Det finns ett flertal bassetraser i Sverige. Bland rådjursdrivarna är det tre raser som är vanligast. Störst till antalet är petit basset griffon vendéen med drygt 300 registrerade valpar varje år. De andra båda, basset fauve de bretagne och basset artésien normand, håller sina registreringssiffror i närheten av 100 valpar varje år.
Ismans Unni är av rasen basset artésien normand, en ras som är känd för sina jaktliga egenskaper vilket Unni väl bevisar.

För andra gången under jaktdagen får Unni komma lös och direkt så börjar hon leta efter ett nytt drevdjur.

Fyndtorget
Ägare till Ismans Unni är Henrik Johansson från Fågelmara i Blekinge och inte helt ovanligt så skedde valet av ras mer eller mindre av en slump.
– Det började med att jag skulle skaffa en drivande hund för rådjur. Jag var från början inne på att skaffa en blandras men i dag är jag glad att det inte blev så.
Henrik fick syn på en annons på Fyndtorget om att det fanns en hanvalp av rasen basset artésien normand till salu.
– Jag ringde uppfödaren och frågade vad det var för fel på den valpen eftersom priset var lågt och att den var kvar. Inget fel alls svarade han utan den hade bara blivit kvar. Jag funderade inte speciellt länge utan hämtade hem honom.
Det visade sig vara ett verkligt fynd. När hannen, som heter Kar­storparens Ruff, var ett och ett halvt år tog han ett förstapris på jaktprov och vid fyra års ålder var han svensk jakt- och utställningschampion.

Unni är helt enkelt en klok jaktidiot

Starka jaktlinjer
Nästa basset till familjen Johansson var redan från början delvis planerad att användas i avel tillsammans med Ruff.
– Visst fanns tanken när jag bör­jade leta efter en lämplig tikvalp, säger Henrik.
Stamtavlor och jaktprovsproto­koll lästes sida upp och sida ner och till slut föll valet på Ismans kennel.
– För mig är jaktlusten en väldigt viktigt del och just den biten visste jag att det fanns i stora mäng­der i det hundmaterial som Ismans kennel använde. Parningen med Kustjägarens Flax stämde också väl överens med mina önskemål då jag gärna ville ha en tik med de linjer som Flax för och därmed var det egentligen inget svårt val, förklarar Henrik.

Det märks tydligt att Unni är en jaktmaskin, nosen tätt i backen och hela tiden jobbar hon energiskt för att hitta vilt.

Tidig jakt
Unni hämtades hem i början av jaktsäsongen 2005 och hon fick tidigt vara med i skogen för att bli skogsvan.
– Jag tror på att hundar ska vara med tidigt i skogen. Ingen regelrätt jakt men de ska vara med och bli skogsvana, menar Henrik.
Unni visade ändå tidigt att det fanns mängder av jakt i henne och Henrik lät henne någon gång driva, och då främst hare.
Hösten efter var Unni än mer jaktmogen och i mitten av oktober startades hon på jaktprov och succén var given. Två förstapris på rådjur och dessutom D-cert vid första försöket.

Ismans Unni, både vacker och duktig med framgångar i såväl utställningsringen som i skogen.

Drevprovstjärna
Den meritlista som Unni sedan har fixat till på jaktprov måste vara ganska unik. Hon är startad på nio officiella jaktprov och åtta gånger har det blivit minst två förstapris och samtliga åtta gånger har Unni belönats med D-cert.
– Ja, visst är det en fin lista hon har och så här i efterhand hade det ju varit roligt om även den där retliga tvåan hade gått hela vägen. Hon drev faktiskt betydligt mer den dagen men vi lyckades inte höra henne hela tiden på den kraftigt kuperade marken, berättar Henrik.
Flera av jaktproven har genomförts i samband med tävlingar och resultat har varit riktigt bra.
Vid Svenska bassetklubben syds årliga tävling, Drevstjärnan syd, har Unni placerat sig i topp under flera år. 2008 utsågs hon dessutom till bästa basset artésien normand och även nästa bästa basset alla raser.

