Rävarna bakom åteln – tips till rävjägare

00oktglugga.jpgEtt glas vatten, tidningen Expressen och ett paket blodpudding är tre ting som näppeligen inte borde ha något gemensamt med jakt. Men ack så man kan bedra sig. I takt med den stigande rävstammen har JJ intervjuat ett antal åteljägare runt om i landet som deltagit i Jaktjournalens tävling Tyngsta Räven. Att räven är listig vet vi sedan tidigare, frågan är bara om inte vaksamma och uppfinningsrika åteljägare är ändå listigare.

Dagens jägare har i många fall en kunskapsbrist när det gäller alla former av rävjakt. Rävskabbens utbredning över landet raderade i stort sett ut både rävstammen och jaktkunskaperna. Sakta men säkert börjar nu räven att återvända tillsammans med ett nyväckt jaktintresse. Intresset för rävdrivande stövare ökar, grythundar efterfrågas och klappjakter på räv börjar stå på menyn i många jaktlag med intresse för jakt och viltvård.
Enligt statistik från mitten av 70-talet sköts det cirka 70 000 rävar i Sverige. Största delen av dessa sköts på vak. Insamlade rävar från Västerbotten, Bergslagen och Småland visar att vakskyttet är störst i Bergslagen och Småland. I Västerbotten står fotsnaran för en större andel i fångststatistiken.

Kunskaper
Hur ska man då gå till väga för att bli en framgångsrik jägare på kallvindan, i gödselporten eller som extrem självplågare i den kalla vinternatten. Metoderna för att komma räven inpå livet är många. Jaktjournalens tävling Tyngsta Räven har under åren varit otroligt populär och visar tydligt på det stora intresset för vakjakt. Under en reportageresa under våren besökte jag en kvinnlig jägare, Maria Hellström, som förlorat sin pointer när ett rovdjur tagit sig in i hundgården. Strax intill hennes hus fanns en rävåtel och jag blev naturligtvis nyfiken på hur hon bedrev sin jakt.
– Det är ganska enkelt, svarade Maria. Jag orkar inte sitta uppe hela nätter och vaka, därför dricker jag tre stora glas vatten innan jag går och lägger mig. Sedan ser naturen till att jag måste stiga upp ett par gånger och då passar jag på att kolla åteln. Står det då en räv där så sticker jag bara ut hagelbössan och klipper till. En strålande och mycket effektiv metod. Väl värd att lägga på minnet för de som har åtelmöjligheter från bostadshuset.

Muspip
Hans Thelin, Husqvarna sköt tre rävar förra premiärkvällen den 23 november. Den första räven föll på åteln kvart över sju och den tredje halv tio. Hans anser det vara av största vikt att placera åteln på en frekventerad rävväxel. Därefter kommer kravet på en komfortabel vakkoja. Hans koja är en gammal arbetarbarack med fotogenvärme med möjlighet att värma mat och lägga sig att sova en stund. I bland har han en kompis med på jakten och då turas de om i gluggen och på soffan. För att riktigt lyckas locka in rävarna använder sig Hans av två åtlar, en med kött och en musåtel.
– Musåteln är kronan på verket, säger Hans med stolthet. Musåteln består av 50 kilo havre eller korn. På säden lägger hans halm ett antal gamla dagstidningar. Över hela åteln läggs sedan en plast för att hålla mössens skafferi och boplats torr. På toppen av musåteln placeras sedan granris. På kort tid invaderas åteln av möss som använder säden till föda, och tidningspappret till bostadsbygge. Under hela vintern råden en febril aktivitet och muspipen lockar till sig de mest misstänksamma rävarna.
Förra säsongen sköt Hans 15 rävar på sin mus- och köttåtel. Han är dock noga med att aldrig vandra fram till sina åtlar. När det är dags att fylla på köttförrådet sker det från en jordbrukstraktor för att inte väcka rävens misstankar om mänsklig inblandning. Under de tre senaste åren har rävstammen ökat på markerna och resulterat i 85 fällda eller fångade rävar. Hans erfarenhet är att rävarna på skogsåteln vid kojan är mindre skygga och kommer tidigare på kvällen. När han passade i ladugården intill bostadshusen då kom rävarna först mellan 03.00 och 05.00. Vid skogsåteln kan rävarna vara i gång redan vid sjutiden på kvällen.

