Kartläggning görs av renar som dödas av björn

NORRBOTTEN(JJ). Forskare menar att ersättningssystemet för samebyarna, när det gäller björnskador på ren, är bristfällig. I en unik studie i Norrbottens inland ska nu forskarna kartlägga exakt hur många renar som dödas av björnar.

Nyligen har 1000 stycken renhonor märkts med sändare i trakterna kring Jokkmokk. Det är bara de dräktiga renhonorna som väljs ut.
Efter vägning sätts ett sändarhalsband på dem och sedan släpps de. 

Studien startas av SLU:s viltskadecenter, det skandinaviska björnprojektet och Udtja sameby. Jordbruksdepartementet finansierar studien.

Under våren ska 5-10 björnar på samebyns betesmark märkas med gps-mottagare. Detta gör att man kommer att kunna få signaler när björnen kommer hundra meter eller närmare från de märkta renarna. 
– Och när björnen sen gått därifrån så går vi in och följer björnen för att hitta alla rester av bytesdjur som till exempel renkalvar, säger forskaren Jens Karlsson på viltskadecenter till SR Ekot. 

Under förra året delades det ut 1,6 miljoner kronor i statlig ersättning till samebyarna för att täcka förlusterna på grund av björnskador. Sametinget betalade ut totalt 58,5 miljoner kronor i rovdjursersättning under år 2009.

Det är ingen som vet exakt hur stor skada en björn gör på en renhjord. Därför bygger ersättningssystemet för björnskador till samebyar på hur stora deras betesmarker är. 
Detta får till följd att en sameby som har stora betesmarker, men lite med björn, kan få mer ersättning än den sameby som har mindre mark men fler björnar på marken. 
Det är något som Jans Karlsson tycker är problematiskt. 
– Eftersom rovdjurspredationen på ren påverkar idag hela renskötseln och hela renskötselförvaltningen i renområdet, då får man nog säga att det är ett väldigt stort problem, säger han.

Förhoppningen som forskarna har är att man även ska få svar på hur man kan göra skyddsjakten, som förebyggande åtgärd, mer effektiv genom att skjuta rätt björnindivider.

Renägarna misstänker att det är björn som ligger bakom kalvförlusterna på mellan 40-60 procent under de senaste åren. Nu hoppas Rune Stokke, ordförande i Udtja sameby, att man ska få misstankarna bekräftade. 
– För det räcker inte att renskötare och renägare säger vad de antar och tror, och sen att det kanske utmynnar i en bättre ersättning, säger Rune Stokke.
Det här uppger SR Ekot.

0 kommentarer

AKTUELLT

Vill ha fler älgar

Betesskadorna minskar samtidigt som älgstammen ökar något i Värmland. För att få tillbaka en meningsfull jakt krävs ett bättre anpassat skogsbruk, en adaptiv vargförvaltning och mera älg i de värmländska skogarna, skriver Svenska Jägareförbundet Värmland i ett pressmeddelande.

Webbradio: Hövdingen om vargbråket i Värmland

Värmland (JJ) Nu svarar landshövding Kenneth Johansson på kritiken mot vargförvaltningen i Värmland. Han är inte nöjd med vargsituationen i länet. – Nej, nöjd är jag inte, men vi gör det bästa utifrån de centrala beslut vi har, säger Kenneth Johansson i Jaktjournalens Webbradio.

Ny matematik kan ändra vargstammens storlek

Kungsbacka (JJ) Ett nytt beräkningssätt av vargstammens storlek planerar att införas 2019. Det förslag som ligger på bordet idag skulle i ett slag kunna minska vargstammen radikalt. – Därför är det väldigt viktigt att jägarna deltar i den spillningsinventering som inleds den första oktober, säger Jägareförbundets Gunnar Glöersen.

Annonser