Både duktig och snygg
Unni har även en hel del framgångar i utställningsringen. Första gången hon ställdes ut blev det även där succé. Unni vann juniorklassen, hon blev bästa tik och tilldelades förstås certifikat.
Konkurrensen bland basset ar­té­sien normand är stenhård vid utställningar och Unni har inte nått hela vägen till att bli dubbelchampion.
– Delvis får jag nog skylla mig själv lite, konstaterar Henrik.
– Det delas bara ut ett certifikat bland tikarna och det gick bra i början men efter det att jag tog en kull valpar på Unni så har det gått trögare. Hon tappade lite av sin elegans efter valpningen och då är det tufft att konkurrera med spänstiga ungtikar.
Henrik menar också att Unni inte har den där rätta ädelheten i sitt utseende som många domare eftersträvar.
– Visst är det så att hon kan vara lite grov i sina drag men det gör mig egentligen inget, speciellt inte eftersom det finns en liten kopp­ling mellan dessa lite grövre tikar och rejäl jaktlust, säger Henrik med ett leende.

Plus och minus
Trots att Unni är en riktig drevstjärna så är skottlistan inte speciellt lång. Även om det ofta är jakt så har det hittills inte skjutits en enda rådjur för Unni.
– Det kanske låter lite konstigt men jag har prioriterat jakten och låtit henne driva. Ibland har jag bestämt mig för att skjuta men då har det varit fel djur, speciellt eftersom jag inte skjuter vuxna hondjur, jag tycker de gör bättre nytta i skogen, säger Henrik med ett leende.
Ekipaget har dock inte gått hem tomhänta varje gång. Två harar och en räv är skjutit för Unni.
Som vanligt så har även solen sina fläckar och fick Henrik önska att något på Unni skulle vara bättre så är det söket.
– Jag vet ju att hon alltid tar upp. Hon har en otrolig jaktlust och ger sig aldrig men det hade varit bra om hon hade varit lite snabbare i söket. På plussidan blir, förutom jaktlusten förstås, hennes vilja att samarbeta och att det går att blåsa in henne. I de flesta fall har det resulterat i höga poäng på jaktproven och det är än vikti­gare vid vanlig jakt att lydnaden fungerar, klargör Henrik.

Provad i avel
Som nämnts tidigare så provades Unni tidigt i avel. Det är också pla­nerat ytterligare någon kull undan Unni.
Den första kullen föddes 2007 och denna säsong ska de absolut visa vad de går för.
– Jag hoppas flera av dem kommer ut på jaktprov. Ägarna är nöjda och enligt uppgift så jagar hundarna riktigt bra men man vill ju ha en opartisk bedömning av en domare, avslutar Henrik.

Fakta:
SJCH Ismans Unni S52194/2005
Efter: SU(D)CH Kustjägarens Flax S4031/2001
Undan: SUCH Hanna S50712/2000
Ägare: Henrik Johansson, Fågelmara
Uppfödare: Christer & Anna Henningsson, Hörby

Utställning
2006
SKK    Claudio de Giuliani    1 junkl, 1 junkk, 1 btkl, CK, Cert BIM
SKK    Bo Wallin    1 Ökl, 3 Ökk

2007
SBAK    Anne-Cathry Almstedt    2 Jkl
SKK    Ursula Nielsen    2 Jkl

2008
SKK     Per Iversen    1 Jkl, 1 Jkk
SBAK    Wera Hübenthal    1 Jkl, 2 Jkk
SBAK    Arne Fors    1 Jkl, 3 Jkk
SKK    Kresten Scheel    2 Jkl
SBAK    Rolf Lindgren    1 Jkl, 3 Jkk
SBAK    Ove Germundsson    1 Jkl, 1 Jkk, 2 Btkl, CK, Cert
SKK    Martin Johansson    1 Jkl, 1 Jkk

2009
SBAK    Bengt-Åke Bogren    2 Jkl
SBAK    Joop Hiddes    1 Jkl, 3 Jkk
SKK    Sven Månsson    1 Jkl, 2 Jkk

Jaktprov
2006–2007   
SBAK    Kjell-Åke Frykholm    1+1 Rå D-CertSBAK    Siv Bengtsson    2+3 Rå
SBAK    Bengt Karlsson    1+1 Rå D-Cert
SBAK    Bengt Karlsson    1+1 Rå D-Cert

2007–2008
SBAK    Börje Blomgren    1+1+1 Rå D-Cert

2008–2009
SBAK    Kjell Olsson    1+1 Rå D-Cert
SBAK    Robert Pettersson    1+1+2+3 Rå D-Cert
SBAK    Bengt Karlsson    1+1+1 Rå D-Cert

2009–2010
SBAK    Axel von Trampe    1+1+1 Rå D-Cert
Text och foto: Ted Karlsson