu att stödjande utfodring under vegetationsperioden bör undvikas.

Samtidigt understryker man också vikten av att samarbeta med markägare och frihet under ansvar ska kunna minska detta problem.

Vildsvinen värst

I takt med att vildsvinsstammen och övriga klövviltstammar ökat i många sydliga län har problemet accelererat med skador på grödor och därför vill nu LRF få en ändring tillstånd.

Man hävdar också att bara vildsvinen förorsakar skador för cirka 660 miljoner på böndernas grödor årligen. Och att allt större utfodringsplatser drar till sig vilt med skador som följd, man hävdar också att det inte ska finnas mer vilt än det naturliga fodret kan bära.

Heta potatisar

Man vill stoppa stora utfodringsplatser där till exempel lastbils- och traktorlass med potatis tippas. Men en minst lika het potatis är sockerbetor som är och varit ett populärt foder för klövvilt.

LRF hävdar att det finns forskning som visar att sockerbetor rent näringsmässigt inte är ett bra foder för klövvilt. Betor innehåller mycket socker och lite fibrer, tvärtemot vad klövviltet ska äta menar man.

Jägareförbundet har uttryckt att det finns problem i vissa områden där jägare och markägare inte kan samarbeta. Man vill i första hand uppmana till dialog för att lösa lokala problem.

Kommersiell jakt

LRF beskriver också utfodringsproblemet med en växande kommersiell jakt. Detta får till följd att man utfodrar för att få mycket vilt på jaktmarken. I motsats finns det även markägare som tillsammans med jägarna vill ha stora viltstammar och klarar balansgången med viltskador vi åtelplatser för avskjutning och foderplatser för att avleda från känsliga grödor.

Min uppfattning är att både vi jägare och markägare har allt att tjäna på att lösa dessa problem tillsammans. Och frågan är högaktuell, vildsvinsstammen beräknas till 200 000 djur som ökar med upp till 30 procent per år.

Det finns inte tid för käbbel – vi måste hjälpas åt!

 

 

 

 

 

Dela artikeln via e-post

AKTUELLT

Hur stoppas aktivister som saboterar vargjakt?

Västmanland (JJ) Aktivister stör vargjakten i Kölstareviret i Västmanland. – Det är märkligt att polisen inte agerar, säger Jägareförbundets Gunnar Glöersen i Jaktjournalens webbradio. Men polisen meddelar att utredning pågår.

Evalds företag ruinerades av Naturvårdsverket – nu stämmer han staten

Evald Hellgren bedrev en blomstrande näringsverksamhet i Örträsk i Västerbotten när Naturvårdsverket felaktigt drog in tillståndet för hans populära vildsvinsfälla Sinkabirum. Två år senare fick han rätt i kammarrätten, som konstaterade att Naturvårdsverket överhuvudtaget ”inte haft fog för sitt beslut” – men då hade hans firma ruinerats. Evald vände sig till Justitiekanslern för att få ersättning för sina förluster men fick avslag med motiveringen att Naturvårdsverkets fel inte varit tillräckligt ”uppenbart”. Nu stämmer Evald Hellgren staten med hjälp av Centrum för rättvisa.

Annonser