Spännande smygjakt på misstänksam bäver

Det är snart mitten av maj och våren är i högform. Orrarna spelar på myrarna och hela naturen är på väg att vakna till liv efter en lång vinter. Aktiviteten kring bäverhyddan går på högvarv och det är nu bäverjakten är som bäst. Patrik Tjärnström, Örnsköldsvik, missar inte chansen till lite jaktlig spänning när övriga jaktsäsongen går på sparlåga.

Det blev en spännande jakt innan Patrik till slut kunde bärga bävern upp på land.

Våren är tid för återhämtning och i naturen råder stor aktivitet när allt vaknar till liv. När det gäller jaktmöjligheter är de ganska begränsade under denna period.
Bäverjakten är ett undantag. Den är i stället är på sin topp. Ju längre fram på våren, med ökad växtlighet och mer ljus, desto mer ökar också aktiviteten och jaktmöjligheterna på bävern.

Sjudande fågelliv

Patrik Tjärnström, boende strax utanför Örnsköldsvik, ser vårens jaktmöjlighet som en bonus. Varje år blir det några turer utmed åar och sjöar för att försöka fälla någon av dessa vattendjur.
– Hade bäverjakten varit på hösten hade jag nog inte tagit mig tid till det, men nu när all annan jakt är på sparlåga så är detta ett trevligt inslag, säger Patrik med viskande röst när vi sitter vid åkanten och spanar med kikaren.
– Dessutom är det ju en fantastisk tid att vara ute i naturen. Det sjuder av liv och ljudet av spelande orrar och allt annat fågelliv gör det till en fin upplevelse, konstaterar Patrik.

Bäver simmar längs med ån.

Det blev en spännande jakt på bävern som sakta simmade undan i ån utan att bjuda på något skottillfälle.

Tålamod en dygd

Vanligaste jaktformen på bäver är vak- och smygjakt under tidig morgon eller sen kväll. Att utrusta sig med lite tålamod ger i många fall resultat. Har man hittat bäverns matplatser, som avslöjas av de rengnagda pinnarna, så är det ofta ett vinnande koncept att bara ta det lugnt.
– Jag vet att det finns bäver utmed ån och jag såg en här senast i går så vi avvaktar lite här och kikarspanar så får vi se om den avslöjar sig, säger Patrik när vi smugit oss fram till en upphöjd plats i närheten av den smältvattenfyllda ån.
Gårdagskvällen med hög och klar vårluft har under natten bytts ut mot igenmulen himmel och duggregn med varierande intensitet. Det som ofta avslöjar att bävern är på gång är en krusning på vattenytan men regnet gör det svårare att se detta. Denna morgon är det i stället en rörelse i strandkanten som avslöjar bävern då den glider ner i ån från en dold matplats i vegetationen.

Spännande smygjakt

Med kikaren mot ögonen följer Patrik bävern som simmar förbi nedanför oss.
– Den bör snart ta sig upp på stranden igen så nu gäller det bara att se vart den tar vägen, viskar Patrik.
Bävern verkar dock ha andra planer och även om den vänder in mot stranden flera gånger så lockar det inte att kliva upp just där.
– Vi smyger efter utmed ån, vinden ligger rätt så vi bör klara det utan att den märker oss, säger Patrik när bävern är på väg att försvinna bakom en liten krök på ån.
Det som sedan följer blir en spännande smygjakt där bävern stundtals verkar försvunnen för att i nästa ögonblick dyka upp igen i vatten. Om den anat vår närvaro och därför blivit lite försiktig är svårt att säga men av någon anledning verkar den inte vilja upp på land.

Skottchans till slut

Efter några hundra meter blir den dock lite lugnare och simmar sakta in mot land där vegetationen bjuder på fina späda kvistar. Men den tvekar även där och ligger kvar i vattnet, precis intill strandlinjen.
En bro över ån ger Patrik övertaget. Med bra stöd och med hårkorset stabilt vilande på bävern inväntas det rätta ögonblicket. Bävern har visat sig vara försiktig och Patrik ger den denna gång ingen chans att smita i väg. I samma ögonblick som den exponerar lite extra av kroppen över vattenlinjen smäller skottet och en kaskad av vatten sprutar upp.
Sekunden senare ser vi hur bävern vänder upp buksidan och slår ett tafatt slag med den breda svansen och sedan ligger den stilla.

011baverjakt

Det gäller att vara snabb så att bytet inte sveps med i vårfloden.

