Jakthundar ska lära oss mer om björnen

Ole-Gunnar Støen, forskare inom Skandinaviska Björnprojektet ansvarar för ett nytt delprojekt som fokuserar på hur jakthunds­användningen påverkar björnars rörelsemönster och fysiologi. – Detta är ett mycket spännande projekt men samtidigt utmanande och komplicerat att genomföra, säger han.

Ole-Gunnar Støen sätter på ett GPS-halsband på en björn som ingått i studien." /></a> Ole-Gunnar Støen sätter på ett GPS-halsband på en björn som ingått i studien.

kandinaviska Björnpro­jektet har gett forskare en mängd nya rön kring den skandinaviska björn­stammen sedan projektet inleddes i Sarek 1984. Under de senaste åren har forskarna med hjälp av GPS-sändare studerat hur björnar påverkas av störningar. Forskarna har samlat data på rörelsemönster efter konfrontation med vandrande fri­luftsmänniskor, vid uppsökning och sövning från helikopter och under jakt.
– Det vi sett är att björnar som inte är störda har en relativt hög dagsaktivitet. Björnen är fortfarande mer aktiv på natten än på dagen, men när den utsätts för störningar blir den direkt mer skygg under en period på upp till en vecka. Under denna tid ser den också till att ha mer skyddade daglegor, säger Ole-Gunnar Støen.

Löshundsjakt
Hur påverkas björnen av löshundsjakt? Det är en fråga som både jägare och forskare är nyfikna på. I Norge till skillnad från Sverige är det till exempel inte tillåtet att använda drivande hundar vid björnjakt eftersom myndigheterna menar att jaktsättet utsätter björnen för onödig stress.
I Sverige är det däremot tillåtet och jaktformen är dessutom nödvändig för att kunna säkerställa den avskjutning som Naturvårdsverket beslutar om. Björnspecialister som både tar gamla björnslag och inte jagar annat vilt ger betydligt större möjligheter att kunna fälla en björn.
– Vi inledde pilotförsöken med simulerad hundjakt innan den ordinarie björnjak­ten påbörjas, men projektet fortsätter också un­der den reella jakten i våra försöksområden, då i samarbete med jägare som jagar björn där, säger Ole-Gunnar Støen.
I löshundsprojektet ingår flera björnhundsekipage och Ole-Gunnar Støen menar att projektet måste använda de hundar som används till björnjakt. Således ingår både plotthundar och spetsar. Ibland släpps en hund och ibland släpps två hundar.

Insamling av data

Att samla in data från löshundsjakterna är svårt. Inte nog med att hundarna ska finna rätt björn att skälla på. Den inopererade utrustningen som mäter hjärtfrekvens och temperatur ska också plockas ut så småningom.
– Den utrustningen kan vi få tillbaka på två sätt. Antingen skjuts björnen under jakt eller så plockar vi ut den om ett par år. Batteritiden på utrustningen spelar också in. Slutar sändare och annan utrustning att fungera kan vi inte samla in datan alls. Att ha en sändarförsedd björn är dessutom dyrt och kostar närmare 100 000 kronor om året.
I dagsläget finns ingen hypotes som forskarna utgår ifrån utan de koncentrerar sig på att samla in så mycket data som möjligt. Enligt Ole-Gunnar Støen är det inte rimligt att få några tillförlitliga uppgifter förrän om ett par år förutsatt att man lyckas med både simulerad och verklig jakt.

Spännande frågor
Oavsett projektets omfattning reser det flera spännande frågor för både forskare och jägare. Blir en björn mer stressad av drivande hundars arbetssätt än ställande hundar? Påverkar antalet hundar som används vid jakten björnen olika?
Eftersom björnprojektets tidigare forsk­ning gett upphov till möjligheten att utnyttja åtel vid björnjakt, men också påvisat att björnars dagsaktivitet minskar när de kommer i kontakt med människor, finns det anledning att misstänka att åteljakten på björn i sin nuvarande funktion inte kommer att vara effektiv eftersom jakttiden är
begränsad till dagtid. Däremot förefaller användning av åtel i kombination med hund­jakt vara ett effektivt sätt för hundar att få nattfärska spår.
Hundarnas betydelse för björnjakten framgång är stor. Och utan dem kommer det antal björnar som tilldelas sannolikt inte kunna fällas under ordinarie jakttid. Björnprojektets forskning kring jaktformen är därför både viktig som kunskapsbas för besluts­fattare men också för oss som jagar björn.

AKTUELLT

Befarade vargskador var bett efter björn

Hälsingland (JJ) Den stövare som blev svårt biten av rovdjur på tisdagsförmiddagen, söder om Alfta och Bollnäs, attackerades av björn, inte varg. – Det var svårt att bedöma, säger besiktningsman Bert Eriksson.

Alla hundar uttagna inför Småhunds-SM

Ydre (JJ) På måndag släpps Sveriges tolv bästa drivande hundar i skogarna utanför Ydre. Då avgörs nämligen 2017 års upplaga av Småhunds-SM. Jaktjournalen liverapporterar såklart.

Fällde guldbock på första jakten

Falköping (JJ) Det blev max utdelning för 15-årige Emil Nilsson när han gick ut på sin första uppsiktsjakt: Han fällde en guldbock. – Vi hade sett den under sommaren men trodde inte att den var så stor, säger pappa Peter som satt bredvid och filmade dramatiken.

Känner sig lurade på godsjakt

Skåne (JJ) Tio jägare köpte jakt på ett gods och betalade tillsammans 130 000 kronor. Det visade sig dock att den som sålde jakten inte ägde marken i området.

Överviktiga jakthundar

Övervikten har ökat markant bland svenskarna de senaste åren. Och det verkar som om den trenden även gäller våra jakthundar.

Jägarna tvingas ta smällen

De senaste veckorna har det debatterats flitigt runt vildsvinsstammen och de skadeproblem som uppstått inom vissa områden. Man pratar om skador för mångmiljonbelopp som drabbar lantbruk, villaägare och trafik i första hand.

Annonser