Patriks första rådjur

marsjagamedjja.jpgUnder två dagar i början av oktober förra året var sex av Jaktjournalens prenumeranter samlade på tidningens marker på Koberg, söder om Trollhättan. Jaga med JJ - Jaktlag Syd - anordnades för andra året i rad och bland deltagarna fanns det en som nyss hade börjat sin jägarkarriär…

 När jaktvärdarna Holger Nilsson och undertecknad stod och väntade i en vägkorsning på respektfullt avstånd från slottsallén vid Kobergs Gods, var det inte helt oväntat den mest långväga som kom först, nämligen Bo R Granström från Umeå. Efter hand kom också resten av JJ:s Jaktlag Syd: Roine Strandin, Furudal; Per Carlsson, Knutby; Stefan Eriksson, Skillingaryd; Patrik Lindberg, Bjärnum och Ingemar Bohlin, Nissafors.
Vädret var osedvanligt vackert för att vara oktober 2000 och det var sålunda ett optimistiskt gäng som drog iväg för att titta på morgondagens pyrschområden. Områdena lottades först ut och så fick var och en av deltagarna se sitt område i dagsljus för att öka chanserna inför morgonpyrschen, som skulle starta i mörkret och i annars okänd terräng för deltagarna.

Jakt är jakt
marsjagamedjjb.jpgBoendestandarden hade höjts sedan fjolåret genom att JJ hade hyrt den gamla skolan på Livered, som godsförvaltningen hyr ut till jaktgäster. Bara detta att köra till Livered och förbi alla stora flockar av dovvilt och enstaka rådjur och älgar, som är ute på åkrarna, är en upplevelse i sig själv.
Deltagarna inlogerades och intog så en bättre middag (tillagad av Holger), medan pratet flöt glatt runt bordet, som det ofta gör när okända jägare träffas. Under presentationen framkom det att Patrik inte tillbringat så lång tid i jägarkåren och att skottlistan var ganska blygsam. Det borde emellertid finnas goda förutsättningar att göra något utav de här två dagarna, men som bekant, jakt är jakt.

Glada hundförare
marsjagamedjjc.jpgMorgondagen inleddes med vackert väder men då sällskapet hade samlats efter pyrschen var det ingen som släpade med sig något dött djur. Närmast hade nog Patrik varit, som hade haft en dovspets på 40 meters håll på viltåkern, men det rätta läget för ett skott hade inte infunnit sig. Patrik förklarade att han inte hade fått den chans han behövde och ville, förståeligt nog, vara helt säker innan det small.
Så kom hundförarna Ulf Stensby och Lennart Strandell, som vanligt vid gott humör och med bilarna fulla med strävhårstaxar. Studsarna byttes ut mot hagelbössor och strax ljöd de första taxdreven. Efter tio minuters drev small det från Bosse och ett smaldjur blev på platsen. Det visade sig emellertid att detta inte var drevdjuret, så alla blev stående kvar i sina pass.
Så gick dagen, nya områden, nya pass, nya taxar och nya drev. När kvällens pyrschområden skulle lottas ut var spänningen stor och otroligt nog drog Patrik återigen viltåkern och vem dök inte upp där? Jodå, dovspetsen kom men fick ännu en gång lämna åkern opåskjuten.
Sammantaget sågs det 17 rådjur, dovspetsen och några älgar under loppet av dagen.

Tre hagelskott
Efter kvällens middag kunde man ta på spänningen med tanke på lottdragningen av morgondagens pyrschområden. Alla ville naturligtvis till viltåkern och väntade, som barn på julaftonen, innan dragningen kom i gång. Ingemar drog vinstlotten och log belåtet i skägget under fortsättningen av kvällen. Dovspetsen var så gott som död.
Men under samlingen inför första taxdrevet, kunde det konstateras att den likafullt nog levde morgonen efter, fast med okänd adress. På viltåkern hade den i varje fall inte varit.
Nya chanser med nya lotter. Taxdreven ljöd genom skogen och spänningen steg. Dagens sista drev gick runt viltåkern och fyra dovvilt blev sedda, men då passkyttarna bara var beväpnade med hagelgevär, fick de passera.
Så small det tre hagelskott från Patriks pass. Två kom så tätt att det lät som ett enda dån och det sista efter den tid det tar att få i en ny patron. Vad hade hänt?

En katt på skottlistan
marsjagamedjjd.jpgDet var inga småsaker. Patrik hade skjutit sitt första rådjur och det låg dött på platsen. Gång på gång måste han berätta om vad som hade skett från det att smaldjuret hade dykt upp till då tredje och sista skottet hade smällt. Det var för övrigt det andra rådjuret som skjutits med hagelbössan av märket Suhl. Det första var för 20 år sedan och den gången var det en anhörig till Patrik som höll i vapnet. Patriks skottlista med Suhlen hade hittills upptagit en katt!
Under vägledning av Pelle fick han också ta ut rådjuret och hans jaktkarriär hade med detta tagit ett stort kliv framåt. Under denna dag sågs det 15 rådjur, sju dovvilt och fyra älgar.
Hundförarna avtackades och så bar det av till Livered med middag, sammanfattning och farväl.
JJ:s Jaktlag Syds årliga dov- och rådjursjakt var slut och det var troligen rådjuren (och dovspetsen), som var minst ledsen för det.
text och foto: DAGH BAKKA
JJ Mars 2001

AKTUELLT

Skyddsjakten i Rackstad: ”Vi hoppas få bort hanen”

Värmland (JJ) Länsstyrelsen har beslutat om skyddsjakt på en andra varg i Rackstadreviret. Sex jakthundar har dödats eller skadats av vargarna och så sent som på lördagen inträffade en ny attack. – Vi hoppas få bort hanen i flocken, säger Bertil Forsberg, jaktledare och talesperson för jägarna i området.

Nyupptäckt invandrad varg i Norrbotten

Arvidsjaur (JJ) Tack vare spårsnö har länsstyrelsens personal kunnat spåra en varg öster om Arvidsjaur. Enligt DNA-analys härstammar vargen från den finsk-ryska populationen.

Rackstadvarg fälld

Arvika (JJ) Flera hundar har attackerats av varg i Rackstadreviret, Värmland. I går sköts därför en varg i området eftersom länsstyrelsen beslutat om skyddsjakt på grund av incidenterna.

Annonser