 

Ung bäver

Nu blir det bråttom. Bävern ligger förvisso stilla men den ligger i vattnet och vårfloden gör risken överhängande att den ska svepas med. Patrik skyndar sig så gott det går och efter någon minut kan han lyfta sitt byte upp ur vattnet.
– Det är en ganska ung bäver så här finns säkert fler, säger Patrik när han granskar gnagaren som nyss bärgats.
– Kanske är det läge att ta hit kanoten och prova senare i veckan för ännu återstår ju några dagar av jakten.

Fin trofé

Bävern är ett fint trofévilt. Framförallt skinnet kan användas på många sätt. För den som vill lägga ner lite energi kan även skallen fixas till. En renkokt bäverskalle med de imponerande tänderna kan vara kul att sätta på hyllan som ett minne.
– Jag får se hur det blir med denna men nog kan skinnet komma till användning, säger Patrik innan det är dags att avsluta morgonens jakt.
Kaffepannan i jaktkojan lockar och några timmars sömn kan också vara på sin plats. Bäverjakten i maj kan bli slitsam om man ska utnyttja tillfällena. Då är det sen kväll och tidig morgon som gäller och några timmars sömn mitt på dagen är definitivt uppskattat av kroppen.

Bäverns så karaktäristiska framgaddar riktigt lyser.

Bäverns så karaktäristiska framgaddar riktigt lyser.

 

Fakta Bäver:

Bävern är ett vattenlevande däggdjur som är väl anpassat för sin miljö. Den har en effektiv päls som skyddar mot både väta och kyla. Dess päls benämns ofta som den hårtätaste av alla däggdjur. På en kvadratcentimeter bäverpäls finns cirka 23 000 hårstrån.

I Sverige utrotades bävern i slutet av 1800-talet till stor del beroende på jakt efter de åtråvärda skinnen och de värdefulla gällpungarna. Bävergäll har historiskt sett varit en viktig produkt. Under 1700-talet fanns recept på över 200 användningsområden, bland annat mot feber, tandvärk, magproblem, kramplösande och epilepsi. Bävergäll användes även i parfym för att få fram en vulgär sexuell doft. I början av 1800-talet kostade drygt 15 gram av det undergörande medlet motsvarande två årslöner för en dräng.

1922 återinfördes arten när individer flyttades från Norge till Sverige. Stammen har repat sig bra och i dag uppskattas antalet överstiga 100 000 djur. Den ökar dessutom fortfarande och nya områden tas i anspråk. Den finns från de allra nordligaste delarna av landet ner till Östergötland. Den årliga avskjutningen uppskattas vara drygt 5 000 djur vilket är mindre än den beräknade tillväxten.

För jägaren är det ofta skinnet som tas till vara men även köttet uppskattas av många och kan liknas vid hare. Bävergäll används i dag som exklusiv brännvinskrydda samt att dess naturliga egenskaper som läkemedel återigen börjar uppmärksammas.

 

 

 

AKTUELLT

Benelli MR1 i Kammarrätten

Göteborg (JJ) I går genomfördes muntliga förhandlingar i Kammarrättens prövning av Toni Celans överklagan om avslaget på licensansökan för en Benelli MR1. Under förhandlingarna drog Polisen tillbaka flera av sina skäl för avslaget.

Befarade vargskador var bett efter björn

Hälsingland (JJ) Den stövare som blev svårt biten av rovdjur på tisdagsförmiddagen, söder om Alfta och Bollnäs, attackerades av björn, inte varg. – Det var svårt att bedöma, säger besiktningsman Bert Eriksson.

Alla hundar uttagna inför Småhunds-SM

Ydre (JJ) På måndag släpps Sveriges tolv bästa drivande hundar i skogarna utanför Ydre. Då avgörs nämligen 2017 års upplaga av Småhunds-SM. Jaktjournalen liverapporterar såklart.

Fällde guldbock på första jakten

Falköping (JJ) Det blev max utdelning för 15-årige Emil Nilsson när han gick ut på sin första uppsiktsjakt: Han fällde en guldbock. – Vi hade sett den under sommaren men trodde inte att den var så stor, säger pappa Peter som satt bredvid och filmade dramatiken.

Känner sig lurade på godsjakt

Skåne (JJ) Tio jägare köpte jakt på ett gods och betalade tillsammans 130 000 kronor. Det visade sig dock att den som sålde jakten inte ägde marken i området.

Annonser