Tyson – I en klass för sig

Rasmus Nyman och Tyson är ett riktigt radarpar i jaktskogen. Ibland har man tur, riktigt tur. När 25-årige Rasmus Nyman, Falköping, för snart fem år sedan skulle skaffa sin första egna jakthund drog han storvinsten på jakthundslotteriet. Den östsibiriska laikan Rajajoens Tyson slutar aldrig förvåna husse. Han går helt enkelt från klarhet till klarhet. Text och Foto: Per Jonson

När Jaktjournalen träf­­far Rasmus Nyman hem­ma på gården, ne­dan­för Mösseberg, ett sten­kast från Falköping är han nyss hemkommen från när­mare två veckors intensiv björnjakt i Dalarna. Tyson har för första gången på svensk mark visat att han är en björnhund att räkna med.
– Jag var säker på att han skällde björn redan före jakten som började bra. På premiärmorgonen släppte vi Tyson ihop med en plotthund och de fick tag på en björnhanne. Den sköts när den passerade en väg och Tyson låg då bara några sekunder efter.
Andra björnen för Tyson i Dalarna sköts på gångstånd av en passkytt några dagar efter den första björnen, och denna gång var det en stor björnhanne på 200 kg. Bara dagar efter den andra björnen var det dags igen. Tyson släpptes tillsammans med en plotthund på ett spår och upptaget kom bara några hundra meter bort. Björn och hundar drog i väg mot passlinjen men vände tillbaka och Rasmus kunde själv gå in och skjuta björnen på ståndskall, en hanne på 182 kilo.
– Jag var så fokuserad att det egentligen först var efteråt som jag förstod vad som hänt och då blev jag riktigt lycklig. Det här är ju något jag drömt om hela mitt liv, säger Rasmus.
Under björnjakten i Dalarna var Tyson med på ytterligare en fälld björn och Rasmus berättar att det kunde ha blivit ytterligare några där björnarna hade marginalerna på sin sida.

Med ett lätt och vägvinnande steg flyter Tyson fram genom skogen.

Oskrivet blad
Men inget av det här visste förstås Rasmus när han kontaktade avelsrådet i Laikaklubben för fem år sedan.
– Jag tyckte de östsibiriska laikorna var intressanta och tänkte ju först och främst jaga rovdjur vilket jag trodde att rasen skulle passa till.
Efter några turer fram och tillbaka blev han tipsad om en intressant parning i Finland. Rajajoen kennel väntade valpar och det fanns många fungerande björnhundar bakom hannen och tiken, speciellt på hannens sida hade det skjutits björn för hundar flera led bak i stamtavlan.
– Jag var ju intresserad av rovdjursjakt och tänkte att klarar hunden att skälla björn klarar den allt annat också, för jag visste ju om svårigheterna att få till en duglig björnhund när man bor där jag bor.
Den första tiden hemma hos Rasmus fick
Tyson följa med på grytjakter och bekanta sig med grävlingar. Dessvärre snöade egent­ligen hela första och andra vintersäsongen 2010 och 2011 bort för hunden.

Grävling och vildsvin

Bor man i Falköping i Västra Götalands län är det knappast lodjursjakt och björnjakt som står på agendan. Mängdträningen för Tyson handlar i stället om grävlingjakt och vildsvinsjakt. Något han inte har något emot. Förra vintern startade han på tre vildsvinsprov som alla gav första pris över 85 poäng. Ett älgspårprov i tillägg resulterade i titeln svensk jaktchampion med inriktning på vild­svin. Rasmus kunde som bonus själv skjuta alla tre vildsvinen efter avslutad provtid.
– Eftersom jag varit fast besluten sedan Tyson var valp om att jag ville ha en rovdjurshund och ingen älghund så har jag aldrig uppmuntrat honom att jaga älg, därför blev det ju starter på vildsvinsprov i stället. Han gjorde precis vad jag förväntade mig av
honom, varken mer eller mindre. Han är en­vis när han hittat ett vilt, han skäller många timmar och förföljer långt. Man brukar kun­na komma in på ståndet och avsluta.
Jaktsäsongen 2012/2013 fälldes 52 vildsvin för Tyson. Rasmus var inblandad i flertalet av avsluten. Hunden jobbar modigt på stånd men är inte dumdristig. Hittills har Tyson bara skadats allvarligt vid ett tillfälle.

