Unikt avtal om rovdjursövervakning mellan Norge och Sverige

Trondheim (JJ) Idag undertecknas ett unikt avtal mellan Norge och Sverige om gemensam övervakning av de stora rovdjuren över landsgränsen. samarbetsavtalet undertecknas av cheferna för respektive lands ansvariga myndigheter, Naturvårdsverket och Miljødirektoratet.

Direktören för Miljødirektoratet Ellen Hambro och vikarierande generaldirektör Eva Thörnelöf på Naturvårdsverket skriver på avtalet om gemensam rovdjursövervakning den 25 mars 2015. Foto: Miljødirektoratet

Viltbestånden i Skandinavien lever inte isolerade på var sin sida av landsgränsen utan länderna delar i stor utsträckning gemensamma populationer. Rovdjursbestånden har tidigare övervakats som skilda populationer. En sådan inriktning tar inte hänsyn till att djur korsar landsgränsen, och kan leda till att bestånden inte förvaltas på ett enhetligt och hållbart sätt.

─ Avtalet som skrevs under i Trondheim i dag är en milstolpe. Genom gemensam metodik, instruktioner för fältarbetet, gemensamma databaser och rapportering av resultat även på skandinavisk nivå, säkrar vi en enhetlig och mer komplett övervakning av de stora rovdjuren, konstaterar direktören för Miljødirektoratet, Ellen Hambro och vikarierande generaldirektör Eva Thörnelöf på Naturvårdsverket.

Utrett sedan 2012
Det nya avtalet är ett resultat av flera års arbete. 2012 tillsattes en arbetsgrupp för att utveckla en gemensam övervakning för järv och lodjur i Skandinavien. Året därpå fanns en gemensam övervakning på plats, och de två arterna har övervakats med gemensam metodik sedan dess. Året efter etablerades en arbetsgrupp för övervakning av björn och varg, och en gemensam övervakning för samtliga arter blev fastställt i oktober i fjol.

Avtalet bidrar till att förvaltningen behandlar rovdjursbestånden i Norge och Sverige som gemensamma i övervakningsarbetet. Det innebär samarbete kring inventeringar för att övervaka antalet djur, deras utbredning, ändringar i bestånden och demografisk utveckling. Även samarbete kring forskningsbehov knutet till gränsöverskridande bestånd samordnas.

Samarbetet ska genomföras innanför ramarna för nationell politik, lagstiftning och budget.

Samarbete över tid
─ Jag är glad över att det nya avtalet har kommit på plats. Vi vet mycket om rovdjur i både Norge och Sverige. Genom att sätta denna kunskap i ett större sammanhang, bidrar vi till en kunskapsbaserad förvaltning av de stora rovdjuren i Skandinavien, säger Eva Thörnelöf.

I direktörsmötet mellan Miljødirektoratet och Naturvårdsverket diskuterades även ett bredare samarbete i frågor om fjällräv och mårdhund över gränsen och andra aktuella samarbetsområden

Även tidigare har Sverige och Norge samarbetat över gränserna i rovdjursfrågor, men samarbetet har varit mer uppdelat, och ofta i anslutning till enskilda projekt.

─ Det nya avtalet ger en klar och tydlig överenskommelse mellan myndigheterna genom att samarbetet formaliseras och breddas. Det ger kontinuitet och garanterar ett brett kunskapsunderlag för förvaltningen, säger Ellen Hambro.

Internationellt är det sällsynt att myndigheter eller land ingår i liknande samarbetsavtal. Det mest kända exemplet är det så kallade isbjörnsavtalet mellan USA, Kanada, Ryssland, Grönland (Danmark) och Norge. Senast i februari 2015 skrev även Ryssland och Norge under ett avtal om gemensam övervakning av isbjörn i Barentshavregionen.

Avtalet är ett så kallat ”Memorandum of understanding” mellan de två ländernas nationella förvaltningsmyndigheter för stora rovdjur.

AKTUELLT

Hur stoppas aktivister som saboterar vargjakt?

Västmanland (JJ) Aktivister stör vargjakten i Kölstareviret i Västmanland. – Det är märkligt att polisen inte agerar, säger Jägareförbundets Gunnar Glöersen i Jaktjournalens webbradio. Men polisen meddelar att utredning pågår.

Evalds företag ruinerades av Naturvårdsverket – nu stämmer han staten

Evald Hellgren bedrev en blomstrande näringsverksamhet i Örträsk i Västerbotten när Naturvårdsverket felaktigt drog in tillståndet för hans populära vildsvinsfälla Sinkabirum. Två år senare fick han rätt i kammarrätten, som konstaterade att Naturvårdsverket överhuvudtaget ”inte haft fog för sitt beslut” – men då hade hans firma ruinerats. Evald vände sig till Justitiekanslern för att få ersättning för sina förluster men fick avslag med motiveringen att Naturvårdsverkets fel inte varit tillräckligt ”uppenbart”. Nu stämmer Evald Hellgren staten med hjälp av Centrum för rättvisa.

Annonser