Mys i jaktkojan

Jaktkojan kan nästan liknas vid en omsorgsfull moder. När barnet varit ute och lekt hela dagen, blivit blött, kallt och trött, tar hon emot det i sin varma och trygga famn och ger det torra kläder, mat och en varm säng att krypa ner i.

Den perfekta jaktkojan uppstår när även jägarna trivs med varandra.

Vildrensjakten hade gått så bra att vi var tvungna att gå två turer för att få med oss allt tillbaka. När vi kom fram till de döda djuren andra gången hade det redan börjat mörkna. Ingen av oss hade vare sig pannlampa eller kompass, men vi skulle västerut och gick därför i riktning mot det sista glödande ljuset i horisonten.

I sydänden av en stor sjö gick vi nästan vilse i manshögt videsnår och under en fjällkam hamnade vi i blockterräng. Men vi tog oss igenom och upp på ryggen. Därifrån kunde vi se ljuset från en turistanläggning i fjärran västerut. Nu visste vi att resten av hemfärden skulle gå bra.

Det var bara en blöt myr kvar innan vi var framme och när vi befann oss på sydsidan av myren kände vi doften av brasans björkved.

En av jägarna hade stannat kvar i stugan för att hålla elden vid liv och en bättre välkomsthälsning än röken från en varm jaktkoja är svår att matcha. Det kändes plötsligt som om den välväxta renkalven inte vägde mer än ett rådjur, där den hängde på ryggen.

Snart framme

Nu var vi inte längre bort från kojan än att vi såg paraffinlampans svaga ljus tränga igenom det immiga fönstret och kände lukten av nybryggt kaffe. Det gjorde inte så mycket att vi missade vadningsplatsen över bäcken och blev blöta ända upp till knäna. För snart var vi framme.

Ut från kojan kom om inte en modersgestalt så i alla fall en gladlynt och hjälpsam kamrat som fick loss renen från ryggen och meddelade att maten var klar om en kvart.

Vi hängde upp renarna med skinnet på för att de inte skulle kylas ner för fort. Vi tvättade av oss i bäcken och fick på oss torra kläder. Till middag serverades fläskkotletter med potatis, surkål och sås och vi skålade för grisen som erbjöd omväxling till allt viltkött vi vanligen åt.

Stämningen runt bordet var god. Inte bara för att blodsockerhalten stigit efter mat- och dryckesintaget. Det hade trots allt varit en fin dag på fjället och utanför kojan hängde kropparna från fem vildrenar.

De urgamla jägarinstinkterna som vissa, inklusive de tre i kojan, fötts med, var nu tillfredsställda. När siste man i säng blåste ut ljuset sänkte sig lugnet.

En skön känsla

Månen sken in genom det lilla fönstret och bar bud om en ny fin dag på fjället. När benen sträcktes ut gjorde de strapatsrika marscherna sig påminda i lårmusklerna. Men det var en skön känsla. Att ligga mätt, torr och varm i en säng kan bara verkligt uppskattas om man innan varit blöt, kall, hungrig och trött.

Att kunna kliva in i en koja och byta kläder ståendes, hänga upp blöta plagg på tork, det är ren lyx. I varje fall i jämförelse med låga vindskydd eller tunneltält. Speciellt när det är regnigt och blött och dagen inleds med att man som en orm ålar sig ur sin fuktiga sovsäck.

Andra änden av skalan tilltalar inte heller så mycket. På herrgårdar och slott där man måste klä upp sig inför middagen och hänga den blöta vadmalsjackan på tork över golvlampan på rummet.

Den perfekta kojan

När man jagar på fjället eller på havet är jaktkojan oslagbar. Några gånger är man väderfast i flera dagar. Men det är aldrig några problem när man kan koka sig lite kaffe samtidigt som man hör vinden vina och kasta sig mot kojans väggar och tak.

Den perfekta kojan är den gamla skogshuggarkojan. Den innehåller precis det man behöver. En gång där mat kan förvaras svalt och utrustning kan placeras. Ett rum med sängar längs med sidorna. En vedkamin omgärdad av en bra hänganordning för kläder som ska torkas. Kompletterar man detta med gasolkök så man kan laga mat har man allt man behöver och det tar max en halvtimme att städa alltsammans på avresedagen.

Lika barn …

Att allt praktiskt fungerar är viktigt men stämningen i en jaktkoja är avhängig av de som bor där. Den blir sällan bra om de har olika syn på jakten. Från bössbärare till jägare, från skeptiker till obotliga optimister, från skjutkåta till de med fastrostad säkring. Lägger man därtill mytomaner, skrytpellar, rasfanatiker, hundhatare, fyllekajor, surpuppor, papegojor och de knäpptysta kan vistelsen bli en utmaning.

Lika barn leka bäst, det gäller både under jakt och i kojan.

Dagh Bakka

 

0 kommentarer

AKTUELLT

”CWD-smittan kanske redan är här”

Lierna/Kungsbacka (JJ) Avmagringssjukan, Chronic Wasting Disease (CWD) har på nytt påträffats hos älg, nära svenska gränsen i Lierne, Norge. Veterinären och forskaren Jonas Malmsten är orolig för spridningsutvecklingen.

Ia fick storoxen i pass

Ia Olsson Widen har fått jakten med modersmjölken men det var först för fyra år sedan hon tog jägarexamen och började jaga på egen hand. Det lönade sig. I går morse fällde hon en riktigt fin tjur hemma i Åsberget utanför Bräcke.

Annonser