Rydatallens Moppe – en hund att lägga på minnet

mars.jpg– Jag har haft en sagolik tur som i mina första två älghundar fått nåden att jaga med två topphundar, säger Lars när vi börjar samtalet om hundarna på Björkvik. I hundgården finns förutom SJch Ryda Tallens Moppe även SJch Rydatallens Milla som är från en tidigare kull med samma föräldrar.

Det är Torbjörn Forsberg som hjälpt och gett mig råden om älghundar genom åren, berättar Lars när frågan om hur en dansk kan börja konkurrera med den etablerade svenska jämthundkompetensen kommer på tal.

En dansk i Sverige
– Min far hade en kusin i Sverige, på Dylta bruk i Närke där jag fick lära mig grunderna i Svensk jakt. I denna period knöt jag de i dag så värdefulla kontakterna med Torbjörn med Ryda Tallens uppfödning av stövare och jämthund.
Efter detta fick jag möjligheten att arbeta med jordbruket på Kägleholm tillsammans med Hans von Essen. Vi prövade växeldrift mellan jakt och jordbruk under åren på godset.
– Det var oerhört lärorikt, berättar Lars. Min bakgrund med både jordbruks- och jaktutbildning i Danmark kom väl till pass, säger Lars.

Björkviks säteri
Till Björkvik kom Lars 1993 och blev då ansvarig för jakten på Säteriet. I dagsläget ligger ansvaret tyngre på de danska axlarna då även jordbruket och den övriga driften finns i budgeten.
– Inspirerande men ansvarsfullt, då de Norska ägarna kräver resultat menar Lars. Jag är tacksam för mina uppdragsgivares intresse för jakten. I dag är jakten en viktig del av driften av Björkvik. Fasanerna, änderna, rapphönsen och vilthägnet är viktigt för godsets ekonomi.
– En särskilt rolig och stimulerande utveckling är att min ambition att de företag eller enskilda som vill jaga på Björkvik skall övningsskjuta på våra banor före jakten har mötts med sådan entusiasm. Jag tar det som en viktig utveckling av jakten och vår verksamhet.

Älgjakt
– Jag träffade Torbjörn Forsberg under mina första år i Sverige på gårdarna i Närke. Det blev därför naturligt att ta kontakt med honom när det blev dags att skaffa en egen älghund till Björkvik. Det var inte i första hand en fråga om att skaffa en älghund för jakten på godset utan mera för att få en avkoppling till de stora organiserade jakterna som arbetet innebär.
Min stora dröm då var att få en älghund som det skulle gå att skjuta någon älg för. Jag kunde aldrig drömma om att få en fullfjädrad älghund vid första försöket.
När jag kontaktade Torbjörn visade sig det att han parat sin tik och att det fanns valpar kvar. Det blev Ryda Tallens Milla S-19050/96H som kom till Björkvik 1996. Milla var tidigt jaktmogen men ett komplicerat benbrott innebar en onödig försening i tiken utveckling. I början skallade hon en 30-40 minuter sen lämnade hon älgen och kom till mig, berättar Lars. Hon hade ett utmärkt sök redan från början, så jag var aldrig orolig.
Några dagar efter att den första älgen blivit skjuten skallade hon i sex timmar innan jag sköt. Efter detta var hon färdig som älghund. Vid två års ålder tog hon sina tre ettor på jaktprov och championatet var klart.

Mera hund Ryda Tallens Moppe
– Det visade sig att en hund var för lite när ryktet spridit sig om Milla, berättar Lars. Hon blev lite sliten vilket påverkade jakten. Det blev naturligt att se sig om efter ytterligare en hund.
I det läget kontaktades Torbjörn i Örsundsbro som berättade att det fanns en valp som av tragiska omständigheter inte kunde levereras till den avsedda köparen.
– Jag slog till direkt. Det var Ryda Tallens Moppe som på detta sätt kom till Björkvik. Moppe har samma föräldrar som Milla fortsätter Lars.
Redan första hösten visade Moppe goda anlag. Bra sök, kanske i vidlyftigaste laget för en valp. Han var en glad unghund. Pigg, mentalt bra. Lätt att lära.
– Han har alltid varit som en ”stor pojke” lite busig men aldrig dum.

