Orka – På god väg mot toppen!

Pointertiken Orka är livlig, lydig, lättlärd och lågflygande i skog och på fjäll. I höst har hon visat konkurrenterna att hon är att räkna med efter att ha vunnit ett prov i konkurrensklassen mot ett helt parti elithundar.

Forsrännarens Honey Rider, till vardags kallad Orka.

Orkas ägare Irene Lundmark är uppväxt med jakt och jakthundar. Tidigt kunde hon alla hundraser i boken All världens hundar och när hon var i tioårsåldern upptäckte hon jakttidningar hos en morbror. Sedan dess har hennes största intresse varit jakt och jakthundar. Hennes första jakter skedde med pappa på smygjakt efter skogsfågel och senare var Irene även med på älgjakt.

När Irene tackade ja till att bli fodervärd för en schäfer kom hon i kontakt med Brukshundsklubben. Där tävlade hon i bruks och lydnad, men framför allt väcktes hennes intresse för hundars inlärning.

När det var dags för en ny jakthund hade hon bestämt sig för en stående fågelhund eftersom hon ville kombinera sitt intresset för jakt, lydnad och samarbete.

Duktig vorsteh

Korthåriga vorstehen Tarradalens Alex var hyfsad på fjället och superduktig i skogen. Irene startade honom på ett skogsprov där han vann och tog sig till elitklass.

– Jag var så okunnig om jaktprov att jag frågade domaren om hundens prestationer skulle räcka till ett pris och fick till min stora förvåning höra att han vunnit hela provet, det var häftigt.

Irene flyttade sedan till Mellansverige för utbildning under tre år och chanserna till skogsjakt uteblev. Irene drabbades sedan av en ryggskada som var så allvarlig att hennes framtid som jägare var oviss.

Efter en besvärlig operation och rehabilitering fick Irene en pointertik, Östbergets Soya.

– Det fungerade bra och jag började inlärningen av valpen från sjuksängen, berättar hon.

Mild dressyrmetod

Tidigare var det vanligt att man lurade hundarna att göra fel och sedan korrigerade hårt.

Irene kände ett behov att utveckla sina hundkunskaper och gick kurser för flera kunniga instruktörer som Anders Landin, Mattias Westerlund och Bernt Hasselström. Något hon verkligen vill rekommendera.

– Jag fick lära mig en helt ny syn på inlärning där man bland annat tar tillvara den unga hundens förmåga på ett positivt sätt.

– Det var en häftig upplevelse att lära sig presentera uppgifter för hunden som den lyckas med. I stället för att hela tiden korrigera fel fick man berömma sin hund.

Irene är noga med att hennes stående hundar ska vara så lydiga att de klarar att resa fågel och sedan vara lugna i flog och skott innan det är dags för jakt. När det är avklarat ska hunden även fixa en bra apportering.

Östbergets Soya skadade sig vid tre års ålder och Irene tvingades pensionera henne från jakt. Efter den obehagliga upplevelsen tog det ett par år innan lusten till en egen jakthund återvände.

Forsrännarens Honey Rider, eller Orka som hon kallas, är en liten, lätt och snabb pointertik som i höst visat framfötterna i segrarklassen.

Forsrännarens Honey Rider, eller Orka som hon kallas, är en liten, lätt och snabb pointertik som i höst visat framfötterna i segrarklassen.

Forsrännarens Honey Rider

Irene hade sett dubbelchampion Forsrännarens Certina på jaktprov och när hon parades med SM-vinnaren och jaktchampion Skipfjordhönas Prinsen väcktes intresset för ännu en pointer. Irene tog kontakt med uppfödaren Anders Fors och fick köpa Forsrännarens Honey Rider eller Orka som hon kallas.

Orka visade sig vara extremt lättlärd och Irene kunde enkelt lära henne grunderna hemmavid.

– Hon har ett livligt temperament utan att vara stressad och har lätt för att koncentrera sig.

– Jag försöker vara fiffig och variera övningarna och att göra dessa positiva och roliga för hunden och stegra svårigheten i lagom takt. Med en hund full av humor som Orka är det lätt.

