Etik och moral i björnskogen

Björnjakt är spännande. Det tycker nog de allra flesta som provat det. Men jakten är också ifrågasatt och varje år rapporteras om överträdelser både rent juridiskt men också etiskt. De drygt 200 björnar som tilldelas skapar onekligen utrymme för en diskussion om lag och moral.

Björnjakten är ständigt i blickfånget. Foto: Daniel Birgersson.

Myndigheter, jägarförbund, skogsbolag och enskilda jägare har de senaste åren i allt högre utsträckning börjat ifrågasätta delar av björnjakten. En jakt som för varje år blir alltmer populär trots att tilldelningen i princip är intakt, alternativt minskar i länen där jakten är tillåten.

Sällan hörs samma tongångar när andra typer av löshundsjakter diskuteras. Varför är det så här? Vad är det hos björnen som gör att en del jägare väljer att både bryta mot lagen och ta ut svängarna rejält när det kommer till jaktetiken.

Svenska Jägareförbundet initierade för inte så länge sedan ett etikprojekt där de sätter fokus på vårt sätt att förhålla oss till jakten och viltet generellt.

Daniel Ligné.

Daniel Ligné.

– Jag tror det är där man måste börja. Det är helt fel väg att skapa en särskild policy för exempelvis björnjakten. Däremot är det mycket viktigt att vi diskuterar frågorna och rannsakar oss själva, annars är vi snart inne på detaljregleringar. Vi har en lång och liberal jakttradition i Sverige som vi ska vara stolta över och värna men som också innebär förpliktelser från oss att agera på ett bra sätt, säger Daniel Ligné, riksjaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet.

Bilåkning och elektronik

När det kommer till lagen vet vi att bilåkning i samband med jakt, alltså för att genskjuta ett drev, inte är tillåtet. Trots detta återkommer ständigt rapporter från länsstyrelser att företeelsen förekommer under björnjakten.

Hundpejlen avslöjar förväntad riktning på drevet och det är därför lätt att ta hjälp av bilen för att hinna fram till passet i tid.

– Nu tror jag inte att bilanvändning vid björnjakten är ett större problem än bilanvändning vid någon annan jaktform. Men det blir så klart extra fokus eftersom björnen är ett stort rovdjur som många upplever som lite extra spännande. Dessutom finns det ju en regelrätt business och mer eller mindre professionella ekipage som satsar på jaktformen. Tävlingsmomentet är påtagligt. Har du skjutit tre björnar är du per definition bättre än om du skjutit två.

Självsanering

Enligt Daniel Ligné är det mycket viktigt att jägarkåren och företrädesvis namnkunniga björnjägare själva lyfter frågan om etik inom björnjakten.

– Rasmus Boström gör ett bra jobb som är ute och föreläser om jakten. När sådana som han tar upp etiken lyssnar jägarna. Att diskussionen lyfts har också gett resultat och vi ser en avmattning av tendenserna. Vi behöver några som aktivt säger att det har gått över styr, säger Daniel Ligné.

På många sätt påminner björnjakten och vildsvinsjakten om varandra. Både vildsvin och björn är relativt nyetablerade jaktvilt för svenska jägare och vilten är förknippade med actionfylld jakt.

– De är helt klart jämförbara. Vi har för båda viltslagen tagit intryck av hur de jagas på andra håll i världen och applicerat de erfarenheterna här. Under en relativt kort period har vi testat oss fram, lärt oss av våra misstag och nu lyckats få till en fungerande förvaltning och vettig etik för de båda.

Hundar och cykel

Den enda detaljstyrningen som finns för hundanvändning vid björnjakt i dag är att max två stycken får användas samtidigt, vid eftersök är regeln undantagen.

Det finns alltså ingen lag som säger att jakten ska avbrytas när hundarna tröttnar.

– Att släppa på nya fräscha hundar när de först släppta tröttnar är inte olagligt, men det bör nog ifrågasättas. Temperaturen i slutet av augusti har de senaste åren varit mycket hög och björnarna har både ett tjockt fettlager och päls. Just nu pågår ett forskningsprojekt om värmestressproblematik hos björnar och en framflyttning av premiären diskuteras. Återigen tror jag att jägarkåren själv måste lyfta frågan.

Daniel Ligné pekar på vikten av att få in alla jägare inom lagens vingar.

– I dag använder en del cykel i stället för bil för att transportera sig och det är inte olagligt, men det kanske ändå bidrar till att myndigheter drar öronen åt sig. För att komma till rätta med de extrema elementen kan de bestämma sig för att krångla till saker och ting.

Förvandlas till skadedjur

En tendens som är tydlig i flera norra län är att licenstilldelningen på björn krymper och kvoten som fälls under skyddsjakter på våren i fjällen i stället ökar.

