Grävlingpremiär med taggad laika

Mateus Danielsson, Kil, är inte så noga med älgjakten. De två laikorna i hundgården är först och främst präglade på hans favoritvilt alla kategorier. När det nu bara är minuter kvar till släpp och solen sänkt sig bortom sjön Fryken trampar Mateus av och an. Snart är det dags för grävlingspremiär. Jaktsäsongens absoluta höjdpunkt!

När mörkret sänker sig går grävlingsjägaren och hunden på jakt!

Grävlingen är ett vilt som traditionellt skjuts i fällor eller i gryt, men det finns en jaktform som vinner alltmer terräng och som får unga rovdjursjägare att jubla lite extra när den första augusti närmar sig, och det är grävlingsjakt med ställande hund.
Eftersom grävlingen är ett nattaktivt djur är det jakt under dygnets mörka timmar som gäller. I början av augusti är de inte särskilt många och natten blir egentligen aldrig riktigt svart, men det är något extra att stryka kopplet på spetsen och invänta ståndskallet när de allra flesta sover sedan länge.

Inbiten grävlingsjägare

Mateus Danielsson bor ett stenkast från sjön Fryken i Värmland. I huset kamperar dessutom de två östsibiriska laikorna Soträven’s RC Kurgan och Bruno. Bruno är fortfarande ung och oerfaren men Kurgan har visat sig vara en rejäl jaktmaskin. Det återstår bara tre grävlingar innan delmålet 100 på stånd har uppnåtts för Kurgan.
– Grävlingsjakten är fantastiskt kul. Det är en jaktform med relativt stor frihet för mig och hundarna, dessutom blir det ofta utdelning. Skulle jag skjuta 15 rådjur i det här viltvårdsområdet skulle folk hänga mig, men skjuter jag 15 grävlingar får jag betalt och de tackar mig.
Kurgan är fem år och fattade tidigt tycke för grävlingen. Mateus tycker det är bra att hunden är så pass intresserad av viltslaget. På så sätt blir det mycket jakt.
– Grävlingsjakten innebär ju en lång säsong. Det händer att vi skjuter grävling långt fram i november.

Kurgan är laddad till tusen.

Kurgan är laddad till tusen.

Första släppet

Mörkret har sedan någon timme infunnit sig utanför fönstren och Mateus tittar på klockan som närmar sig tolvslaget.
– Nä, nu är det dags. Premiärnatten väntar.
All utrustning är framlagd. Pannlampor, gevär, kniv och hundpejl. Nu ska bara Kurgan hämtas i hundgården innan jakten kan börja.
Eftersom Mateus bor på sin jaktmark släpper vi Kurgan direkt vid huset och rör oss sakta bort längsmed en skogsväg. Det ligger kända grävlinggryt på flera håll i närheten och Mateus har därför relativt stor förhoppning om att nattens tystnad strax ska brytas av ett envist och taktfast ståndskall.

 

Allsidig hund

Kurgan var Mateus första jakthund och fick jagas in och präglas på grävling utan inblandning av en äldre mer erfaren hund. Men det visade sig fungera alldeles ypperligt att låta Kurgan söka ut nattetid på egen hand.
– Klart det blivit ett och annat ståndarbete på älg men det har bara varit att koppla upp och släppa om i ny terräng.
Att det blev laika var inte givet, snarare var det en slump.
– Jag hade en kompis som köpte en västsibirisk laika. Eftersom jag själv vid det tillfället bara hade en sällskapshund som inte jagade tänkte jag att en laika kanske man skulle prova. Min kompis jagade ju både älg, grävling och räv med sin hund så jag förstod ju att rasen kunde fungera på flera viltslag.
Kurgan har också visat sig vara en duglig älghund även om han inte får så många chanser. På meritlistan finns ett förstapris.

Grävlingen sprang nästan rätt in i kameran när den smet undan från hunden.

Grävlingen sprang nästan rätt in i kameran när den smet undan från hunden.

 

Oväntat upptag

Kurgan fortsätter att söka av terrängen. Sommarnatten bjuder inte på någon svalka. Det har varit dåligt med nederbörd under den senaste månaden och temperaturen är fortfarande närmare 20 grader.
Landskapet är kuperat längsmed sjön och Kurgan som ligger ute i femton minuters intervaller drar i väg på en ny tur nerför en slänt mot sjökanten. Han är inte mer än drygt 300 meter ifrån oss när han börjar nysta i någonting. Vi slår oss ner och avvaktar ett par minuter men eftersom vi inte hör några skall bestämmer Mateus sig för att gå hem och hämta bilen så vi kan byta jaktområde när Kurgan slutar upp att rota nere vid sjön.
Tjugo minuter senare är Mateus tillbaka men Kurgan har inte brutit sitt nystande. Vi tar oss närmare och när vi inte är längre än ett 100-tal meter från hunden hör vi dova ståndskall.

