”RONJA” topphund för räv

decemberb.jpg”Ronja”, Ottercap Forever Wild, visade hur en perfekt rävsprängare ska jobba. Rävarna som gått i gryt lär inte stanna länge efter en match med Ronja. I sin hund har Lars-Rune och Monica Andersson från Linghed i sydöstra Dalarna fått det som är adelsmärkena för en rävsprängare, intensitet och rörlighet. Hon är inte för inte också jaktchampion, gryt, i Sverige, Finland och Norge.

Hemma på gårdsplanen hos Lars-Rune och Monica Andersson i Linghed möts JJ av tre lekfulla och glada borderterrier. Det är Ottercap Forever Wild, kallad Ronja, en valp från hennes senaste kull, samt en äldre tik. Är det något som man lägger märke till när det gäller borderterrier så är det just lekfullheten, samt vänligheten mot både människor och andra hundar.
Det ju inget fel om jakthundar också är trevliga och lätthanterliga familjehundar. För Lars-Rune och Monica är deras hundar för det mesta med på alla deras fritidsaktiviteter. Monica är också jaktintresserad och har sedan länge jägarexamen. En hel del resande, både i Sverige, Finland och Norge, har det blivit för att meritera Ronja.
– Både Monica och jag tycker att det varit både roligt och viktigt att försöka meritera Ronja så mycket som möjligt, säger Lars-Rune. En hund med sådana egenskaper som Ronja får jag nog aldrig mer.

Stövarjägare
På väg ut för att se om något finns inne i ett par närbelägna gryt berättar Lars-Rune att han varit uppväxt med stövare och stövarjakt. Själv har han haft stövare fram till år 1996, men sedan har det varit enbart borderterrier.
– Det är klart att nog skulle jag vilja ha en stövare nu också, men tiden räcker inte till för att jaga in en stövare, berättar Lars-Rune. Jag har också flera jaktkompisar med bra stövare så det går rätt bra ändå. Men visst hade det varit roligt med en bra rävstövare.
– En del rådjursjakt blir det med Ronja, men hon kan nog betraktas mer som en stöthund än en kortdrivare.
Vi passerar en lada där det brukar ligga räv under, och där också Ronja gjorde sitt jaktprov för att bli svensk jaktchampion i gryt. Den här dagen låg det dock ingen räv inne.

Gryt med rovvilt
decemberc.jpgI en skogsbacke kommer vi fram till ett gryt med tecken på att vara flitigt använt. Utgrävd sand utanför den mest använda ingången tyder dock på att det är grävling i grytet, men vi provar. Det kan ju trots allt ligga räv i grytet och det kan hur som helst bli intressant att få se hur Ronja kommer att agera.
Nog är grytet bebott. Ronja känner vittringen ur grytet och när Lars-Rune släpper henne far hon med blixtens hastighet ner i grytet.
Det är som att vända på en hand. Borta är den snälla och vänliga Ronja. Nu visar hon sin andra sida. Hårdför, frän och rovdjursskarp.
Upp genom marken, cirka tio meter från den grytgång där Ronja gått ner, hörs efter några minuter hundens skall tränga upp.

Räv eller grävling
Det hörs att Ronja ligger på ordentligt. Så blir det tyst och det rasslar till i grytöppningen. Upp kommer Ronja. Hon hinner knappt hämta en nypa frisk luft innan hon störtar ner i en annan grytgång. Fullt skall igen, men från samma plats i underjorden.
Ungefär var femte minut kommer Ronja upp ur grytet och sedan snabbt ner igen. Med örat mot marken hörs det hur grävlingen, för det måste vara en sådan, emellanåt gör långa utfall mot Ronja. Det hörs också att tiken ligger på rejält. Hade det varit en räv hade den säkerligen kommit ut eller i varje fall bytt plats i grytet mellan Ronjas attacker.
Efter cirka 30 minuter är vi överens om att avbryta och Lars-Rune kopplar Ronja när hon nästa gång kommer upp ur grytet. Hon doftar nu grävling rejält.
 
