Rävjakten gynnar rådjuren

ravar.jpgStatistik och forskarrön upplevs ibland som avlägset av den jordnära praktikern - jägaren. De resultat som redovisas läses av de flesta med stort intresse, men det finns också grupper i våra led som gärna hoppar över textraderna när de ter sig alltför besvärliga. Finner samma personer några rådjursrester utanför ett rävgryt blir upplevelsen mer påtaglig och då ska fan ta räven.

 

Utan att behöva gå till forskningsprojekten vill jag visa den effekt som rävpopulationen har på rådjursstammen lokalt. I snart 20 år har Hallandsåsens jaktvårdskrets, omfattande ca 20.000 ha, fört en utmärkt avskjutningsstatistik på ca 10.000 ha över de viltarter som finns i verksamhetsområdet. Rapporteringen har skett från de större enheterna och får ses som ett genomsnitt av vilttillgången. Kretsens ordförande – Stig Karlsson – har med stor noggrannhet plitat ner och sammanställt dessa avskjutningssiffror under hela denna långa tid. Genom åren har dessa siffror blivit en spännande och upplysande läsning som ger de aktiva jägarna en oerhört viktig information om vart åt det lutar. Viltrapportering, staplar och siffror är viktiga och upplysande för oss alla. Ta del av dem och för noggrann statistik över din egen jakt. Med åren, och sammanställda i ett större perspektiv, blir de en högintressant läsning.

En kamp för livet
Att räven kan ta rådjurskid känner vi alla till. Rådjuret försöker med alla medel få sina kid att nå vuxen ålder. I förhållande till rågetens vikt är avkomman vid födslen ganska stor, moderdjuret investerar mycket i att ge kidet en bra start i livet. Små klövdjur är känsliga för låga temperaturer och predationstryck, därför växer rådjuret snabbt strax efter födslen. Därefter minskar tillväxthastigheten till det uppnår vuxen ålder. Hos ett litet klövdjur som rådjuret är avkomman utsatt för predatorer, kidet ligger still och gömt hela dagen. Ett beteende som är en del av djurets skyddsstrategi. Någon större energiförbrukning åtgår då inte. All näring går i denna första fas för tillväxt och utveckling. Modersmjölken har ett högt energiinnehåll, av detta följer att geten endast behöver uppsöka kidet för att ge mjölk några gånger om dagen. Förhållandet gör att geten inte avslöjar sin avkommas liggplats för olika predatorer.

De första veckorna
Ett kid kan avlida av en mängd olika orsaker. Den första tiden är dödligheten som störst. Anledningarna till bortfallet kan vara dåligt och kallt väder, katter, drunkningar, slåtter, korpar, lo och räv. Rådjuret tillhör de som använder sig av strategien att gömma avkomman, andra klövdjur har gruppförsvar, medan älgen ensam försvarar sin kalv. Rådjurets tre – fyra veckor långa födelseperiod är lagd på en tidpunkt då det är lämpliga temperatur och näringsbetingelser för moder och kid. Någon gång under kidets tioende och tjugonde levnadsdygn är det som mest utsatt för predation.

Avslöjande aktivitet
Från att ha varit en mycket inaktiv varelse börja nu kidet att röra sig mer och exponeras för predatorerna. Tidigare har det hävdats att räven bara tagit ett överskott utav produktionen, små eller sent utvecklade kid som var mer eller mindre dömda till undergång. Enligt en Norsk rapport (NINA) är det inte så, de rävtagna kiden hade inte mindre kroppsvikt än sina levande artfränder. De var välutvecklade och hade alla förutsättningar för att nå mogen ålder. Stillaliggandet är ett bra sätt att skydda sig, en räv kan passera utan att upptäcka kidet. Under en kort mellanperiod, när kidet börja fly och prova sina ben, är det som mest utsatt. Djuret exponeras mer och förmågan att springa ifrån predatorn är ännu inte tillfyllest.

Upp och ner
De faktorer som begränsar rådjursstammen är jakten, fodertillgång, hårda vintrar och räven. Jakten kan avvägas med ett lämpligt avskjutningsmönster där hänsyn tas till beståndens täthet. Fodertillgången bestäms av biotoptypen, jägaren försöker ibland höja detta tak genom viltåkrar och utfodring. De hårda vintrarna kan kraftigt begränsa stammens numerär, medan den i södra Sverige oftast inte är en avgörande faktor. Slutligen har vi rödräven som är en otrolig predator på små kid, det har visat sig att räven kan plocka bort mer än hälften av de födda kiden. Rävstammens täthet varierar och påverkar direkt överlevnaden hos kiden. Lämpliga biotoper kan trots rävförekomst höja möjligheten till överlevnad. För att begränsa rävstammen börjar många jägare skjuta valpar så fort dessa är lovliga, andra försöker under yngelperioden förse rävstammen med utlagt lämpligt foder så att predationen på det vilda matviltet avlastas.