Irene släppte inte Orka på fjället förrän hon behärskade att sitta på kommando. Irene har även tränat sin hund med brevduvor så att den sätter sig när den ser fågel i luften.

– Enligt Irene är det viktigt att träna hunden hemma, i skogen, och på fjället för att den ska fungera i olika miljöer. Irene har även testat att träna med rapphöns men de föll snabbt offer för traktens rävar.

Dressör och skytt

När det är dags att släppa unghunden anser Irene att fjället passar utmärkt för där kan man se exakt hur hunden agerar.

Hon tar gärna med sig en kompis som skytt de första gångerna för att själv ha full koll på händelserna.

– Orka har fått jaga mycket men i korta pass då unghundar snabbt blir mentalt trötta.

– Har man grundat väl med inlärningen blir jakten sedan en fröjd, säger Irene.

Irene betonar att hon är aktsam om hundens vilja att resa fågel.

– Jag försöker att aldrig störa eller korrigera unghunden under ett fågelarbete. Om det inte fungerar på fjället går jag hem och tränar tills det fungerar.

Orkas jaktprov

Orkas inlärning gick lätt men förmågan att stå för fågel kom sent. Irene hade nästan gett upp hoppet om en fungerande fågelhund, men husse tyckte att hon skulle ge tiken fler chanser.

– Orka hade dålig timing mellan sin snabba framfart på fjället och nosen. Det blev massor av situationer där hon gång på gång helt enkelt sprang in i fågel, men satte sig alltid lydigt när fågel flög upp.

Irene upplevde aldrig att Orka stötte fågel med flit. Till sist efter mycket om och men hade näsan kalibrerat sig och hon började stå för fågel.

Ett av Orkas adelsmärken är nu att hon oftast står nära fågel på direktvittring och reser fågeln precist, vilket ger bra skottchanser.

Första jaktprovet i unghundsklassen innebar ett första pris på ett fjällprov i Tjärnberg i Arjeplogsfjällen.

– Orka tog en månad senare åter ett förstapris i unghundsklassen på ett prov i Pirttivuopio. Hösten 2015 blev i stort sett förstörd för Irene som återigen tvingades operera ryggen.

Seger i konkurrensklass

– Vi hade stolpe ut flera gånger i den öppna klassen, berättar Irene.

Orka var nära ett förstapris flera gånger men man misslyckades eftersom matte klantade sig.

I segrarklassen gick det bättre och då lyckades man på tredje försöket. Orka tog sin första seger i segrarklassen den 3 september 2016 på Pirttivuopio-provet. Det var ont om fågel på fjället, men Orka hittade en ripkull i sista stund. Orka skötte sig och skytten kunde fälla en fågel. Det visade sig räcka i konkurrens med sexton andra elithundar.

– Det var många duktiga hundar, men vi hade turen med oss den dagen, säger Irene.

– Jag har inte varit någon större provfantast tidigare, säger hon.

Eftersom Irene oftast jagar ensam uppskattar hon proven där hon får tillfälle att träffa likasinnade och att få en bedömning på sin hund.

– Man lär sig mycket av att se andra hundar. Självklart får man blodad tand om det går bra, säger Irene.

Irene Lundmark med sin pointertik Orka som vann höstens prov i Pirttivuopio i konkurrens med sjutton andra stående fågelhundar i elitklassen.

Irene Lundmark med sin pointertik Orka som vann höstens prov i Pirttivuopio i konkurrens med sjutton andra stående fågelhundar i elitklassen.

Satsar på skogsjakt

Orka har senaste tiden visat att hon har ett fungerande sök även i skogen och Irene tänker därför satsa tid på att jaga i skogen.

– Orka har anpassat sitt sök i skogen, utnyttjar vinden väl och får ofta fågeln att trycka på nära håll, säger hon.

Fortfarande finns en del att lära när det gäller att hantera gamla tjädertuppar som fortfarande lyckas dribbla bort Orka.

– Det blir spännande att se hur hon ska lyckas med mer rutin. Själv får jag träna snabbhet med bössan, för flyktskyttet i skog är inte lätt!

