Jobben finns i fjällen!

I slutet av april varje vår börjar diskussionerna om årets föryngring. Fågeljägarna spekulerar och hoppas, väntar på inventeringsresultat från ripmarkerna och följer noggrant väderrapporterna. Fortfarande tror många att regn och rusk är det största hotet mot en lyckad fågelföryngring.
Alla jägare som har något intresse av fågeljakt minns med fasa 2005 års bedrövliga föryngring, ett riktigt bottenår.
Rapporterna från årets fågeljaktspremiär har också varit varierande. Ripjakten längst i norr har inte gjort så många ripjägare gladare, trots att norrmännen utestängdes från premiären! Det var tunt med ripkullar.
Inte värt namnet
Glädjande är dock att skogsfågelföryngringen ser ut att ha gått fram betydligt bättre.
Just runt ripförvaltningen finns ett enormt arbete att göra. Inte minst därför att det inte finns någon förvaltning värt namnet. Här har inte minst den nybildade regeringen ett jättejobb. För här finns massor av jobb att erbjuda i glesbygden.
I Norge har man länge känt till värdet av att jaga små predatorer i fjällen. Jaktjournalen har besökt en större egendom i grannlandet där en fast anställd predatorjägare framför allt jagat räv, mård och hermelin.
Inventeringsresultaten av ripa är häpnadsväckande. Riptillgången är dubbelt så stor på dessa marker än på platser där ingen viltvård alls utförs.
Det här visar tydligt att det finns utrymme för både värdefull viltvård och möjlighet för regeringen att skapa massor av jobb i glesbygden. Arbetslösheten är stor, men det är också fjällområdena och möjligheterna.
Gynna
Dessutom skulle en välplanerad och effektiv predatorjakt i fjällen inte bara ge en ökad riptillgång, det skulle också gynna turistnäringen.
I många jaktlag bedrivs i dag en seriös predatorjakt, något vi inte minst ser i Jaktjournalens predatorkampanj. Men på statens marker i fjällen finns ingen predatorjakt, en jakt som skulle gynna hela landet.
Vi måste våga tänka i nya banor och se fördelarna. Med fast anställda predatorjägare i fjällen skulle vi inte bara skapa jobb för dessa, de skulle slippa att flytta och infogas i någon form av arbetsstimulerande stödpaket i storstäderna.
Vallöften
Satsa i stället pengarna där arbetskraften finns. Dessutom skulle deras arbete gynna hela regionen och vi skulle ta vara på en naturresurs på rätt sätt.
Någon risk för att utrota de små predatorerna finns inte, de får nämligen också bättre livsbetingelser med ökade     ripstammar.
I takt med det ökade rovdjurstrycket från framför allt varg vore en sådan här satsning politiskt gångbar. Dessutom är det en intressant fråga för   fjällkommunernas lokalpolitiker.
Jobben finns i fjällen och nu efter höstens alla vallöften borde det också finnas pengar! 

Säkerhet engagerar

Behovet att debattera säkerheten under jakt är stor. Förra numrets ledare belyste det ibland obefintliga säkerhetstänkandet.
Nu vill många jägare som kontaktat JJ ta i med hårdhandskarna. Bland annat vill Lennart Olofsson i Halden plocka bort alla torn från vägar, precis som man gjort i hans jaktlag!
Och torn vid allmän väg borde direkt förbjudas.

AKTUELLT

Åklagarbeslut: Ny utredning om skånsk jakthärva

Skåne (JJ) Det blir en ny polisutredning i den skånska jakthärva där jägare lurats på jakt. Det har chefsåklagare Pernilla Åström beslutat efter att ha granskat de lurade jägarnas överklagan. – Jättebra, säger en av de drabbade, Christoffer Frank.

Liten lodjursjakt i vinter

Kungsbacka (JJ) Det blir en historiskt liten lodjursjakt i Mellansverige i vinter. Endast 13 lodjur får skjutas i tre län. – Frågan är om det är vettigt att försöka hålla lostammen på den nivå som myndigheterna gör, säger Jägareförbundets rovdjursexpert, Gunnar Glöersen.

M: Förenkla för laglydiga vapenägare!

Kungsbacka (JJ) Det borde vara möjligt för jägare och sportskyttar att äga fler vapen än i dag. Det skriver moderaternas landsbygdspolitiske talesperson, Sten Bergheden, och moderate riksdagsmannen John Widegren i den här debattartikeln.

Webbradio: Så resonerar rätten om Benelli MR1

Kungsbacka (JJ) Kammarrättens dom om halvautomaten Benelli MR1 tas emot med bestörtning bland svenska jägare och skyttar. I Jaktjournalens webbradio förklarar ordföranden i målet, kammarrättsråd Marie-Louise Kraft, hur domstolen resonerat.

Annonser