Utan värde
Har då räven inget värde? Jo absolut! En rimlig rävstam utgör en del av helheten i det jaktområde jägaren har att förvalta. Man ska inte bortse från att även räven har en funktion att fylla i ett större biologiskt sammanhang. Ur jaktsynpunkt finns det många jaktformer som skänker oss glädje, spänning och förväntan. Grytjakten, stövarjakten och vakjakten i snö och månsken ger en upplevelse som inte kan beskrivas utan måste upplevas. Djurets skärpta sinnen som brukar beskrivas som listighet gör det till ett fullvärdigt jaktobjekt för jägaren. Socialt har räven en sammanlänkande effekt jägare emellan, om man inte kan samjaga under andra former så brukar gemensamhetsjakterna på räv trots allt tilltala och sammanföra jägarskälarna.

Pälslyster
Dess vackra päls var förut eftertraktad men är numera av ringa värde, det kostar mer att bereda skinnet än vad man får ut av en försäljning. Det har funnits tider då en fullpälsad räv motsvarade en månadslön. Senare kom rävskabben, 1975 konstaterades det första fallet som sen spred sig i rasande fart. Det fanns jägare som på den tiden insåg rävarnas grymma öde. Dessa hade tillsammans med rävforskaren Jan Englund en klar strategi om hur skabben skulle kunna hejdas. Olika instanser satte sig på tvären och möjligheten gick om intet. Skabbdjuret gör att vi nu har en rävstam som varierar från år till år. Rävens numerär går upp och ner, det intressanta är att se hur rävpopulationen påverkar rådjursstammarna, något som har blivit mera påtagligt sen skabbens inträde. All viltrapportering och dokumentation är i ett längre perspektiv viktig, den kan visa på skeenden och orsaksammanhang som vi annars missar och svårligen kan bevisa.

Tolkningen
Diagrammet här intill visar avskjutningen på 1000 ha. Den röda linjen visar avskjutningen på räv medan den gröna illustrerar den totala rådjursbeskattningen/1000 ha varav en del är kid, andelen kid har separerats ur totalantalet och visas med blå linje. Av kurvorna ses utvecklingen sen jaktåret 79 – 80, inga dramatiska förändringar märks förrän jaktåret 84 – 85 då rävstammen gått kraftigt tillbaka. Redan här ses en svagt ökad rådjursavskjutning. Rävarna når bottenläget jaktsäsongen 88 – 89. Nedgången i rävstammen håller i sig till jakten 90 – 91 och avskjutningen av räv registreras till 0 individer/1000 ha. Avskjutningen av rådjur har ökat kraftigt för att nå toppen 90 – 91, med 41.7 rådjur/1000 ha. Jaktsäsongen 91 – 92 har avskjutningen av räv ånyo ökat något vilket torde innebära en tätare stam med 0.3 rävar/1000 ha. Genast ses en minskning på rådjurssidan, 37 djur/1000 ha. När vi nått säsongen 94 – 95 skjuts 5.5 rävar/1000 ha och rådjursavskjutningen har minskat till 22.2 djur/1000 ha. Lägg märke till kidkurvan som genast har mindre skjutna individer, ja till och med mindre än räven. 1995 minskar räven och genast märks ett ökat antal kid, djur som växer upp och senare ökar på avskjutningen i de vuxnas skara.

Beskattning
På Hallandsåsens jaktvårdskrets rapporterande yta, ca 10.000 ha, sköts det säsongen 90 – 91 177 kid och ingen räv. Säsongen 94 – 95 nedlades endast 40 kid men 54 rävar. Siffror som talar ett tydligt språk.
Text:JAN SJÖLIN

AKTUELLT

Hur stoppas aktivister som saboterar vargjakt?

Västmanland (JJ) Aktivister stör vargjakten i Kölstareviret i Västmanland. – Det är märkligt att polisen inte agerar, säger Jägareförbundets Gunnar Glöersen i Jaktjournalens webbradio. Men polisen meddelar att utredning pågår.

Evalds företag ruinerades av Naturvårdsverket – nu stämmer han staten

Evald Hellgren bedrev en blomstrande näringsverksamhet i Örträsk i Västerbotten när Naturvårdsverket felaktigt drog in tillståndet för hans populära vildsvinsfälla Sinkabirum. Två år senare fick han rätt i kammarrätten, som konstaterade att Naturvårdsverket överhuvudtaget ”inte haft fog för sitt beslut” – men då hade hans firma ruinerats. Evald vände sig till Justitiekanslern för att få ersättning för sina förluster men fick avslag med motiveringen att Naturvårdsverkets fel inte varit tillräckligt ”uppenbart”. Nu stämmer Evald Hellgren staten med hjälp av Centrum för rättvisa.

Annonser