Många rapporter om älgtjurar med hudsår

Uppsala (JJ) I samband med starten av älgjakten uppmanade Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) landets jägare att rapportera in fall av hudsår hos älg. Gensvaret har varit stort och antalet fall av hudsår större än förväntat. Det finns tre gemensamma nämnare: fynden har gjorts i de södra delarna av landet, det är i princip alltid tjurar som drabbas och tjurarna har oftast stora horn. SVA skriver i ett pressmeddelande att man inte i dagsläget kan uttala sig om grundorsaken bakom dessa hudsår.

Hudförändringarna tyder på att tjurarna av någon anledning får en kraftig och kronisk klåda. Foto: Erik Ågren/SVA

Hudförändringarna tyder på att tjurarna av någon anledning får en kraftig och kronisk klåda. Foto: Erik Ågren/SVA Klicka på bilden för högupplöst version.Under oktober månad har ett hundratal rapporter inkommit från Götaland och Svealand, men inga fall har rapporterats från Norrland. SVA har fått prover från nästan 40 fall av hudsår. I vissa fall har även hela älgkroppar skickats in för undersökning. Hudproverna har gett relativt likartade fynd i form av måttlig till kraftig varig hudinflammation och riklig växt av bakterier, framförallt stafylokocker och varbildande trueperella-bakterier. I flera fall förekommer även älgens skabbdjur, Chorioptes, liksom fluglarvsangrepp. Hudbitarna och älgkropparna som skickats in har även haft rikliga mängder hjortlusflugor.

Från fältet har många jägare varit oroliga för köttets tjänlighet hos älgar med hudsår. Det finns i dagsläget inga tecken som tyder på att det skulle röra sig om en sjukdom som smittar till människa eller våra husdjur. Älgar som är hårt angripna är dock inte sällan i dålig kondition och är av den anledningen inte tjänliga som människoföda. Har man avlivat en älg och är osäker på dess tjänlighet som föda bör man kontakta en veterinär som besiktigar älgen, och som därmed kan avgöra om den drabbade älgen klassas som tjänlig eller otjänlig. Kassering av älg kräver intyg. I vissa län finns från länsstyrelsen utsedda personer som får besiktiga i fält och skriva kassationsintyg.

Rapporter om tidig hornfällning
I en del rapporter till SVA redovisas att tjurar drabbade av hudsår tappat hornen i samband med att de fällts, eller vid den påföljande hanteringen av kroppen. Det är möjligt att den pågående infektionen gjort att hornen fälls tidigare. Det kan också röra sig om att hornen fälls av annan anledning. En insamling av rapporter om tidig hornfällning hos älg görs parallellt med hudsårsundersökningen på SVA, och resultaten ska redovisas under 2016.

Det är inte helt klarlagt om hudsåren kan läka över tid. SVA har fått enstaka rapporter om att så är fallet, men det är sannolikt beroende på en rad olika faktorer såsom djurens kondition, sårens utbredning och djup, samt om djuret även drabbas av en allmäninfektion till följd av såren. Därför kan man inte uttala sig i generella ordalag huruvida dessa djur kan tillfriskna om de får leva. Döda tjurar med kraftiga och utbredda hudsår har också hittats, där hudsåren kan misstänkas vara orsaken till att de avlidit.

Kraftig och kronisk klåda
SVA kan i dagsläget inte uttala sig om grundorsaken till att dessa hudsår uppkommer. Dock tyder hudförändringarna på att tjurarna av någon anledning får en kraftig och kronisk klåda. Med hornen kliar de sig så att hudens skyddande barriär skadas. Ytliga hudskador blir sedan infekterade, vanligen av normalt förekommande hudbakterier. Dessa bakterier hålls normalt sett i schack av en frisk hud, men får möjlighet att växa till i en skadad hud. SVA har inte påvisat någon annan specifik smitta som orsak till hudsåren. Hudsåren är alltså inget som smittar mellan älgar.

En teori som lyfts fram som bakomliggande orsak är den förmodat ökande förekomsten av hjortlusflugor i Götaland och Svealand. Lusflugornas svärmningsperiod sammanfaller med älgens parningssäsong. Under parningssäsongen är det de vuxna och större älgtjurarna som är mest aktiva, och gör av med relativt sett mest energi. De tappar vikt och kan tänkas vara mer mottagliga för infektioner.

Det finns ett antal andra hypoteser till varför ett stort antal älgar med hudsår uppträtt under senare år. SVA arbetar i dagsläget vidare med att följa upp olika hypoteser.

 

 

AKTUELLT

Befarade vargskador var bett efter björn

Hälsingland (JJ) Den stövare som blev svårt biten av rovdjur på tisdagsförmiddagen, söder om Alfta och Bollnäs, attackerades av björn, inte varg. – Det var svårt att bedöma, säger besiktningsman Bert Eriksson.

Alla hundar uttagna inför Småhunds-SM

Ydre (JJ) På måndag släpps Sveriges tolv bästa drivande hundar i skogarna utanför Ydre. Då avgörs nämligen 2017 års upplaga av Småhunds-SM. Jaktjournalen liverapporterar såklart.

Fällde guldbock på första jakten

Falköping (JJ) Det blev max utdelning för 15-årige Emil Nilsson när han gick ut på sin första uppsiktsjakt: Han fällde en guldbock. – Vi hade sett den under sommaren men trodde inte att den var så stor, säger pappa Peter som satt bredvid och filmade dramatiken.

Känner sig lurade på godsjakt

Skåne (JJ) Tio jägare köpte jakt på ett gods och betalade tillsammans 130 000 kronor. Det visade sig dock att den som sålde jakten inte ägde marken i området.

Överviktiga jakthundar

Övervikten har ökat markant bland svenskarna de senaste åren. Och det verkar som om den trenden även gäller våra jakthundar.

Jägarna tvingas ta smällen

De senaste veckorna har det debatterats flitigt runt vildsvinsstammen och de skadeproblem som uppstått inom vissa områden. Man pratar om skador för mångmiljonbelopp som drabbar lantbruk, villaägare och trafik i första hand.

Annonser