Jaktjouren jagar på arbetstid

novjoura.jpgTänk att få jobba med sitt största intresse. Jaga veckans alla dagar. Thomas, Rolf och Göran bor alla i Södermanland. De har ett stort gemensamt intresse: Jakt. Var för sig har de jagat under många år. De brukar vara på olika säljjakter med sina hundar. En dag så väcktes idén. Starta eget inom jakten. De tog namnet Jaktjouren.

Vi kämpar oss genom en granungskog. Några hundar har redan tagit upp och drivit vilt mot skyttarna. Ännu en hund tar upp. Ivrigt skallande skrämmer den sitt drevdjur över en höjd och ner mot skytten på vägen. Pang! Pang! Två snabba skott hörs. På radion rapporteras att två dovvilt ligger.
Några minuter senare dyker blandrashunden Balder upp hos Thomas igen. Han berömmer hunden och rapporterar till de andra att hunden är med i såten igen. Det är en ständig dialog på jaktradion.
– Thomas, kan du komma ner i kärret här nere? Jag trampade just upp några grisar och har ingen hund kvar här, ropar Göran. Vi viker ner mot kärret och när vi närmar oss hör vi hur hunden hittar löpan efter vildsvinen. När dreven i såten tunnas ut blåses jakten av. Hundar och vilt samlas in.
Göran Hallman, som arbetar med reklam när han inte jobbar inom Jaktjouren, berättar att de tre brukade mötas på olika jakter där de gick hundförare. Att hålla sig med många hundar och att ständigt ta ledigt från jobbet kostar.
– Vi kände att vi ville undersöka om det fanns efterfrågan på duktiga hundar, hundförare och eftersöksekipage på de olika godsen. De flesta gårdar har i dag inga anställda utan köper in alla tjänster vare sig det gäller skogen, lantbruket eller jakten.
novjourb.jpg– Vi tryckte en broschyr som skickades ut till olika större fastigheter och skogsbolag. Det tog inte lång tid innan bokningarna strömmade in. Efter första säsongen kan vi konstatera att det fanns ett stort behov, fyller Rolf Gillstam i.
De tre hundförarna har specialiserat sig på klövviltjakt. Jaktjouren kommer till en jaktdag och åtar sig allt fram till att djuren hänger flådda i slaktboden.
– I och med att vi tar betalt så kan kunden ställa krav på oss, säger Thomas Karlsson. Vi brukar gå med två hundar var i varje såt och byter till friska, utvilade hundar till nästa såt. På det viset får kunden bra jakt även i sista såten för dagen.
– Vi arbetar mest i östra Sörmland och ”Jaktsverige” är stort, fortsätter Thomas, som bara ser positivt på om det skulle vara fler som vill börja efter samma modell.
Thomas berättar att det blev 52 dagar på drevjakter under den gångna säsongen för hundförarna och deras hundar. Hundarna som används är kortdrivare och ställande hundar.
Thomas har wachtel, wachtel-gråhund och en wachtel med en fjärdedel schillerstövare i. Den sistnämnda har en utmärkt näsa och är enligt Thomas bra på eftersök.
Göran använder sig av gråhund, wachtel, korsningar mellan wachtel och gråhund. Han har även en korsning mellan wachtel och norrbottenspets.
Rolf har även han wachtel, gråhund och korsningar mellan dessa men även en jämthund.
– På det viset klarar vi av allt inom klövviltjakt, förklarar Rolf. Thomas förklarar fördelen med wachtel-gråhundskorsningarna med att man får bättre ställande egenskaper på hundarna än man har på renrasiga wachtelhundar. Rena spetsar skäller inte medan viltet springer och skyttarna vill oftast höra hundskall.
Förutom att en hund ska vara bra på att jaga måste den också kunna fungera i hemmet och samsas med andra hundar. Det är mera regel än undantag att hundarna träffar på andra hundar och dött vilt under dagarna, och de får inte slåss bara för att det ligger en död hjort bredvid vägen, fortsätter Thomas, innan det bär av till nästa såt.
Schering Wachtmeister, ägare av Nääs i Sörmland, tycker att det är bra att betala för några hundförare.
novjourc.jpg– Det blir en affärsuppgörelse och man kan ställa högre krav på dem än på de hundförare som ställer upp ideellt, säger Schering. Ove Fransson på skogsbolaget Holmen instämmer. Han anlitar Jaktjouren ett större antal dagar om året.
– Skall man ha proffsiga hundförare många jaktdagar under en säsong måste man ersätta dem för det inkomstbortfall det innebär att vara ute i skogen, förklarar Ove Fransson. I slutet av säsongen när man nästan skjutit allt man tänkt sig är det svårt att bjuda på en jakt som kompenserar allt det arbete som hundförarna lagt ned. Genom att betala känner jag att jag lämnar ett jaktår bakom mig utan att känna skuld till någon, fortsätter Fransson, innan det är dags för nästa pass.
Text och foto: MAGNUS NYMAN
Jaktjournalen November 2003

AKTUELLT

Skyddsjakten i Rackstad: ”Vi hoppas få bort hanen”

Värmland (JJ) Länsstyrelsen har beslutat om skyddsjakt på en andra varg i Rackstadreviret. Sex jakthundar har dödats eller skadats av vargarna och så sent som på lördagen inträffade en ny attack. – Vi hoppas få bort hanen i flocken, säger Bertil Forsberg, jaktledare och talesperson för jägarna i området.

Nyupptäckt invandrad varg i Norrbotten

Arvidsjaur (JJ) Tack vare spårsnö har länsstyrelsens personal kunnat spåra en varg öster om Arvidsjaur. Enligt DNA-analys härstammar vargen från den finsk-ryska populationen.

Rackstadvarg fälld

Arvika (JJ) Flera hundar har attackerats av varg i Rackstadreviret, Värmland. I går sköts därför en varg i området eftersom länsstyrelsen beslutat om skyddsjakt på grund av incidenterna.

Annonser