Nu när Orka är färdig är det mesta tillåtet på jakt, Irene väntar inte alltid på de perfekta fågelarbetena.

– Är grunden stabil går det snabbt att korrigera eventuella problem med lydnaden igen, säger Irene.

Irene har oftast bara någon mil från bostaden i Jokkmokk till bra skogsjakt. Till fjället och riporna är det cirka tio mil.

Hundintresse året runt

 

Irene berättar att hennes hundintresse sträcker sig året runt och är mer en livsstil än ett intresse. Orka får vara med på allt från skidåkning till vinterjakt efter ripa.

– Jag väljer oftast aktiviteter där hon kan vara med.

Irenes filosofi och röda tråd är att hålla hunden frisk, glad, stark och lydig. Något som visat sig ge positiva hälsoeffekter även på matte.

– Vi har väldigt roligt tillsammans och Orka är alltid med, säger en mycket glad och positiv matte.

Orkas 3 bästa egenskaper

1. Förmågan att finna och behandla fågel.
2. Livligt och härligt temperament
3. Uthållig, stark och hållbar.

J Forsrännarens Honey Rider SE55133/2012.

Efter:  SEJCH Skipsfjordhöna’s Prinsen S22777/2005.
Undan: SE UCH SEJCH Forsrännarens Certina S19354/2007.
Ägare: Irene Lundmark, Jokkmokk.
Uppfödare: Anders Fors, Skaulo.

Jaktprov

2014-08-16   Arjeplog        Stefan Keisu UKl 1
2014-08-17   Arjeplog        Mikael Björk UKL 0
2014-09-06   Norrbottensfjällen             Bert-Ove Johansson           UKL 0
2014-09-07   Norrbottensfjällen             Peter Göransson                UKL 1
2014-09-13   Dundret         Rober Törmä Olausson      ÖKL 0
2014-09-14   Dundret         Henrik Nilsson                    ÖKL 0
2015-03-28   Ritsem          Peter Göransson                ÖKL 0
2015 -03-29  Ritsem          Peter Göransson                ÖKL 0
2015-09-05   Edevik           Anna Edvall   ÖKL 0
2015-09-05   Edevik           Ronny Andersson               ÖKL 2
2015-09-19   Pirttivoppio   Dick Edin       ÖKL 0
2015-09-20   Pirttivoppio   Tony Johansson                  ÖKL 0
2015-09-25   Arjeplogsfjällen                  Henrik Nilsson                    ÖKL 0
2015-09-26   Arjeplogsfjällen                  Mikael Kangosjärvi             ÖKL 2
2015-10-17   Dundret         Dick Edin       ÖKL 0
2016-04-02   Ritsem          Peter Göransson                ÖKL 0
2016-04-03   Ritsem          Peter Göransson                ÖKL 0
2016-04-09   Abisko           Dick Edin       ÖKL 1
2016-08-19   Arvidsjaur (Skogsprov)       Hans Bergqvist                   Segrarklass 0
2016-08-21   Arjeplog        Ronny Andersson               Segrarklass 0
2016-09-03   Pirttivoppio   Tony Johansson                  Segrarklass 1 CERT, CK, HP

Utställning

2014-06-15   Gällivare       Lena Nordin  UKL: Good

 

0 kommentarer

AKTUELLT

Aggressivt djur attackerade Marita

Bollnäs (JJ) Marita Berggren råkade ut för ett sällsynt aggressivt djur som gick till full attack natten mot fredagen. - Den högg sig fast i benet och tog om och tog om bettet, berättar Marita Berggren.

Vargdrabbad matte berättar om attacken

Vallentuna (JJ) Ann-Margret Neikter berättar nu i media hur det gick till när hennes cavalier king charles spaniel blev tagen av varg. – I ögonblicket jag vände mig om och tittade ner, bet den Lacey i nacken, berättar hon för Mitt i hela Stockholm.

Johans nya Blaser funkar inte

Västerås (JJ) Johan Rydberg har kostat på drygt 35 000 kronor för att få ett pålitigt vapen för björnjakt och eftersök. Men den nya studsaren, Blaser R8, funkar inte - den kastar inte ut tomhylsorna.

Annonser