Toppjaktens mysterier

Enebuskar utgör ett viktigt tillskott vid sidan av tallbarrSkogsfågeljakten kan ta sig många uttryck. När höstlöven har fallit och vintern klätt marken vit är skogsfågeljakt ofta detsamma som toppfågeljakt.

Varje år inrapporteras det om jägare som har skjutit uppemot halvdussinet fåglar under loppet av en jaktdag. Samtidigt är det andra jägare som inte sett så mycket som en fjäder. Man måste ha tur för att hitta fåglarna. Eller handlar det om mer än bara tur? Var finns fågeln och var skall du söka den?

Förflyttar sig långt
I Varaldskogen, inte långt från Torsby i Värmland, har det under ett antal år pågått forskning kring tjäderns beteende. Genom att följa radioförsedda tjädrar har det visat sig att de har ett sommar/höst-område och ett vinter/vår-område. Dessa betesområden ligger ofta en till två mil från varandra. När vinterområdet har etablerats, är tjädrarna som regel mycket stationära inom ett område på 10-20 hektar genom hela vintern. Har du sett en tupp under tidigare vinterfärder är därför chansen stor att du har den kvar inom det området under resten av vintern. Väl att märka om inte någon annan jaktkollega är ute i samma ärende…

Både gran och tall
00dectoppc.jpgNär det kommer snö utvecklar tjädrarna ”trugor” som ger bättre gripmöjligheter så att de sitter bättre i träden. Samtidigt ändras betesstrategien från marken till tallarna.
Varaldskogsprojektet har visat att tjädern under vintern söker sig till gammal skog med både gran och tall. Den så kallade idealiska tjäderskogen skall ha riklig undervegetation med små, utspridda öppna gläntor.
Undervegetation av buskar och mindre träd har visat sig vara viktig. Antagligen skänker undervegetationen det skydd fågeln behöver, samtidigt som det utgör ett bra bete. Särskilt enebuskar är ett mycket uppskattat tillskott vid sidan av tallbarr.
Projektet har också funnit fågel i skog med ett visst inslag av gran. I markerna skall du därför leta i tallskog med något inslag av gran och små, öppna hyggen. Granarna behöver inte vara höga, bara så pass att de tillsammans med undervegetationen erbjuder skydd för fågeln.
Tjädertupparna söker sig till äldre och högre belägna skogsområden än hönorna. Det kan alltså vara en god idé att lämna myrområdena och hellre söka sig till höjdlägen. Särskilt vid kall väderlek är chanserna större att tjädern beger sig upp på höjderna där temperaturen är åtskilligt högre. Tjädern sparar energi genom att undvika den värsta kylan.

Väljer olika betesstrategier
Den mest utdragna toppbetningen äger som regel rum i kallt, klart väder med bra sikt. Därför är det antagligen sådana dagar som är mest lämpade för toppfågeljakt.
Tjäderhönan betar jämt över på yngre träd, och har en vida bättre kamoflagefärg än tuppen. Hon väljer ofta en plats nere i trädkronan som minimerar risken att bli upptäckt från luften.
Är flera tuppar samlade, väljer de helst att beta i toppen av gamla, utvuxna tallar. De är då lättare att upptäcka än hönorna, men har i gengälld bra utsikt och har goda flyktmöjligheter om det blir fara å färde.
Om däremot en tupp betar ensam, gömmer den sig mer. En flock har nämligen en vida bättre, kollektiv vaksamhet mot predatorer. Det är alltid minst en fågel som håller vakt. Alla jägare vet att det är mycket svårare att smyga på en flock än på ett ensamt djur. Det gäller även här.
Vid toppfågeljakt kan en skällande hund, som finnspets, vara till stor hjälp. Genom att komma fram under tallen och skälla, fångar den tjäderns uppmärksamhet. Medan fåglarna är upptagna av hunden blir de mindre vaksamma på andra faror. Och det blir genast mycket enklare för jägaren att komma inom skotthåll.

Vissa betesträd
Det är viktigt med undervegitation av gran för att ge skydd nere på marken.Forskningen visar att tjädern väljer träd som har näringsrika barr. Träd, angripna av töresvamp i toppen föredras ofta, eftersom barren genom angreppet får en högre proteinhalt än i andra träd. Töresvamp är för övrigt en rostsvamp som angriper genom skador i barken och i tallkronan. Sådana träd känns igen på att toppen torkar och sticker upp som en spira över trädkronan.
Vissa år, med bra reproduktion, kan man få en utsträckt flockbildning hos tjädern. Då består flockarna till stor del av ungfågel. Dessa uppehåller sig i träden i högre grad än de äldre fåglarna. Ungfågeln gömmer sig inte så väl som de äldre fåglarna som förstår att hålla sig längre ner i träden.
– På toppjakt är det därför som regel ungfågel vi ser; ett- och tvååringar. Toppfågeljakten blir därför märkbart sämre de år kläckningen är dålig och det finns lite ungfågel, säger Jørund Rolstad som arbetar med Varaldskogprojektet.
Efter en säsong med framgångsrik kläckning är chanserna stora att du kommer på tuppflockar. En tuppflock i trädkronorna kan du se på långt håll. Upptäcker du en sådan flock, kan du lätt nog skjuta ner fåglarna som sitter i ytterkanterna utan att det övriga sällskapet flyger alltför långt bort.
Text och foto: KJELL ERIK MOSEID/NN
JJ December 2000

AKTUELLT

Befarade vargskador var bett efter björn

Hälsingland (JJ) Den stövare som blev svårt biten av rovdjur på tisdagsförmiddagen, söder om Alfta och Bollnäs, attackerades av björn, inte varg. – Det var svårt att bedöma, säger besiktningsman Bert Eriksson.

Alla hundar uttagna inför Småhunds-SM

Ydre (JJ) På måndag släpps Sveriges tolv bästa drivande hundar i skogarna utanför Ydre. Då avgörs nämligen 2017 års upplaga av Småhunds-SM. Jaktjournalen liverapporterar såklart.

Fällde guldbock på första jakten

Falköping (JJ) Det blev max utdelning för 15-årige Emil Nilsson när han gick ut på sin första uppsiktsjakt: Han fällde en guldbock. – Vi hade sett den under sommaren men trodde inte att den var så stor, säger pappa Peter som satt bredvid och filmade dramatiken.

Känner sig lurade på godsjakt

Skåne (JJ) Tio jägare köpte jakt på ett gods och betalade tillsammans 130 000 kronor. Det visade sig dock att den som sålde jakten inte ägde marken i området.

Överviktiga jakthundar

Övervikten har ökat markant bland svenskarna de senaste åren. Och det verkar som om den trenden även gäller våra jakthundar.

Jägarna tvingas ta smällen

De senaste veckorna har det debatterats flitigt runt vildsvinsstammen och de skadeproblem som uppstått inom vissa områden. Man pratar om skador för mångmiljonbelopp som drabbar lantbruk, villaägare och trafik i första hand.

Annonser