Många älgkalvar i Småland – få i Sörmland

Nu söker forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) förklaringar till skillnaden, meddelar SLU i ett pressmeddelande.

   

I Växjöområdet i Småland är det gott om älgkalvar i skogen just nu. I Öster Malma i östra Södermanland är situationen betydligt sämre. Beror skillnaden på slumpen, eller finns naturliga förklaringar?

I Växjö har 85 % av alla de tjugo GPS-märkta älgkorna fött kalv, totalt 27 kalvar – tio par tvillingar och sju enkelkalvar. I Öster Malma har bara 40 % av de tjugo märkta älgarna fött kalv, totalt 13 kalvar – fem par tvillingar och tre enkelkalvar.

Kalvarna i Växjö föddes mellan 4 och 20 maj, med 12 maj som medelkalvnings dag. I Öster Malma föddes kalvarna mellan 10 och 29 maj, och medelkalvningsdatum var 18 maj.

Slump eller verklig skillnad?

– Det är ännu svårt att säkert uttala sig om varför skillnaderna är så stora, eftersom detta är det första år som vi forskare har tillfälle att följa älgarnas reproduktion med märkta älgar. Skillnaderna kan bero på slumpen, med det ligger naturligtvis nära till hands för oss forskare att söka också andra, natur- och miljörelaterade orsaker, säger professor Göran Ericsson, institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Umeå.

– Avgörande för om en ko kommer att föda ett år eller inte är främst kons ålder och faktorer i den omgivande miljön. En faktor som kan ha stor och kanske avgörande betydelse i vår jämförelse är att det i det stormdrabbade området i Småland finns gott om mat för älgkorna. Mycket mat, många älgkalvar.

Konkurrens i Södermanland

Den låga återväxten i Södermanland skulle kunna förklaras med att där finns många andra stora växtätare som kronhjort, dovhjort, rådjur och vildsvin som konkurrerar med älgarna om utrymme och föda. Hur många kalvar korna födde förra året har också betydelse – korna i Södermanland kanske återhämtar sig efter kalvningen förra året.

Och jakten? Göran Ericsson igen:

– Jaktstrategin får tydliga effekter. Kors överlevnad gynnas, framförallt äldre kor i könsmogen ålder, vilket höjer medelåldern. Jaktstrategierna påverkar också tätheten av djur i olika områden, liksom fördelningen mellan tjurar och kor.

Får oftast kalv två år i rad

Tidigare forskning från främst norra Sverige har visat att oavsett hur många kalvar en ko fött under ett år är chansen cirka 85 % att hon kommer att ha åtminstone en kalv under nästa år. Öster Malma ligger med 40 % klart under, medan motsvarade siffra i Växjö alltså är exakt 85 %.

Av de kor som saknar kalv under ett år bör 80 % föda åtminstone någon kalv nästa år, under förutsättning att slutsatserna från norra Sverige kan överföras till Syd- och Mellansverige. Data från Robertsforsprojektet i Västerbotten från 1990-talet visade att 84 % av enkelkalvsföderskorna och 91% av tvillingkalvskorna föder två år i rad.

– Man bör alltså inför 2010 kunna förvänta sig en fortsatt hög reproduktion i Småland och i Södermanland en betydligt högre än innevarande år.

Nio av tio överlever

Under sommaren överlever i genomsnitt cirka 90 % av alla älgkalvar, om det inte finns rovdjur som björn och varg i området. Variationen mellan åren är dock stor, mellan 65 och 95 %.

Kalvöverlevnaden är, liksom kalvarnas viktutveckling, sämre under somrar som är varma och torra. Temperaturen och nederbörden under kalvarnas första levnadsmånad är viktig – i södra Sverige får det inte vara för varmt och torrt i maj/juni om älgkalvarna ska må bra.

Följ älgarna på nätet

Det är inom ramen för forskningsprogrammet Vilt och skog som SLU och dess institution för vilt, fisk och miljö har i uppdrag att följa utvecklingen i referensområden med GPS-märkta älgar runtom i Sverige. En viktig del i det arbetet är att bestämma årets reproduktion.

Hur många älgar som föds varje år kommer att påverka myndigheternas beslut om hur många älgar som bör skjutas under årets och följande års jakt. Återväxten påverkar också hur många nya älgkor som under de kommande två till fyra åren i sin tur kan föda kalv.

Älgförekomsten kan påverka antalet älgolyckor i trafiken, liksom hur mycket tall och lövträd betas.

Här kan du följa älgforskningen:

http://www.alg-forskning.se/

5 kommentarer

  • Tjurbrist!
    Det behövs en av vart kön för att det ska bli nåt. Det är säkerligen för hård avskjutning på tjur och det är väl almänt känt att korna inte släpper till vilken knapptjur som helst. Så dom som betäcker hinner väl inte över allla. Lustigt att detta sker i jaktelitens ”mecka”.

  • Hans
    Har du blivit besatt av filip eller? Saknar inlägg på ”20 får dödade i vargattack” borde du inte va lika snabb att försvara det som du är på att dömma filip? Fösvara den attacken du!!!!!!

  • Ingemar
    Försvara vad?.. att 20 får dödade i vargattack?
    Joo.. prova med bättra stängsel, eller njuda av den höga erstätning

AKTUELLT

Varför väcker ni björnar, Brunberg?

Kungsbacka (JJ) En film på Youtube visar hur svenska forskare gräver ut och väcker en björn i vinteridet. Vi frågar Sven Brunberg på Skandinaviska björnforskningsprojektet varför de väcker björnar.

Vinnarjakt på gång

Lidsjöberg (JJ) I dag reser vi på Jaktjournalen till Ströms Vattudal för att spendera ett par jaktdagar tillsammans med fem taggade prenumeranter.

Älgdrev rakt genom centrala Råneå

Norrbotten (JJ) Älgjägaren Anders Nordström har aldrig varit med om något liknande. Den stora älgtjuren valde att springa rakt genom centrala Råneå när den fick jämthunden Bullen efter sig.

Skogsägare vill minska rådjursstammen

Gotland (JJ) Egentligen skulle vi behöva skjuta av 5 000 rådjur i en smäll, säger Jan-Erik Dahlbom, skogsinspektör i ett uttalande till tidningen Helagotland.se. Rådjuren på ön äter upp skogsplantorna för skogsbrukarna där.

Meningen med livet

För de allra flesta arter består meningen med livet i att föröka sig och föra sina gener vidare till en ny generation. Människan har en tendens att överdriva.

Jägarna hade rätt

Årets björnjaktpremiär blev som vanligt både spännande och intensiv. En av björnjägarna som Jaktjournalen pratade med vid 08-tiden på morgonen den 21 augusti berättade för mig i samband med att han just fällt en björn. – Här i Gävleborg får man bara en chans så det gäller att allt funkar. Vad han menar är att

Bästa grytan på rådjur

Rådjuret finns i stort sett i hela landet och är dessutom ett av vårt populäraste matvilt. Med all rätt då rådjursköttet enkelt kan möras och är fintrådigt. Lyxar du dessutom till det med att göra en riktigt god gryta av rådjursköttet behöver du inte vara rädd att misslyckas. Ett av många goda recept hittar du

Annonser