Perfekt sprängararbete
Lars-Rune hade ingen större lust att gör nerslag för att få tag på grävlingen. Det gör han rätt i om han vill bevara tikens arbetssätt. Några tillfällen där spaden används för att ta sig ner och skjuta en grävling eller räv kan förstöra det rörliga arbetssättet som en rävsprängare ska ha. Rörligheten är A och O för att få räven att lämna grytet. Att ha en förliggare, grävlinghund, som ”låser” fast räven i någon blindgång är inte speciellt roligt när det jagas räv.
Ronja visade den här dagen ett perfekt rävsprängararbete, synd bara att det var grävling och inte räv i grytet.

Välj rätt
– När det gällt att meritera Ronja så har det varit mycket nöje med det. Att till exempel ha varit i Finland på grytprov är något speciellt, säger Lars-Rune. I Finland har de räv i provgryten. Det är väldigt tuffa rävar och de är också lösa i grytet, så på det viset blir det som en riktig jakt. Att i Finland ha klarat det som kallas A-prov med Ronja, det är något som verkligen var roligt.
– När vi köpte Ronja hade vi lärt oss en del om grythundar och borderterrier. Det är viktigt att köpa en hund ur riktiga jaktlinjer med dokumenterade jaktegenskaper. Att köpa en border med bara utställningsmeriter hos föräldradjuren är något man ska akta sig för.
Ronja har haft två valpkullar och ur den senaste har Lars-Rune och Monica Andersson sparat en tikvalp. Snart är det dags också för den att visa vad den går för vid jakt och på prov.

Ronjas utställnings- och provresultat:
UTSTÄLLNING
År Arrangör/plats Domare Pris
1998-07-18 Svenstavik Grethe Bergendahl 1 ukl 1ukkl
1998-08-02 VNKK Timrå Kari Salminen 2 ukl
2002-06-15 DTK Avesta Katharina Bottenberg 2 jkl
2002-06-30 HKK Alfta Maria Kavcic 1 + 1 jkl CK

Grytprov
År Arrangör/plats Domare Provform Pris
1998-07-18 SGK M. Karlsson Grytkaraktär Godkänd
1999-07-14 SGK, Boda R. Boström Grytprov Väl godkänd
1999-08-14 BGK M. Karlsson Grytprov Väl godkänd
1999-11-21 BGK, Linghed H. Hjort Grytjaktprov Godkänd
2000-07-07 Pumarkku, SF J. Saininen Grytprov Godk. 49 p.
2000-07-12 SGK, Boda P. Mattsson Grytapport Godkänd
2001-07-18 Elverum, N R. Bjölbokk Grytprov 1:a
2001-07-21 Elverum, N T. Roxrud Grytprov 1:a
2002-07-17 Elverum, N A. Schjernheim Grytprov 1 + Cert

Viltspårprov
1998-07-16 UGK B. Almberg Anl kl Godkänd
1998-08-14 BGK M. Karlsson Ökl 1:a
1998-08-31 UGK B. Almberg Ökl 1:a
1998-09-19 BGK H. Hjort Ökl 1:a
2001-07-05 Pumarkku, SF A. Lindblom Ökl 1:a
2001-09-02 Hedemarks Tkl O. Kerla Ökl 1:a

