Locka med rävskrik nu under löptiden

En hungrig räv kan lockas in effektivt med läten av bytesdjur i nöd. Men när hormonerna får räven att glömma sin kurrande mage behövs något annat. Ett hett tips är rävläten. Nytt, ganska oprövat, men mycket lovande.

Under löptiden är rävarna fokuserade på andra rävar och det är inte mycket annat än rävläten som gäller. Foto: Istock

Det är en mörk natt i mars 2012. Löptid för räven. Tidigare samma kväll har jag suttit i köket hos Anders Nordbrandt i Luleå och frambringat läten som särskilt för min del gått sakta (och inte särskilt säkert) från dreglande hostanden till hesa skall. Vi har tränat på våra rävläten.
Anders använde redan under vårvintern 2011 det amerikanerna kallar ”diaphragm calls” för att göra rävskall. Diafragmen – för att kalla dem något lite mer svenskklingande – tar lite tid att lära sig. Men de som är gjorda för att härma kalkonhönor har ungefär rätt tonomfång för att kunna ge användbara rävläten och efter någon halvtimme börjar det låta acceptabelt även för mig.

Rävtiken kom tyst på rävskrik gjorda med diafragmet Raspy Old Hen.

Rävtiken kom tyst på rävskrik gjorda med diafragmet Raspy Old Hen.

Upp till bevis

Nu står vi alltså på en snödriva intill en frusen norrbottnisk fjärd. Vi ser just ingenting, men vi hör. Och vi skäller, eller snarare ger vi ifrån oss det hesa skrik som oftast förknippas med rävtiken.
Svaret kommer efter några minuter från andra sidan fjärden: ett hest trestavigt skall. Räv!
Vi skäller och får svar. Räven pratar med oss. Men mellan oss och den är ett upplyst hus och det är folk ute på gården. De svaga rävskallen blir inte tydligare. Dags att flytta. Vi kör förbi husen och bortom räven. På ett hygge gömmer vi undan bilen och provar igen. Ett skall. Två skall. Sedan svarar räven på nytt!
Den här gången känner den sig nog tryggare. Det låter som om den närmar sig. Vi förundras över hur ljudet kan låta ganska tydligt en gång och knappt hörbart nästa. Antagligen skäller räven ganska lågt, så att ljudet nästan försvinner när den är skymd bakom något hinder.
Räven kommer inte ända fram. Men den kommer närmare och är intresserad länge, så vi ser det som en framgång.
Vi provar på tre ställen till. På två av dem får vi svar. Särskilt den ena räven vill inte ge sig och är nog ganska nära. Men till sist verkar den ha upptäckt något och drar sig undan. Fast den gör det skällande.

Jaktmetod för löptid

Några dagar senare sitter jag ute på en stor myr. Redan efter ett par rävskrik med diafragmet är räven där. Inte ivrig, men nyfiken. Och alldeles tyst.
Den snusar och lyssnar i myrkanten ett par hundra meter bort. Vinden ligger nästan åt det hållet, så jag gör inga försök att få den närmare. I stället gör jag ett skrik till och räven stannar till och lystrar. Det visar sig vara en tik och hon kom på det utdragna rävskriket som traditionellt förknippats med rävtikar.
Att locka räv med rävläten är egentligen inte någon ny metod. Men eftersom ytterst få lockar med rävläten finns det inte mycket erfarenhet att luta sig mot. När rävlätena nu börjar användas i Sverige står det ändå klart att de har flera fördelar.
Rävläten lockar räv under löpen, då andra lockläten kan fungera sämre. De är också ett nytt sätt att komma åt rävar som hört för många harskrik. En stor del av rävarna kommer dessutom in skällande, vilket är både spännande och praktiskt!
Den första stora frågan att besvara är vilka rävläten som faktiskt fungerar. Det visar sig att tikar kommer på skall, som brukar förknippas med hanar. Och att hanar kommer på skrik, som brukar förknippas med tikar. Men både skall och skrik kan dra in rävar av båda könen. Rävar kommer för att söka kontakt, men de kan säkert också komma för att hävda revir.

Parspåren är vanliga både under och efterlöpen. Det säkraste tecknet på att löpen pågår är blod i tikarnas urin.

Parspåren är vanliga både under och efterlöpen. Det säkraste tecknet på att löpen pågår är blod i tikarnas urin.