tyson3.jpg

Björnjakt på spel

Episoden inträffade förra våren. Rasmus hade sparat ihop pengar och bokat en björn­jaktresa med hunden till Kanada. Knappt två veckor före avresa blir han uppringd för ett eftersöksuppdrag i grannkommunen.
En stor galt hade blivit påskjuten men gått undan och Tyson släpptes därför lös på spåret ganska snart.
– Han kom i kapp 4,5–5 kilometer bort och skällde på bra, men innan jag hann fram hörde jag hur hunden skrek till ordentligt och jag förstod att han måste ha blivit skadad.
När Rasmus fick tag på hunden hade han ett öppet snitt strax bakom mellangärdet och det blev därför bråttom till närmaste djur­sjukhus.
– Tyson hade klarat sig relativt bra. Inga inre blödningar men han blev ändå sydd med 20 stygn och ordinerad total vila i två veckor. Mitt flyg till Kanada gick om tio dagar.
Den natten sov Rasmus inget vidare men skam den som ger sig. Inom de närmaste dagarna observerades Tyson, och andra vete­rinärer som konsulterades trodde att resan skulle gå bra.
Rasmus chansade!
Björnjakten i British Columbia visade sig vara ett rent lyckokast. Tyson hade stort björn­intresse och under de elva jaktdagarna Rasmus var där sköts tre svartbjörnar för hunden.

Nöter nattjakt

Från första släppet i augusti och fram till oktober går en stor del av Rasmus och Tysons tid i skogen åt till grävlingsjakt. Efter­som hunden inte är intresserad av älg längre och det inte finns vildsvin på hemmamarken blir det många grävlingar som får sätta livet till. Förra säsongen sköt Rasmus 46 grävlingar för hunden och i år siktar han på 50.
– Jag gillar grävlingsjakten. När man är ute själv på natten får man tid att stanna upp, njuta av hunden och att det går bra.
Tyson har enligt Rasmus ett helt okej sök. Tyson jobbar mest på markvittring, och han går i regel ut några hundra meter om han inte får upp ett spår. Då kan det å andra sidan bära av många kilometer före upptag.
– Tyson är överlag en väldigt enkel hund att ha att göra med. Han är trygg och lugn vilket också återspeglas i hans arbetssätt oav­­sett om han skäller grävling, vildsvin eller björn.

Det är viktigt med kel även under jakt­turen. Det stärker samarbetet.

Framtida valp?

Eftersom Tyson visat sig besitta i princip alla de egenskaper som Rasmus sökte i en laika funderar han nu på framtiden. Tyson är ju knappast lastgammal men om det är en hund Rasmus vill ha en valp efter så är det han.
– Visst lockar det med en valp efter Tyson. Det är många tikägare som hört av sig och visat intresse. Tyson bör ju ha åtmin­stone fyra bra säsonger till om han inte skadas. På så vis är det inte riktigt dags för en valp än, men jag får se hur jag resonerar när någon valpkull efter honom är född. Men till dess blir det så mycket jakt hund och husse orkar. Det är en sak som är säker!

Fakta:
SE J(VLÖ) CH Rajajoens Tyson S54968/2009. Undan: Odin FIN16323/04. Efter: Mannakorpi Likka FIN34951/02. Uppfödare: Risto Juusola, Aavasaksa, Finland. Ägare: Rasmus Nyman, Falköping.
 
Utställningar
2010-08-21    Vårgårda     Ann Carlström     3:e pris
2013-02-03    Ed    Oscar Wilhelm Nilssen    Very Good

Anlagsprov vildsvin
2010-11-12    Boda    Lars Schepler    Godkänd

Jaktprov
2012-12-21    Sydsvenska    Lars Larsson    1:a pris, 87 poäng
2013-01-04    Sydsvenska    Anders Henriksson    1:a pris, 86 poäng
2013-01-11    Sydsvenska     Lars Larsson    1:a pris, 86 poäng

Älgspårprov
2012-12-06    Västsvenska     Jakob Johansson    Godkänd

AKTUELLT

Bjud på Mannerströms kryddiga vildsvinsskinka

Kungsbacka (JJ) Mästerkocken Leif Mannerström bjuder nu i juletider Jaktjournalens läsare på ett härligt vildsvinsskinkerecept. Det är vilt, kryddigt och doftar jul. Överraska släkten och sätt lite guldkant på årets julbord.

Delade meningar om antal lodjur i Blekinge

Blekinge (JJ) Länsstyrelsen uppskattar att det finns mellan 15 och 20 lodjur i Blekinge län. Jägarnas Riksförbund tror att det är en kraftig underskattning och vill ha jakt på 30 lodjur i vinter.

Vargen i Arvidsjaur stött ett par mil söderut

Norrbotten (JJ) Länsstyrelsens personal har lyckats stöta vargen ett par mil från Arvidsjaur och renarna i Västra Kikkejaure sameby. – Men här har den varit förut, så den har nog bara gått sin vanliga runda, säger en renskötare i Mausjaur sameby.

Annonser