Blodpudding
Niklas Nilsson, Arvika bor så att han har åteln bakom huset, i ett potatisland. Åteln börjar han med i september med att lägga ut rester från övriga jakter. Niklas anser det vara mycket viktigt att det alltid ska finnas mat på åteln, både större och mindre bitar. Niklas har noterat en kraftigt ökande rävstam de tre sista åren och endast fyra av de rävar som han skjutit har varit drabbade av skabb. Väl på pass i gluggen skjuter Niklas med studsare 30-06 och Alaskakula. På studsaren siter en kikare med 3-9 gångers förstoring och 50 mm i tuböppning.
– Det räcker gott och väl månljusa kvällar.
Åteln har han på sextio meters avstånd och rävarna kan följa en skogskant innan de måste ut på åteln.
– Det verkar som om de känner sig trygga av skogen i närheten, eftersom de sällan tvekar att gå ut på den öppna åtelplatsen.
Niklas bästa tips till blivande åteljägare är att i första hand välja en bostad som gör det möjligt att sitta på pass hemma i bostaden. Hans bästa knep när man väl kommit igång med jakten är blodpudding. Om det finns tecken på räv kring åteln utan att de vågar sig fram då går stegen till mataffären och inköp av blodpudding. Puddingen skär han sedan till tärningar som kastas ut kring åteln.
– Oslagbart säger Niklas som med denna enkla metod lockar fram tveksamma rävar.

Skoter och blod
Niklas Karlsson, är 20 år och bor i Grannäs, Västerbotten. För honom är åteljakt en passion. Niklas lägger ut allt han kan komma över på åteln. Renar fungerar bra säger, säger Niklas. Han flår renen och djupfryser köttet som sedan hackas upp och kastas ut i form av småbitar. Bästa resultatet får han när han kastar ut småbitar varje kväll. Rävarna stannar längre på åteln och ger honom bättre chanser till skott. Åteln anlägger han under sommaren då han gräver ned material i plastsäckar som han sticker hål i för att skapa vittring. Niklas sitter och passar i bostadshusets kallvinda. Där har han inrett ett litet rum och försett det med element för att kunna sitta uppe länge och bekvämt. Vapnet är en 222:a och valet av kula är hålspets.
– Dom blir kvar på platsen är Niklas enda kommentar.
För att hålla koll på rävarna kör Niklas runt i markerna med skoter dagtid. Om han ser att det finns rävar på trakten utan att de kommer fram på åtel då fäster han en renbog i ett snöre efter skotern och kör en repa med riktning mot åteln. För att ytterligare locka räven brukar han blanda blod och vatten och stänka ut i spåret. Niklas har även prövat fisk på åteln men tycker inte att det är någon höjdare.
– Det får inte finnas för många åtlar på marken, säger Niklas. Förra året hade några jaktkompisar en åtel som de inte passade på. Under långa perioder var Niklas åtel obesökt och rävarna kunde äta sig mätta utan risk för livet. Nu har grabbarna snackat sig samman och kör med en åtel för att uppnå bättre resultat. Niklas bästa tips till blivande åteljägare är att försöka sova en stund tidigt på kvällen före vakpasset. Inne i vakkojan brukar det sedan fungera bra med massor av kaffe och kronans choklad. Väl i vakkojan brukar han sitta fram till 5-tiden på morgonen. Något speciellt tidsschema brukar rävarna inte följa. Däremot har Niklas funnit att rävar som dyker upp på åteln utan att han kunnat skjuta har en tendens att komma samma tid nästa natt.