Moppes jaktliga utveckling
Moppe föddes i augusti 1998. I januari var jag ute med hunden. Det var naturligtvis alldeles för tidigt.
– Jag hade jaktelever från Skotland just då. Vi stod på en höjd med Milla i fast stånd nedanför. Efter två timmar kallade jag in Milla och släppte på Molle som direkt började skälla på kon. Dessvärre var kon av den argare sorten så hennes attacker fick valpen att komma till mig. Jag släppte tillbaka Milla som fick skälla en dryg timme innan jag kallade in henne och släppte på Molle igen.
– Efter en timmes ståndskall kallade jag in Molle och vi avslutade jakten. Skottarna var helt betagna av upplevelsen. Moppe skällde på älg ytterligare en gång i slutet av januari det året, avslutar Lars.

De första älgarna
– Den hösten brukade jag fråga jaktgästerna om de sett några älgar under bockjakten i augusti. Om de sett någon tjur for jag dit och släppte Molle. Det blev en hel del skällande på tjurar den hösten.
Jag ägnade mycket tid åt inkallning och lydnadsträning den första tiden. Det är tydligt under mitt besök på Björkvik. Kontakten mellan hundarna och Lars är mycket bra.
– Den första hösten sköt vi nio älgar för Molle. Jag kan eller kunde kalla in honom i de flesta situationer, skrattar Lars när lydnaden kommer på tal.

Hösten 2000
– Det skulle bli ett kronår men ”Människan spå och gud rår” konstaterar Lars.
De första jakterna visade en hund som inte var sig lik. Inget sök, Molle lämnade älgarna efter fem-tio minuter. Mentaliteten var förändrad, inget stämde. Ett besök hos veterinären och ett blodprov avslöjade en svårartad fästingburen infektion, ehrlichia. Symptomen i form av styva leder och nedsatt allmäntillstånd var påtagliga. Lösningen blev en 30 dagars tung penicillinkur som avslutats strax före JJ:s besök.
– Nu är problemen över och hunden jagar i stort som vanligt. Resultatet har blivit två ståndskjutna älgar. De tre jaktproven föregående år som resulterat i en biljett till uttagningstävlingen till SM blev en ”skuffelse” på grund av sjukdom och lite missflyt, säger Lars. Milla skällde på okänt djur i två timmar sedan tyst och Molle sjuk.
– Fästingburna sjukdomar är inget att leka med. Jag kan bara rekommendera att gå till veterinär och låta analysera ett blodprov för säkerhets skull om hundarna uppför sig konstigt, avslutar Lars.

Molle i avel
Molle är i dagsläget far till tre kullar. Det blir intressant att se resultatet kommande höst, säger Lars. Enligt ägarna ser det bra ut, några av valparna har redan skällt älg.
– Jag hoppas att Molle nedärver sina goda jaktliga egenskaper i form av sök och förmåga att ställa älgarna i upptaget. Molles skall är också bra. Han har på sina tre jaktprov fått mellan åtta och tio på de två skallmomenten. På samma sätt ligger poängen i sökmomenten visar en analys av proven. Moppe var endast 16 månader vid proven så all den tjurighet som många skjutna älgar ger kanske inte hade infunnit sig, menar Lars.

