Kimber mod.87

savage.jpgNär Kimber presenterade sin småviltstudsare i kalibrar upp till .22 Hornet fick den många lovord och kallades av en del världens bästa småviltstudsare. Månadens testvapen är även det en småviltstudsare men i den något kraftigare kalibern .223 Remington.


När Kimber valde att bygga en .22 studsare på ett “nedskalat” M98 lås blev det en framgångsrik bössa som fick bra kritik från de flesta håll. Sporrade av framgången beslöt man att även lansera en serie med grovkalibriga studsare. Här blev det dock inte lika lätt att slå sig fram. Efter en hel del problem och förseningar lades projektet ner och numer tillverkar Kimber endast småviltstudsare i kalibrar upp till .223 rem. Bössorna från Oregon har alltid varit snygga att se på med fina kolvar och elegant design. Tyvärr hittade vi en del brister och tveksamma lösningar när vi granskade denna månads testvapen.

Vackert vapen

Modell 87 har en klassisk rak kolv i fin valnöt med en bred framstock som fungerar bra när man skjuter med stöd. I USA kallas denna modell vanligtvis för varmint och med tanke på kalibern är nog bössan främst avsedd för denna skadedjursjakt. Något som verkar vara en modenyck på den amerikanska vapenmarknaden är “floatade” pipor. Detta innebär att pipan förses med längsgående urfräsningar som medger att man kan välja en relativt grov profil på pipan utan att den blir allt för tung. Man får även en något bättre avkylning av pipan genom att ytan ökas med urfräsningarna. Kimber har valt att ge sin mod 87 en rostfri “floated” pipa. Om dessa urfräsningar är helt nödvändiga på en jaktbössa kan man nog diskutera. Man kan nog misstänka att urfräsningarna mer är till för att dra blickar till sej än att göra bössan fjäderlätt.

Klassisk stock

Kimber mod. 87 har en klassisk stock med enkla och rena linjer. Träbiten är av bra kvalitet men den hade förtjänat ett bättre öde än att få ett lager plastlack. En traditionell oljeboning hade varit mycket mer elegant och hållbart. Nätskärningen är välgjord med ca 20 linjer per tum. Stocken är försedd med aluminiumpelare runt såväl bakre som främre stockskruvar. Detta är en vanlig lösning om en stadig och bra bäddning eftersträvas. Det märkliga är dock att det inte finns någon plastbäddning runt lådan, den ligger an direkt mot träet och de inpassade aluminiumpelarna. Med en plastbäddning hade det blivit en förstklassig lösning som hade säkerställt att träffläget inte skulle ändras under skiftande väderlek.

Mauser lås

Kimber har hållit fast vid det nerskalade M98 låset med den långa utdragaren. Ett M98 originallås är mycket tillförlitligt och ställer sällan till med problem med patroner som inte följer med ut eller fastnar. Det är emellertid mycket tidsödande att tillverka ett lås exakt som en M98. Det krävs en hel del hantverksmässig inpassning för att det skall fungera. Här har Kimber inte riktigt nått ända fram. Den så viktiga snedställda urfräsningen i slutstycket med motsvarande vinkel på utdragaren har slopats. Denna lilla men mycket viktiga detalj gör att utdragaren dras in mot hylsan vid hög belastning. De flesta av dagens M98 kopior saknar denna finess så även M98: ans föregångare M96.
Testvapnet var av enkelskottstyp och saknar därmed magasin. Vänder man bössan hittar man en varbygel och en pistolgreppsrosett i stål, allt snyggt och välgjort. Dessa attribut ses allt mer sällan på dagens vapen. Säkringens konstruktion lämnar en del att önska då den endast spärrar avtryckaren. Hela lösningen verkar tveksam i våra ögon.

Utmärkt trycke

Eftersom vapnet nog i första hand är avsett för skadedjursskytte på långa håll är det försett med ett mycket bra justerbart trycke. Det kändes mycket rent och bra under provskjutningarna. Den rostfria pipan är 61 cm lång vilket kan tyckas vara lite långt för en .223 rem. Pipan förefaller vara knappräfflad med 6 st. låga bommar. Under testskjutningarna var den mycket lätt att hålla ren och visade inga tecken att snabbt samla på sig mantelavlagringar.
Bössan levererades från generalagenten med ett paket Lapua 55 grains helmantelammunition. Det visade sig att bössan sköt mycket bra med den fabriksladdade helmanteln från Lapua. Den första serien blev 20 mm på 100 meter och de tre följande serierna låg även de runt 20 mm. En sak som förvånade oss en smula var att kulan på Lapuas helmantelammunition låg mot bommarna i testbössan. Detta ställde inte till några problem för oss men det kan bli bekymmer med andra sorters fabriksladdad ammunition. För handladdaren är detta snarare en fördel. När vi sedan laddade om dessa hylsor med matchkulor från Sierra, Hornady samt Nosler blev det riktigt fina serier. Den minsta träffbilden mätte 11 mm sköts med Noslers 52 grains matchkula och Vithavouri N-133 krut.