Inspiration från USA och Tyskland

Amerikanen Andrew Lewand har skildrat lockjakt med rävläten i boken Red Fox Focus från 2011. Hans beskrivning är kort och översiktlig, men antagligen det mest utförliga som skrivits i ämnet.
Lewand sätter skallen främst (serierna om 3–5 korta skall) och anser att de är ett kontaktläte som båda könen använder under löptiden. Tikarna kan ofta låta skallserierna gå över i ett skrik.
Skriket beskrivs ofta som tikens kontaktläte, men Lewand menar att det är ett revirhävdande läte som används av båda könen. Det fungerar som lockläte, men kan ibland bara ge svar. Korta versioner av skriket är varningsläten och de bör förstås undvikas.
Sist men inte minst beskriver Lewand ett svajande ylande, svagt och högt i tonen. Det är ett kontaktläte under löpen och används enligt honom främst av tikarna. Som lockläte är det utmärkt och han inleder som regel sina lockpass med det, åtminstone om han inte hört någon räv innan han börjar. Därefter härmar han den räv han eventuellt hör, både i fråga om läte och i fråga om hur ofta han lockar.
Det svaga ylandet finns också beskrivet i gammal tysk locklitteratur. En författare angav att det är det rätta lätet att använda på hanrävar under månljusa snönätter under löptiden.
Jag har skjutit rävhane på skall och rävtik på skrik. Men jag har mycket kvar att lära. Vid flera tillfällen har jag kombinerat lätena då jag experimenterat under mörka nätter. Det har dragit in flera rävar, varav några visat sig i strålkastarljus. De har för övrigt oftast svarat.

Övre raden från vänster: Rottumtaler Ranzbeller, Hubertus båda pipor för skällande räv och ylandet, Weisskirchens båda pipor för ylandet och skällande räv, samt Nordik Fox Heat för det ylandet lätet. Nedre raden från vänster: Dan Thompson PC-2 som klarar rävskallen, samt H.S. Strut Raspy Old Hen och Cedar Hill Canecutter som båda klarar både skall och skrik.

Övre raden från vänster: Rottumtaler Ranzbeller, Hubertus båda pipor för skällande räv och ylandet, Weisskirchens båda pipor för ylandet och skällande räv, samt Nordik Fox Heat för det ylandet lätet. Nedre raden från vänster: Dan Thompson PC-2 som klarar rävskallen, samt H.S. Strut Raspy Old Hen och Cedar Hill Canecutter som båda klarar både skall och skrik.

Framgång under test

Det står redan klart att den som vill experimentera med rävläten kan göra det i trygg förvissning om att de fungerar. Och flera jägare är redan i gång.
En är Anders Nordbrandt, Luleå, som skjutit ett antal rävar på lock med rävläten i mars och april i Norrbotten. Han föredrar skallen. Skriken ger honom ofta svar, men inte lika ofta rävar som kommer in. En del har kommit tysta, andra har skällt. Och vissa har kommit snabbt springande medan andra tagit det lugnare.
Jonas ”Flex” Johansson, Tibro, sköt tre rävar vid lock med rävläten i februari 2012. Först ut var en liten hane på tikskall med Predatorpro AG-2. Den kom lugnt och var inte särskilt fokuserad på lätet. Men senare i månaden drog hanskall med Dan Thompson PC-2 in två stora rävhanar. Den ena kom efter några få minuter, den andra efter 20 minuter.
Det finns ingen helt färdig manual för rävlätena ännu. Men i rätt situation är de effektiva och den som är experimentlysten och vill hitta nästa verkligt giftiga rävlocksknep ska nog prova att skälla som en räv.

Välj rätt period

Jag har sett räv komma på rävläten (rävskrik) i augusti, men uppfattade det som ett undantag. Den bästa tiden verkar vara under och efter löpen. Löptid betyder januari längst i söder, mars längst i norr.
Löptiden förknippas gärna med skällande rävar, men det är inget säkert tecken. Dubbelspår och dagsljusaktivitet ger ytterligare ledtrådar och ligger snön är förstås det säkraste tecknet spår av blod i tikarnas urin.
Jakttiden på räv har olika stoppdatum i olika delar av landet. Längst i söder slutar jakten sista februari, längst i norr 15 april. Men i alla landsändar finns möjlighet att locka räv med rävskall både under och efter den mest intensiva löptiden.