Rasbeskrivning Borderterrier

Borderterriern härstammar från de gamla jaktterrier som fanns i gränstrakterna mellan England och Skottland (The Border District). Bordern användes som skadedjursbekämpare, främst på räv, men också för grävling, utter och vildkatt. Den är till sitt ursprung skapad för rovdjursjakt.
Borderterriern är en rustik, högbent, snabb och uthållig hund, tillräckligt smidig för att ta sig igenom trånga passager i gryten. Mycket av dess ursprung i utseende och mentalitet har i bevarats. Det är också en klok och vänlig hund som även är uttalat fördragsam mot andra hundar. Tillsammans med tysk jaktterrier är rasen i dag den vanligaste grythunden.
Bordern används även som kortdrivande hund på rådjur och som eftersökshund. Den är också en mycket trevlig och populär familjehund. När en hundras blir populär som sällskapshund, då sker det som tyvärr verkar oundvikligt inom kennelorganisationen. Såväl exteriört som mentalt förändras rasen. Storlek och vikt rasar i höjden, oberoende vad som står i rasstandarden, jaktlust och rovdjursskärpa försvinner. Vill man ha en border för jakt är det en seriös uppfödare som arbetar för att bevara rasens jaktegenskaper man bör vända sig till.
Helhetsintryck:
Borderterriern är i allt väsentligt en grythund. Den ska kunna följa en ryttare till häst och måste förena rörlighet med jaktlust.
Huvud: Huvud som liknar en utters men med måttligt bred skalle och kort, kraftig nos. Svart nosspegel föredras men lever- eller köttfärgad är inget allvarligt fel.
Kropp: Kroppen skall vara djup, smal och tämligen lång. Bröstkorgen skall vara jämn men inte alltför utvecklad eftersom man med båda händerna skall kunna nå runt om kroppen bakom skuldrorna. Ländpartiet skall vara kraftigt.
Färg: Röd, vetefärgad, grå (grizzle) med rödbruna tecken (tan), eller blå med rödbruna tecken (tan).
Vikt: Hanhund skall väga 5,9 till 7,1 kg. Tik skall väga 5,1 till 6,4 kg.
Säsongen år 2001 startade 63 borderterrier på grytprov. Antalet registrerade borderterrier år 2001 var ca 530 stycken.
Text och foto: JAN DOMARHED 

AKTUELLT

Överviktiga jakthundar

Övervikten har ökat markant bland svenskarna de senaste åren. Och det verkar som om den trenden även gäller våra jakthundar.

Jägarna tvingas ta smällen

De senaste veckorna har det debatterats flitigt runt vildsvinsstammen och de skadeproblem som uppstått inom vissa områden. Man pratar om skador för mångmiljonbelopp som drabbar lantbruk, villaägare och trafik i första hand.

Kolgrillad älgfilé

Numera tar grillsäsongen aldrig slut. Låt inte den fina älgfilén bli liggande i frysen och i värsta fall bortglömd. Med en god marinad och ett dygn i kylen är en mör älgfilé något av det godaste man kan låta vända på kolgrillen. Låt inga andra smaker konkurrera med den suveränt goda älgfilén, servera med en

Crut – en ståndhund av rang

När jämthunden Älgtjärnets Crut släpps lös i skogen är chansen till ståndskall rejält hög. Han har aldrig misslyckats på ett jaktprov och med tio förstapris på tio starter har han en meritlista som många bara drömmer om.

Redolfi EOS Steel

Gyttorp lanserar flera modeller från Redolfi Armi. Hagelbockar för jakt, sporting och lerduveskytte. Bockarna finns i Light, Steel och Sporting. Light och Steel finns i kaliber 12 och 20. Sporting i kaliber 12. Jaktjournalen har testat modellen Redolfi EOS Steel, som har tydliga influenser från traditionell italiensk tillverkning av hagelbockar.

Skyddsjakten i Rackstad: ”Vi hoppas få bort hanen”

Värmland (JJ) Länsstyrelsen har beslutat om skyddsjakt på en andra varg i Rackstadreviret. Sex jakthundar har dödats eller skadats av vargarna och så sent som på lördagen inträffade en ny attack. – Vi hoppas få bort hanen i flocken, säger Bertil Forsberg, jaktledare och talesperson för jägarna i området.

Nyupptäckt invandrad varg i Norrbotten

Arvidsjaur (JJ) Tack vare spårsnö har länsstyrelsens personal kunnat spåra en varg öster om Arvidsjaur. Enligt DNA-analys härstammar vargen från den finsk-ryska populationen.

Annonser