Enligt Sven Johansson, jaktvårdskonsulent och juridiskt sakkunnig på Svenska Jägareförbundet är det en komplicerad fråga och än så länge har den aldrig prövats av domstol. Det finns flera juridiska skrivningar att ta hänsyn till. – En drönare utstyckad med en kamera som fotograferar eller filmar i skogen kan bryta mot kameraövervakningslagen, som säger att det är förbjudet att fotografera plats dit allmänheten har tillträde. Det är samma förfarande som med användning av åtelkameror. Om drönaren används under jakt finns det en tydlig paragraf i jaktlagstiftningen som kan appliceras på användningen. Sven Johansson tar ett exempel med ett jaktlag som ska jaga älg. Innan de går på i såten skickar de upp en drönare som söker av terrängen och hittar tre älgar. Nu vet jaktlaget var älgarna står och kan därför organisera jakten så att de har störst möjlighet att fälla en älg. – I det här fallet bryter man mot paragraf 31 i jaktlagstiftningen eftersom man använder drönaren för att söka av terrängen och spåra vilt. Jakt får nämligen inte ske med hjälp av motordrivna anordningar. Även om kameran monteras av från drönaren kan den användas i jakt. Tänk dig att du har en bock som går ute på ett stort gärde. Du skickar ut en drönare som ligger och surrar över bocken och drar djurets fokus till sig så att du kan ta dig ut och skjuta. I ett sådant fall gör du dig också skyldig till ett jaktbrott eftersom drönaren avleder djurets uppmärksamhet. Sven Johansson säger att beslut om förbud för drönare inte finns än men att det står jakträttsinnehavare fritt att skriva in förbud om användning i avtal med arrendatorer. I Norge har frågan kring drönaranvändning vid jakt först nu uppmärksammats av Miljødirektoratet (Norska motsvarigheten till Naturvårdsverket). Myndigheten drog snabbt slutsatsen att drönare är att betrakta som ett luftfartyg och därför är förbjudet att använda vid jakt och fällfångst. Juristen Catharina Ekdahl har skrivit en intressant

krönika i ämnet kring drönaranvändning på fotosidan.se som är läsvärd.