 

Operation under jord

I pannlampans sken banar Mateus sig en väg genom det brösthöga hallonslyet. Reflexer från pannlampan syns i fönstren på ett gammalt ödetorp och vi förstår att hunden inte befinner sig ovan jord. Ståndskallen som vanligtvis hörs på en kilometer är fullständigt kvävda.
– Skit också, grävlingen har gått under och hunden likaså, säger Mateus när vi kommer fram till ett igenbommat förråd tillika utedass.
På baksidan av huset bildas en glipa mellan vägg och mark. När Mateus lyser in ser han både hunden och grävlingen ligga och fräsa mot varandra i det minimala utrymmet. Det går inte att skjuta grävlingen som det ser ut eftersom den i princip ligger på hunden. Mateus tar därför en slana och sticker in. Då blir det fart igen och grävlingen far in i facket mellan nästa regelpar.
Snabbt osäkras och avfyras .22:an och grävlingen dras ut. Hunden däremot ligger kvar fastkilad mellan marken och en av de bärande reglarna.
– Att han inte kan lära sig att hålla sig över mark. Han är ingen terrier, säger Mateus, märkbart irriterad över den dötid räddningsaktionen kommer att innebära.

En grytande laika kräver en svettig och skitig arbetsinsats av husse, men till slut är hålet tillräckligt stort för att Kurgan ska lyckas åla sig ut.

En grytande laika kräver en svettig och skitig arbetsinsats av husse, men till slut är hålet tillräckligt stort för att Kurgan ska lyckas åla sig ut.

 

Otursförföljda

Eftersom spaden inte packats ner blir det ytterligare en tur hem för att få tag på grävdon. Väl tillbaka vid förrådet är det bara för Mateus att börja gräva sig ner för att kunna skapa ett hål för hunden att ta sig ut ur. Kurgan sitter dock fast hårdare än vi trott och det tar sin tid innan utrymmet blir tillräckligt stort för att en laika på över 30 kilo ska kunna ta sig ut.
Klockan är runt tre när hunden har svalkat av sig, släckt törsten nere vid stranden och nu sitter i buren på pickup-flaket.
Vi beger oss snabbt mot ett nytt område där det brukar vara gott om grävling. Kurgan släpps på nytt medan vi rör oss längsmed en gammal traktorväg inne i skogen. Mateus parkerar sig vid ett stort jordgryt i hopp om att Kurgan ska få upp ett spår i närheten, men det verkar inte vara någon hemma så vi går tillbaka mot bilen.
När vi bara har en liten bit kvar och kommer upp på vägen hör vi tre skall bara trettio meter undan. Det första grå gryningsljuset avslöjar hur hunden snabbt springer i snåret mot en lada och Mateus springer efter. På baksidan av ladan hörs skallen och när vi kommer dit är redan Kurgan på god väg att pressa sig in under grunden. Mateus får dock tag i honom och hindrar hans framfart.
– Vad är oddsen egentligen. Två grytgrävlingar samma kväll.
Men nu skrattar Mateus. Solen är strax på väg upp och premiären gav trots allt utdelning, även om scenariot inte riktigt var som det brukar.
– Nå ja, det är många nätter kvar på jaktsäsongen. I morgon blir det säkert bättre. Ska nog prova unghunden då. Han kanske inte har samma grytanlag som Kurgan.

En ny dag håller på att gry och det är dags att gå hem och få sig ett par timmars sömn. Premiären gav utdelning trots en del oväntade hinder.

En ny dag håller på att gry och det är dags att gå hem och få sig ett par timmars sömn. Premiären gav utdelning trots en del oväntade hinder.

 

FAKTA
Löshundsjakt på grävling

Att låta en spets jobba med grävling är ett bra sätt att tidigarelägga jaktsäsongen. Dessutom är grävlingsjakt både spännande och nyttig ståndarbetesträning för unghundar som inte riktigt kommit i gång än.
Låt hunden stifta bekantskap med döda grävlingar och spåra grävlingar i lina. När det är dags för jakt är det bra att släppa hunden där grävlingen har sitt födosök, gärna i skogsbrynen intill fält med spannmål eller gräs. Låt hunden spåra av vägar och terräng i anslutning till gryt för att få upp ett spår.

Nödvändig utrustning vid grävlingsjakt är en bra pannlampa med extra batterier, kniv, hundpejl och ett finkalibrigt gevär, alternativt grytpistol. En spade kan också vara bra att ha till hands om hunden inte drar sig för att klämma sig in i gryten.

 

 

AKTUELLT

Benelli MR1 i Kammarrätten

Göteborg (JJ) I går genomfördes muntliga förhandlingar i Kammarrättens prövning av Toni Celans överklagan om avslaget på licensansökan för en Benelli MR1. Under förhandlingarna drog Polisen tillbaka flera av sina skäl för avslaget.

Befarade vargskador var bett efter björn

Hälsingland (JJ) Den stövare som blev svårt biten av rovdjur på tisdagsförmiddagen, söder om Alfta och Bollnäs, attackerades av björn, inte varg. – Det var svårt att bedöma, säger besiktningsman Bert Eriksson.

Alla hundar uttagna inför Småhunds-SM

Ydre (JJ) På måndag släpps Sveriges tolv bästa drivande hundar i skogarna utanför Ydre. Då avgörs nämligen 2017 års upplaga av Småhunds-SM. Jaktjournalen liverapporterar såklart.

Fällde guldbock på första jakten

Falköping (JJ) Det blev max utdelning för 15-årige Emil Nilsson när han gick ut på sin första uppsiktsjakt: Han fällde en guldbock. – Vi hade sett den under sommaren men trodde inte att den var så stor, säger pappa Peter som satt bredvid och filmade dramatiken.

Känner sig lurade på godsjakt

Skåne (JJ) Tio jägare köpte jakt på ett gods och betalade tillsammans 130 000 kronor. Det visade sig dock att den som sålde jakten inte ägde marken i området.

Annonser