– Detta är en tråkig utveckling. Björnen håller på att förvandlas från en resurs till ett skadedjur. Länsstyrelserna väljer själva att hålla nere bestånden genom avlivning i stället för genom förvaltning. Det kan ses som ett sätt för dem att själva kontrollera jakten i stället för att ge oss det ansvaret.

Trenden vänt

Johan Öhman.

Johan Öhman.

Johan Öhman, ordförande för Svenska Plotthundklubben, deltog förra året på ett möte med representanter från skogsbolag, myndigheter, jägareförbund och björnjägare. Det var högt i tak och jaktetiken stöttes och blöttes ordentligt.

– Jag är faktiskt helt övertygad om att björnjakten blivit mycket bättre de senaste åren när det kommer till bilåkandet. Men samtidigt är det märkligt att bilanvändning målas ut som något specifikt för björnjakt. Lagbrytare finns inom alla olika jaktgrenar, säger han.

Johan Öhman är också skeptisk till att drivande hundar skulle orsaka stress och köra slut björnar.

– Jag har ju yrkesjägarerfarenhet från klövviltsmarker söderut och jag har sett åtskilliga vildsvin bli helt paralyserade sedan de drivits för länge. Men jag har fortfarande aldrig stött på en björn som hundarna kört trött. Björnen bestämmer takten. Vill den springa, springer den. Vill den gå eller stå gör den det. Jag ser fram emot forskningsresultaten på området, säger han.

Avundsjuka och etik

Ett reellt problem inom björnjakten är dock, enligt Johan Öhman misstroendet mellan björnjägare och den avundsjuka som finns i de egna leden.

– Det finns alltid folk som inte gillar det man gör och sprider rykten för att misskreditera en. I dag är konkurrensen stor eftersom vi har många duktiga björnjägare och relativt få björnar på tilldelningen. Vi som jagat länge behöver inte synas för att uppmärksamma att vi lyckas. Bara det att visa en fälld björn skapar ju rubriker.

Åtelkameraanvändning borde enligt Johan Öhman bli lagligt eftersom det inte bara underlättar jakten. Det bidrar dessutom till en mer etisk jakt.

– Det har jag också framfört till Länsstyrelsen. Med åtelkameror kan vi enkelt undvika att jaga exempelvis hona med ungar. Jaktlagstiftningen har inte hängt med in på 2000-talet.

Tar det lugnt

Länsstyrelsepersonal misstror björnjägarna, andra björnjägare sprider rykten. Det blir färre och färre björnar att jaga och är man inte med från start riskerar tilldelningen att ta slut innan man kommer till skogen. Dessutom är det svårt att få tränat hundar tillräckligt.

– Vi förväntas ha kompententa eftersökshundar för att förhindra onödigt lidande. Men vi får inte lov att träna hundarna annat under jaktperioden. För att höja etiken borde det finnas möjlighet att släppa hundar på björn redan från den första augusti.

Ibland funderar Johan Öhman om det är värt allt slit med att hålla hundar, se till att få jakttillfällen och samtidigt förhålla sig till den omfattande byråkratin och stressen.

– Man kanske skulle hitta en annan jakt att ägna sig åt. Men nu stressar jag och mina jaktkompisar inte längre. Nu njuter vi av björnjakten och spänningen och tar den för vad det är. Tröttnar hundarna eller björnen kommer undan, ja då lyfter vi på hatten. Men en cykel är inte dumt att ha med sig, säger han.

 

TÄNK PÅ

  • Användning av motorfordon under jakt är förbjudet.
  • Användning av åtelkameror kräver särskilt tillstånd.
  • Åtelreglerna för björn. Hör av dig till länsstyrelsen för de specifika reglerna i ditt län. Enligt en skrivelse får inte hundar släppas närmare än 200 meter från en åtel. Men det bedöms från fall till fall.
  • Värmen. Inte bara hundarna blir trötta.
  • Se björnen som en resurs.

 

AKTUELLT

Webbradio: Så resonerar rätten om Benelli MR1

Kungsbacka (JJ) Kammarrättens dom om halvautomaten Benelli MR1 tas emot med bestörtning bland svenska jägare och skyttar. I Jaktjournalens webbradio förklarar ordföranden i målet, kammarrättsråd Marie-Louise Kraft, hur domstolen resonerat.

Jägare i stor insats mot barnsexhandel

Stockholm (JJ) Jägarkåren är stor och när den går samman händer det grejer. I just nu pågående kampanj Musikhjälpen har jägarnas insamlingsbössa redan dragit in mer än 100 000 kronor.

Annonser