Fakta om RyDa tallens Moppe

marsb.jpgRyda Tallens Moppe S-46394/98H
Efter: S Dch Alviksgårdens Tuffe S-41366/88H
Undan: SJch Ryda Tallens Bella S-20122/90H
Uppfödare: Torbjörn Forsberg Örsundsbro
Ägare: Lars Schepler Björkviks Säteri, Östra Ryd
Jaktprov
1999-12-03 1:a pris 78,5 p Birger Eriksson Sydsvenska Äk
1999-12-07 1:a pris 87,5 p Lars Ljung Sydsvenska Äk
1999-12-16 1:a pris 88,0 p Conny Jakobsson Sydsvenska Äk
Utställning
1999-06-05 1 juniorklass Kenneth Edh Linköping
2000-04-30 2 uhklass Britt-Marianne Ochterlony
 

Rasinformation Jämthund
Vår nationalras Jämthunden erkändes som egen ras 1946. Trots det sena datumet är Jämthunden gammal, lika gammal som jägarfolkets kolonisering av Norrland. Jämthunden tillhör det nordliga barskogsbältets stora jaktspets.
Jämthunden är med all rätt mycket populär bland svenska älgjägare. Rasens goda temperament, med bra sök, bra skall och inte alltför envis på skenande älgar är de egenskaper som gör jämthunden till den goda jaktkamrat som den är.
Bakom den lugna fasaden finns oftast god jaktlust som ger rasen ett utmärkt sök. Den gamla sortens jämthund är inte hetsig och skall med sitt lugna uppträdande få älgarna kvar på upptagsplatsen. Det lugna skallet med mycket god hörbarhet är också en av rasens kännetecken. Normalt brukar inte en jämthund hålla efter skenälgar några längre sträckor.

Egen ras
Att det skulle dröja så länge innan Jämthunden erkändes som egen ras berodde på att gråhund och jämthund dömdes efter samma standard, d.v.s. var samma ras. Efter ett framsynt och engagerat arbete av bl. a Aksel Lindström, Lokne och Björn von Rosen kunde jämthunden erkännas som egen ras den 21 november 1946. Turerna och intrigerna hade då varit många och långa med stundtals heta ord.

Extriör
Jämthunden är en stor, rektangulär spetshund. Torr, kraftig och samlad men smidig och med god resning. Jämthunden skall vara modig och energisk men samtidigt lugn. Kroppen får inte verka lång och inte heller vara för tung.
I dag är jämthunden väl konsoliderad och står för samma jaktliga kvalitet som den betydligt äldre gråhunden, Norges nationalras.

Jakt
För många år sedan var det en vedertagen sanning att jämthunden var senare jaktmogen är exempelvis gråhunden. I dag är bilden en helt annan. Framsynt avel har fört jämthunden till samma tidiga jaktmognad som gråhunden. I dag är jämthunden populärare än någonsin vilket också återspeglar sig i resultaten på jaktprov.
Nedanstående tabell återger de lokala variationer som förekommer inom Svenska Älghundklubbens tio lokalklubbar.

Registreringsstatistik
År Antal valpar

1990 1576
1991 1382
1992 1525
1993 1387
1994 1286
1995 1276
1996 1267
1997 1211
1998 1655
1999 1633
2000 1948

Jaktprov, pristagarprocent

År Sydsvenska Västsvenska Bergslagen Dalarna Östsvenska
1997 76 84 63 54 62
1998 82 73 60 59 54
1999 70 78 61 64 66
År Gävleborg Jämtland/H Västern Västerbotten
1997 55 55 61 66
1998 52 60 57 67
1999 56 60 64 66

AKTUELLT

Skyddsjakten i Rackstad: ”Vi hoppas få bort hanen”

Värmland (JJ) Länsstyrelsen har beslutat om skyddsjakt på en andra varg i Rackstadreviret. Sex jakthundar har dödats eller skadats av vargarna och så sent som på lördagen inträffade en ny attack. – Vi hoppas få bort hanen i flocken, säger Bertil Forsberg, jaktledare och talesperson för jägarna i området.

Nyupptäckt invandrad varg i Norrbotten

Arvidsjaur (JJ) Tack vare spårsnö har länsstyrelsens personal kunnat spåra en varg öster om Arvidsjaur. Enligt DNA-analys härstammar vargen från den finsk-ryska populationen.

Rackstadvarg fälld

Arvika (JJ) Flera hundar har attackerats av varg i Rackstadreviret, Värmland. I går sköts därför en varg i området eftersom länsstyrelsen beslutat om skyddsjakt på grund av incidenterna.

Annonser