De viktigaste lätena

Rävskriket

Det kanske mest bekanta rävlätet är ett hest och utdraget ”whaaauuu”. Det brukar förknippas med tiken. Lätet ger ofta svar men verkar möjligen vara mindre effektivt än skallen som lockläte.
Andrew Lewand tillhör inte dem som tror att detta är tikens kontaktläte. Han menar i stället att det är en revirmarkering och används av båda könen. I så fall kan den främst tänkas locka in revirhävdande rävar.
Rävskriket börjar hest och skiftar sedan från en hög till en lägre ton. Det är ganska svårt att härma med de flesta lockpipor. De bästa jag provat är ”diaphragm calls” som ska härma en kalkonhöna. En favorit från Hunters Specialities modellserie Strut heter Raspy Old Hen och finns till exempel på www.cabelas.com.
Diafragmet ska placeras på tungan med gummimembranet framåt och pressas upp mot gommen. Sedan pressar du luft mellan tunga och gom och får membranet att vibrera.
Det finns även pipor från Hubertus, Weisskirchen och Rottumtaler som ska härma rävtikens skall.

Rävskallen

Under löptiden ger rävhanen och kanske även tiken ifrån sig ett tre- eller fyrstavigt ”hau-hau-hau”. Det är hest och har en ihålig klang. Volymen är inte särskilt hög. Ibland övergår skallen i ett skrik, och Andrew Lewand menar att det oftast är tikar som låter så. Men skjuter man en skällande räv är det som regel en hane.
Skallen är ett kontaktläte och ett effektivt lockläte i samband med löpen. Det kan dra in båda könen och det händer att de kommer fort och hårt.
Rävskallen är något enklare att göra än rävskriket och en del harskrikspipor av closed-reed-typ fungerar. Däribland Dan Thompsons PC-2. Men även ifråga om det här lätet är diafragmpipor bättre och Raspy Old Hen står sig bra även här. Även piporna från Hubertus, Weisskirchen och Rottumtaler klarar hanskallen.

Rävyl

Det finns ett litet svajande gnällande, nästan som en vissling, som förknippas med rävtiken under löpperioden. Det drar förstås hanar, men verkar också kunna locka in tikar. I det senare fallet kan det kanske vara fråga om revirhävdande.
Lätet låter som en fallande och stigande ton ur en lergök, eventuellt med en skallrytm och ett avslutande skrik. Hubertus och Weisskirchen har båda särskilda flöjter för det här lätet. För något år sedan tillkom Nordik Fox Heat.

Kolla in klippet när Ulf visar hur lockljuden görs här>>

 

AKTUELLT

Överviktiga jakthundar

Övervikten har ökat markant bland svenskarna de senaste åren. Och det verkar som om den trenden även gäller våra jakthundar.

Jägarna tvingas ta smällen

De senaste veckorna har det debatterats flitigt runt vildsvinsstammen och de skadeproblem som uppstått inom vissa områden. Man pratar om skador för mångmiljonbelopp som drabbar lantbruk, villaägare och trafik i första hand.

Kolgrillad älgfilé

Numera tar grillsäsongen aldrig slut. Låt inte den fina älgfilén bli liggande i frysen och i värsta fall bortglömd. Med en god marinad och ett dygn i kylen är en mör älgfilé något av det godaste man kan låta vända på kolgrillen. Låt inga andra smaker konkurrera med den suveränt goda älgfilén, servera med en

Crut – en ståndhund av rang

När jämthunden Älgtjärnets Crut släpps lös i skogen är chansen till ståndskall rejält hög. Han har aldrig misslyckats på ett jaktprov och med tio förstapris på tio starter har han en meritlista som många bara drömmer om.

Redolfi EOS Steel

Gyttorp lanserar flera modeller från Redolfi Armi. Hagelbockar för jakt, sporting och lerduveskytte. Bockarna finns i Light, Steel och Sporting. Light och Steel finns i kaliber 12 och 20. Sporting i kaliber 12. Jaktjournalen har testat modellen Redolfi EOS Steel, som har tydliga influenser från traditionell italiensk tillverkning av hagelbockar.

Skyddsjakten i Rackstad: ”Vi hoppas få bort hanen”

Värmland (JJ) Länsstyrelsen har beslutat om skyddsjakt på en andra varg i Rackstadreviret. Sex jakthundar har dödats eller skadats av vargarna och så sent som på lördagen inträffade en ny attack. – Vi hoppas få bort hanen i flocken, säger Bertil Forsberg, jaktledare och talesperson för jägarna i området.

Nyupptäckt invandrad varg i Norrbotten

Arvidsjaur (JJ) Tack vare spårsnö har länsstyrelsens personal kunnat spåra en varg öster om Arvidsjaur. Enligt DNA-analys härstammar vargen från den finsk-ryska populationen.

Annonser