Fågelperspektiv
Magnus Sandin, Byxelkrok, Öland, jagar i ett gäng som senaste året sköt 65 rävar. Under de fem senaste åren har de bokfört 235 rävar. Rävarna har skjutits på åtel, vid hundjakt och på folkdrev. Åteljakten ligger dock Magnus varmt om hjärtat och han har fasta åtlar som han passar vid. Magnus börjar i augusti med sina åtlar. Grundåteln består av delar från trafikdödade älgar eller rådjur som han gräver ned och täcker med lite sten och jord. Sedan kastar han mindre bitar runt om åteln för att locka räven att stanna på platsen. För att snabbt dra räv till åteln använder han surströmming. Det är dock viktigt att det finns annan mat annars lär sig rävarna att det bara luktar gott utan att finnas något intressant att äta. Magnus är yrkesfiskare och har tillgång till fisk att lägga ut på åteln.
– Det fungerar inte speciellt bra med fisk anser han. Lägger man ut hela fiskar försvinner räven snabbt från åteln och visar sig inte mer den kvällen. Magnus sitter både i kojor och bostadshus vid sina åtlar. Skjutplatsen i kojorna försöker han få upp ett par meter från marken dels för att se bättre om det är lite snö och skuggor på marken, men även för att räven inte ska vara så misstänksam mot skjutgluggen. Magnus har värme i kojorna för att kunna sitt längre tid. Hans erfarenhet är att rävarna vid kojornas åtlar är betydligt mer skygga än de som kommer fram till bostadshuset.
Magnus tips till åteljägare som av någon anledning inte hunnit med att göra en åtel är att passa på räv längs skogsbilvägar eller sjöstränder under löptiden. Magnus klär sig i snödräkt och lägger sig på en luftmadrass i vägkanten och väntar på rävarna. Bäst är om man kan bädda ned sig i snön.
– Iskallt, men effektivt är hans betyg till jaktformen.
Jakten bör dock ske på skogsvägar och med god kontroll på kulfång eftersom man ligger på marken. Magnus erfarenhet är att rävarna kommer senare på natten allt eftersom jaktsäsongen går. I början av jakten kommer rävarna mellan nio på kvällen och halv ett på natten. I slutet av åtelperioden kommer rävarna mellan midnatt och tre på morgonen. Magnus har en problemräv av gigantiskt format som besökt åteln ett par gånger under två års tid. Räven är extremt misstänksam och visar sig knapp innan den rusar från åteln.
– Får jag den då blir jag med i tävlingen även nästa år.

Åretruntåtel
Kristina Ahlstad, Filipstad, jagar räv i stationshuset i Persberg norr om Filipstad. I huset bor hennes föräldrar och åteln ligger på hagelavstånd från gluggen. Det finns gott om räv på trakten och Kristinas tips till åteljägare är att underhålla åteln året runt. Hon kokar ofta älgskallar och lägger köttet och avkoket på åteln, gamla hundmatskulor och övriga matrester hamnar även de på åteln.
– Bättre lite mat hela året än en större köttåtel under kort tid är hennes framgångsrecept. Kristina sitter högt belägen och kan spana av flera hundra meter. När räven väl är framme på åteln så är hon väl förberedd. Hon petar enkelt upp fönstret som ljudlöst öppnas med hjälp av en fjäder. Med ett snöre bromsar hon rutan i rätt läge och sedan är det bara att skjuta. Förra året sköt hon fem och året innan sex rävar. Kristina har vakat på räv under hela sitt jägarliv och tycker att det är jaktens höjdpunkt. Detta trots att hon hunnit med att fälla 36 älgar. Första året som passkytt fällde hon fem älgar på Stora Ensos marker kring Persbo.

Muskrydda
Gerhard Striessnigs, Lenungen, Värmland, segrade i årets tävling om Tyngsta Räven med en räv på 14.8 kilo. Hans basåtel består oftast av en kluven älgskalle som fästs i marken med en påle för att räven inte ska kunna transportera bort maten från åtelplatsen. Gerhard passar från bostadshuset och skjuter med hagel. En granhäck ger rävarna nödvändigt skydd så att de ska våga sig fram. Gerhard har noterat att det oftast är ungrävar som kommer under månljusa nätter. Först när det är mörkt och mycket snö vågar sig de äldre rävarna fram till åteln. Som extra lockmedel på åteln brukar Gerhard lägga inälvor och fjädrar från skogsfågel. Om man däremot ska vara säker på att locka fram en räv på åteln har Gerhard ett specialknep. Husets kallvinda är ett populärt tillhåll för möss. Med vanliga råttfällor håller Gerhard muspopulationen i schack. När fångsten uppgår till ett 20-tal möss garneras åteln med dessa rävpraliner. Resultatet är lika säkert som amen i kyrkan. Det kommer räv, musmenyn är oemotståndlig. Förra året sköt Gerhard 18 rävar på sin åtel och han anser att rävstammen fortsätter att öka eftersom det är alltför få som ägnar sig åt jaktformen.

