Knubbsälar smittade av nytt virus

Många knubbsälar har hittats döda längs med västkusten sedan i våras. Nytt virus kan ligga bakom dödsfallen. Arkivfoto: Per Jonson Kungsbacka (JJ) Sedan i våras har ett större antal knubbsälar rapporterats döda på Västkusten. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i samarbete med Naturhistoriska riksmuseet försöker hitta förklaringar till säldöden. En säl som analyserats i samband med kartläggning av tänkbara orsaker har visat sig bära på en för säl helt ny influensatyp, A H10N7. Om detta virus är orsaken till den höga säldödligheten är inte klarlagt, rapporterar SVA i ett pressmeddelande.

Det har förekommit tidigare att sälar drabbats av influensa. Under de senaste decennierna har till exempel influensavirus påvisats hos sjuka sälar längs USA:s kust. Under ett utbrott år 1979 vid Nordamerikanska ostkusten dog 3 – 5 procent av sälpopulationen av lungsjukdom. Den gången hittades ett fågelinfluensavirus av typen H7N7.

– Men den knubbsäl från Västkusten som SVA analyserade prover från nyligen bar på ett fågelinfluensavirus, en influensa typ A av subtypen H10N7. Virus av typen H10 har aldrig tidigare rapporterats hos säl någonstans i världen, säger Siamak Zohari, forskare vid SVA.

Lunginflammation orsakad av bakterier Den knubbsäl som analyserades nyligen vid SVA visade sig, förutom influensavirus, även ha en lunginflammation orsakad av E. coli-bakterier. Just nu undersöker SVA och Naturhistoriska riksmuseet dels vilken betydelse viruset hade för att den här sälen dog, dels mer exakt vilken virustyp det handlar om.

– Det går i dagsläget inte att säga något om detta influensavirus roll i den säldöd vi nu ser längs Västkusten. Men sälar anses vara mottagliga för influensa A och smittas troligen av sjöfåglar, säger Aleksija Neimane, bitr. statsveterinär vid SVA.

275 döda sälar rapporterade Under perioden april – september i år har 275 döda sälar inrapporterats från Västkusten. Under den senaste veckan har det skett en ökning.

– Den här gången skiljer sig sjukdomens spridning markant från de utbrott av sälpest (Phocine distemper virus)  som vi hade 1988 och 2002. Då började epidemierna på ön Anholt i Kattegatt och spred sig stegvis till angränsande vatten. Men nu karakteriseras epidemin av sporadiska fall i stort sett längs hela Västkusten, även om de flesta döda sälar driver i land i Göteborgs skärgård och upp till Orust, säger förste intendent Tero Härkönen, Naturhistoriska riksmuseet.

AKTUELLT

Vitlöksspäckad vildsvinsfilé

Ett säkert kort på grillen. Extra gott när man späckar vildsvinsfilén med marinerade vitlöksklyftor och rostar färskpotatis i ugnen. Njut av sommaren. 4 portioner: 700 g vildsvinsfilé 12–15 marinerade vitlöksklyftor Marinad: 3 msk tomatpuré 2 pressade vitlöksklyftor 2 msk vitvinsvinäger 2 msk rapsolja 2 msk flytande honung 2 msk japansk soja Tillbehör: 1 kg små

Fuchswürger´s Barry af Clinton – En riktig allroundhund

I dag marknadsförs tysk jaktterrier i stor utsträckning som en ren kortdrivare. Men det är bara halva hundens förtjänster. En bra tysk jaktterrier fungerar lika bra över som under jord. Mattias Johnsson från Torsby vet att uppskatta den kombinationen och har en kanonhund i sin Barry.

Om stormar i vattenglas och jakthundar

Ju mer och oftare jag jagar, desto färre bekymmer har jag! Att tillbringa tid i skog och mark med bössan i nävarna och en god jakthund som sällskap skingrar tankarna och sätter saker och ting i perspektiv. Den avskalade närheten till naturen, glädjen över hundens arbete, eller lättnaden och vördnaden som infinner sig efter ett lyckat skott bidrar alltsammans till att få vardagens bekymmer att verka små och fjärran.

Björnjägarna pustar ut

Det blir ingen senareläggning av björnjakten i Västerbotten har Naturvårdsverket beslutat. Under våren och försommaren blev diskussionerna stundtals heta sedan Svenska Jägareförbundet i Västerbotten biföll en motion från en medlem i Skellefteåbygdens jaktvårdskrets om att senarelägga björnjakten i länet till älgjaktpremiären den 3 september.

Omfattande vargjakt i Norge planerad

Norge (JJ) Rovdjursnämndernas sekretariat förordade en tilldelning tolv vargar - ingen inom den så kallade vargzonen. Nu har nämndmedlemmarna beslutat om en avskjutning på ett fyrtiotal vargar, var av majoriteten inom vargzonen.

Annonser