Problem

Den fabriksladdade ammunitionen ställde inte till med några problem när de avskjutna hylsorna skulle dras ut ur patronläget. Det blev dock mera problematiskt när hylsorna laddats om några gånger, utdragaren klev ofta över hylsans fläns och lämnade kvar densamma i patronläget. Här vill vi understryka att de laddningar vi använde låg under vad som kruttillverkarna anger som maxladdning och att vi inte upplevde att hylsorna kärvade i bössan som om det var fråga om höga tryck. Tändhattarnas utseende indikerade inte hellre höga tryck.
Dessa problem med hylsor som lämnades kvar i patronläget förmodar vi beror på att stålet i utdragaren är för mjukt och saknar spänst. Det märktes att utdragaren var lite glapp och inte låg an mot slutstycket. En utdragare av denna typ är ursprungligen konstruerad för att patronens fläns ska slinka in under utdragare när patronen matas upp ur magasinet. Eftersom testvapnet saknar magasin tvingas utdragaren över flänsen på varje patron som skall avfyras. Kanske en modernare utdragare som på t.ex. en Tikka hade varit att föredra på denna enkelskottsmodell.

Sammanfattning

Denna månads testvapen väckte blandade känslor hos oss. Vissa detaljer som t.ex. säkringen och den krånglande utdragaren är allvarliga problem som inte är så lätta att komma till rätta med. Den mycket goda precisionen och vapnets utseende höjer det däremot högt över de flesta av sina konkurrenter. Det är ett smidigt och snyggt vapen och om småviltsjägaren gör sitt går det att träffa små mål på mycket långa håll.

Fakta
Modell: Kimber M 87
Kaliber: 223 R
Piplängd: 61 cm
Magasin: Enkelskott
Säkring: Sidosäkring låser låser och styckshandtaget.
Totallängd: 108 cm
Vikt: 3.2 kg
Pris kr: Ca 10.000 kr
Generalagent: Vapen och Skytte Lycksele
Text och foto: THOMAS ERIKSSON och STEFAN KARLSON

AKTUELLT

Lurade jägare överklagar polisbeslut

Skåne (JJ) Christoffer Frank och de andra jägarna, som lurats på jakt de betalat för, överklagar nu polisens beslut att inte inleda förundersökning. – Härvan sväller – nu är vi 14 personer som betalat för jakt, berättar Christoffer Frank.

Nytt besked om Rackstadvargarna idag

Värmland (JJ) Varg nummer två fälldes på torsdagen i skyddsjakten i Rackstadreviret i Västra Ämtervik. – Vårt mål är att få bort alla vargarna i området. Jag väntar besked från länsstyrelsen i dag, säger Bertil Forsberg, jaktledare och talesperson för jägarna.

Kritik mot järvinventering

Norrbotten (JJ) Sju samebyar i Norrbotten kritiserar länsstyrelsens inventering av järv. Spårförhållandena har varit dåliga och spårarna har missat järvar, menar företrädare för samebyarna.

Benelli MR1 i Kammarrätten

Göteborg (JJ) I går genomfördes muntliga förhandlingar i Kammarrättens prövning av Toni Celans överklagan om avslaget på licensansökan för en Benelli MR1. Under förhandlingarna drog Polisen tillbaka flera av sina skäl för avslaget.

Befarade vargskador var bett efter björn

Hälsingland (JJ) Den stövare som blev svårt biten av rovdjur på tisdagsförmiddagen, söder om Alfta och Bollnäs, attackerades av björn, inte varg. – Det var svårt att bedöma, säger besiktningsman Bert Eriksson.

Alla hundar uttagna inför Småhunds-SM

Ydre (JJ) På måndag släpps Sveriges tolv bästa drivande hundar i skogarna utanför Ydre. Då avgörs nämligen 2017 års upplaga av Småhunds-SM. Jaktjournalen liverapporterar såklart.

Fällde guldbock på första jakten

Falköping (JJ) Det blev max utdelning för 15-årige Emil Nilsson när han gick ut på sin första uppsiktsjakt: Han fällde en guldbock. – Vi hade sett den under sommaren men trodde inte att den var så stor, säger pappa Peter som satt bredvid och filmade dramatiken.

Annonser