Många rapporter om älgtjurar med hudsår

Uppsala (JJ) I samband med starten av älgjakten uppmanade Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) landets jägare att rapportera in fall av hudsår hos älg. Gensvaret har varit stort och antalet fall av hudsår större än förväntat. Det finns tre gemensamma nämnare: fynden har gjorts i de södra delarna av landet, det är i princip alltid tjurar som drabbas och tjurarna har oftast stora horn. SVA skriver i ett pressmeddelande att man inte i dagsläget kan uttala sig om grundorsaken bakom dessa hudsår.

Hudförändringarna tyder på att tjurarna av någon anledning får en kraftig och kronisk klåda. Foto: Erik Ågren/SVA

Hudförändringarna tyder på att tjurarna av någon anledning får en kraftig och kronisk klåda. Foto: Erik Ågren/SVA Klicka på bilden för högupplöst version.Under oktober månad har ett hundratal rapporter inkommit från Götaland och Svealand, men inga fall har rapporterats från Norrland. SVA har fått prover från nästan 40 fall av hudsår. I vissa fall har även hela älgkroppar skickats in för undersökning. Hudproverna har gett relativt likartade fynd i form av måttlig till kraftig varig hudinflammation och riklig växt av bakterier, framförallt stafylokocker och varbildande trueperella-bakterier. I flera fall förekommer även älgens skabbdjur, Chorioptes, liksom fluglarvsangrepp. Hudbitarna och älgkropparna som skickats in har även haft rikliga mängder hjortlusflugor.

Från fältet har många jägare varit oroliga för köttets tjänlighet hos älgar med hudsår. Det finns i dagsläget inga tecken som tyder på att det skulle röra sig om en sjukdom som smittar till människa eller våra husdjur. Älgar som är hårt angripna är dock inte sällan i dålig kondition och är av den anledningen inte tjänliga som människoföda. Har man avlivat en älg och är osäker på dess tjänlighet som föda bör man kontakta en veterinär som besiktigar älgen, och som därmed kan avgöra om den drabbade älgen klassas som tjänlig eller otjänlig. Kassering av älg kräver intyg. I vissa län finns från länsstyrelsen utsedda personer som får besiktiga i fält och skriva kassationsintyg.

Rapporter om tidig hornfällning
I en del rapporter till SVA redovisas att tjurar drabbade av hudsår tappat hornen i samband med att de fällts, eller vid den påföljande hanteringen av kroppen. Det är möjligt att den pågående infektionen gjort att hornen fälls tidigare. Det kan också röra sig om att hornen fälls av annan anledning. En insamling av rapporter om tidig hornfällning hos älg görs parallellt med hudsårsundersökningen på SVA, och resultaten ska redovisas under 2016.

Det är inte helt klarlagt om hudsåren kan läka över tid. SVA har fått enstaka rapporter om att så är fallet, men det är sannolikt beroende på en rad olika faktorer såsom djurens kondition, sårens utbredning och djup, samt om djuret även drabbas av en allmäninfektion till följd av såren. Därför kan man inte uttala sig i generella ordalag huruvida dessa djur kan tillfriskna om de får leva. Döda tjurar med kraftiga och utbredda hudsår har också hittats, där hudsåren kan misstänkas vara orsaken till att de avlidit.

Kraftig och kronisk klåda
SVA kan i dagsläget inte uttala sig om grundorsaken till att dessa hudsår uppkommer. Dock tyder hudförändringarna på att tjurarna av någon anledning får en kraftig och kronisk klåda. Med hornen kliar de sig så att hudens skyddande barriär skadas. Ytliga hudskador blir sedan infekterade, vanligen av normalt förekommande hudbakterier. Dessa bakterier hålls normalt sett i schack av en frisk hud, men får möjlighet att växa till i en skadad hud. SVA har inte påvisat någon annan specifik smitta som orsak till hudsåren. Hudsåren är alltså inget som smittar mellan älgar.

En teori som lyfts fram som bakomliggande orsak är den förmodat ökande förekomsten av hjortlusflugor i Götaland och Svealand. Lusflugornas svärmningsperiod sammanfaller med älgens parningssäsong. Under parningssäsongen är det de vuxna och större älgtjurarna som är mest aktiva, och gör av med relativt sett mest energi. De tappar vikt och kan tänkas vara mer mottagliga för infektioner.

Det finns ett antal andra hypoteser till varför ett stort antal älgar med hudsår uppträtt under senare år. SVA arbetar i dagsläget vidare med att följa upp olika hypoteser.

 

 

AKTUELLT

Olycka på Tullgarn

Tullgarn (JJ) En olycka inträffade i eftermiddag i samband med provkörning av en båt vid Swedish Game Fair, på Tullgarn, söder om Stockholm.

Ändrade magasinsregler för björnjägare

Tullgarn (JJ) Det ska bli tillåtet med femskottsmagasin i halvautomater vid björnjakt. Det meddelade landsbygdsminister Sven-Erik Bucht när han invigningstalade på Swedish Game Fair på fredagen.

Whiskymarinerad rådjurssadel

På frågan om vad som är det godaste viltköttet svarar de flesta rådjur. Jag håller med och min personliga favorit är en grillad rådjurssadel. 6 personer: 1 kg utskuren rådjurssadel Marinad: 1 dl fin rapsolja 2 skivade vitlöksklyftor ½ dl chilisås 2 msk mörk balsamvinäger 3 msk flytande honung ½ dl whisky Tillbehör: ½–1 kg

Björnjägarens Arci Odin – Inkallningsbar jaktmaskin

David Nilsson drog verkligen vinstlotten när han 2013 köpte sin första spets. Att det blev en gråhund var mest en slump. Nu fem år senare ångrar han inte sitt val. Svenska och finska jaktchampionen Björnjägarens Arci Odin har verkligen levererat.

Kan ett jakttillbehör ha med jaktetik att göra?

Det har länge förbryllat mig lite varför man så sällan ser en handkikare runt halsen på jägare i Sverige. Just handkikaren är ett sådant där tillbehör som faktiskt kan ha en jaktetisk funktion. Det finns siffror som pekar på att jägare i norden köper färre kikare än i Europa och övriga världen. I Norge har en del jägare kikare medan det verkar vara mycket ovanligt i Sverige och Finland.

Annonser