Det här får du lägga på åteln

00oktgluggb.jpgVad får man lägga på sin rävåtel? Under den senaste tiden har bestämmelserna varit allt annat än klara och jägarna har tassat försiktigt fram till sina åtlar med avfall. En vanlig svensk död gris kallas numera för animaliskt högriskavfall och får inte läggas ut som rävgodis. Följderna av galna kosjukan har inneburit ny regler som gett våra svenska rävar en helt annan vinterdiet kring jägarnas gårdar och vakkojor. Krånglet med åtelmaterial och Jordbruksverkets regler började när vi fick en ny foderlag som innebar att man inte ens kunde lägga avfall från jakten på åteln. Olika tolkningar gjordes, men osäkerheten var stor över vilka regler som gällde. I och med att viltet inte var veterinärbesiktigat kunde det ej heller läggas ut. Jordbruksverket utövade ingen tillsyn i frågan, men ansåg likväl att det enligt gällande lagstiftning var förbjudet Nu har Jordbruksverket föreslagit ändringar i lagen som innebär att det åter blir möjligt att lägga avfall från jakten på åteln när förslaget vinner laga kraft.

Efterlevnaden
Foderlagens nuvarande lydelse har uppfattats som tveksam av många. Hur kan det komma sig att ett trafikdödat vilt som hamnar i dikeskanten och blir till föda för rävar och fåglar inte får tas tillvara och läggas på en åtel. Jordbruksverket skriver i sitt förslag till ändring av foderlagen att det finns fog för att anta att efterlevnaden av lagen påverkats negativt eftersom lagen föreskrivit tveksamma begränsningar av möjligheten att använda animaliskt foder som avfall.
Inom EU pågår ett arbete med att revidera existerande lagstiftning för animaliskt avfall. Endast biprodukter från slakteri och styckning kommer i framtiden att vara generellt möjliga att använda som foder. I förslaget till nya regler skrivs att som foder får inte användas:
1) hela kroppar av djur som självdött eller avlivats
2) andra djurdelar än sådana som härrör från djur som slaktats i enlighet med gällande livsmedelslagstiftning och som
a) därvid visat sig vara tjänliga som livsmedel
b) konstaterats vara ej tjänliga som livsmedel i en köttbesikt ning, men utan att ha visat på några tecken på smittämne som kan överföras till människor eller djur
Undantaget från första stycket är: kroppar av djur som ej hålls av människa vid utfodring av djur som ej hålls av människa.

På ren svenska
Översatt till mer jägarpraktisk svenska betyder det att jägare kan nytta slaktrester (ej hela djur) från tamboskap om djuren slaktats enligt gällande lagstiftning och visat sig vara tjänlig som människoföda. Om djuren blivit utdömda som människoföda får man lägga ut delar av djuren om det kunnat konstateras att djuren inte bär på smitta som kan överföras till människor eller djur.
Undantaget från regeln om förbud mot helkroppar som foder är vilda djur. Därmed är det fritt fram att lägga ut trafikdödade älgar och rådjur på rävåteln.
Tidigare lagstiftning innebar bland annat att det var ett lagbrott att utfodra småfåglar med talg från grisar som slaktats hemma på gården. När förslaget till ändringar införs i foderlagen blir det åter möjligt att hänga ut talg till småfåglar på rätt sida om lagen.
Text: ROGER C ÅSTRÖM
JJ oktober 2000

AKTUELLT

Rackstadvarg fälld

Arvika (JJ) Flera hundar har attackerats av varg i Rackstadreviret, Värmland. I går sköts därför en varg i området eftersom länsstyrelsen beslutat om skyddsjakt på grund av incidenterna.

Ny fästingart funnen i Sverige

Kungsbacka (JJ) Varmare klimat för med sig nya arter norrut. Den brokiga hundfästingen har hittats både i Danmark och Sverige. Arten återfinns vanligen längre söderut i Europa.

Annonser