Emil sköt sin och Råneskolans första älg

raneaa.jpg– Tää - hååå... Äntligen, drevet igång! Nisse Forsbergs ljuva stämma angav tonen. Nu skulle älgarna fram! Drevkedjan kom närmare. Mellan ropen hördes knastret från kraftledningen ovanför oss. I övrigt var allt oroväckande tyst när elever från Råneskolan jagade älg. Men så, mitt i tvivlen, det löftesrika ljudet av älgtramp mot frusen mark och kvistar som knäcktes av klövar. Jag sneglade snabbt på Emil. Jodå, han var beredd.

 Kon kom fram först, men stannade rutinerat i kanten. Stor och grann lyssnade hon lugnt in förföljarna, spanade upp mot vägen, och väntade. Än fanns ingen anledning att ge sig ut på den öppna kraftledningen. Kalven, med sin brist på livserfarenhet, tog däremot några extra steg. Precis vad som behövdes. Några sekunder senare hade Emil Johansson, 15 år, skjutit sin och Råneskolans första älg.

Segt
Vi jagade ifjol och vi har jagat i år, både under skoltid och lov, sammanlagt fem gånger. Vid varje jakt har hundarna haft älg igång. Det har varit ståndskall, men fel djur eller för risigt. Passarna har sett älg, men fel djur eller fel läge. Att det gått segt är bara förnamnet. Om det är något våra ungdomar lärt sig, är det att sitta på pass. Det som mest förvånat är att jaktlusten ändå varit på topp hela tiden.

Gick ur såten
Tidigare den här dagen gick älg ut ur området ner mot E4, där vi saknade passare. Och en kviga släpptes förbi av Bosse Eklund och Mats Andersson, eftersom det var kalv som gällde idag. Den korta novemberdagen hotade alltså att sluta som tidigare, utan älg. Där vi befann oss hade två kor med kalvar synts till dagarna innan, och eftersom återväxten på odlingarna fortfarande var grön och frodig talade allt för att älgarna fanns i närheten. Men var?
Vid fikat föreslog Tomas Öqvist, som jagat på Rånbyns marker i 30 år, att vi skulle prova en drevkedja i det lilla ojagade området som fanns kvar nedanför vägen. Vi skulle gå från Bölelinjen, mellan Niemiselsvägen och Råneälven, och passa av kraftledningen.
– Ibland står älgarna där, sa Tomas.

Bästa passet
Kraftledningen har tre pass mellan vägen och älven. Emil och jag skulle sitta längst ner. På vägen ut tändes vissa förhoppningar om att vi kanske fått bästa passet. I väster hade vi vägen med trafiken och de ljud som ofrånkomligen uppstår när passare och drevkarlar ger sig iväg. I öster låg älven som en effektiv stopp med en rejäl blankis närmast land och en öppen fåra i mitten. Och från norr kom drevkedjan med vinden i ryggen. Om älgarna fanns i såten vore det mest sannolika att de försökte smita ut här nere där vi satt. Å andra sidan är det inte ovanligt att inringade älgar gör något helt annat än man förväntar sig. Men ändå, passet kändes helt rätt.
Eftersom älgtorn är byggda för en person var svingutrymmet begränsat. Därför delade vi upp skjutriktningarna och bestämde också en ”katastrofplan” ifall älgen skulle tokrusa efter första skottet. Om älgarna inte stannade självmant skulle jag prova locka.

Emil skötte sig
raneab.jpg– Så fort kalven kommer fram och står still i bredsida skjuter du, se bara till att den står fri från kon, var det sista jag sa till Emil.
Ingen av planerna behövdes sättas i verket. Älgarna kom lugnt luffande och Emil väntade in rätt tillfälle och sköt. Helt perfekt.
I såten fanns, förutom ett rådjur, ytterligare en älgko med två kalvar, som väjde för smällarna och for över i passet ovanför. Så för oss blev det några verkligt händelserika minuter innan allt var klart.
När älgen efter alla motigheter äntligen låg där kände nog alla i jaktlaget en stor lättnad. Att skjuta en älg är ingen konst, men att göra det på beställning är inte alltid så lätt. Och att uppsiktsjaga är mer komplicerat än att jaga själv.

Uppsiktsjakt
Vår idé med jakterna är att eleverna ska lära genom att göra. De elever som är 15 år, och besitter godtagbar skicklighet, får skjuta på älg med en vuxen som ”back up”. Handledaren, som bara har en elev med sig, bestämmer under vilka förutsättningar skott mot älg får lossas. De minderåriga sitter på pass med vuxna, antingen lärare, föräldrar eller ”inhyrda” jägare. I dessa fall kan fler än en elev medfölja.
Förutom deltagande i jakten ska våra elever naturligtvis även lära sig något om tillvaratagande – urtagning, framdragning, uppslaktning, hängning, styckning, paketering och infrysning. Köttet används sedan i undervisningen, vid matlagningen i ämnet hemkunskap.

Duktiga elever
raneac.jpgTill en början verkade vissa lite reserverade inför hanteringen av älgkroppen. Kanske var det ångorna från den nyöppnade älgen, blodet på händerna och klibbande älghår som avskräckte. Men innan eftermiddagen var slut, och kroppen hängde i slaktbodan, svärmade ungdomarna kring älgen som vinterfåglar kring en talgklump.
Det här var andra året vi jagade. Men tack vare det goda samarbetet med skogsbolaget SCA och Rånbyns viltvårdsområde, som båda utan kostnad ställer upp med marker och annan service, hoppas vi på en framgångsrik fortsättning. Förutom älgjakt har vi i Råneå även jagat hare och skjutit några fåglar för stående fågelhund.
Text och foto: KJELL BRÄNNSTRÖM
Jaktjournalen Maj 2002

AKTUELLT

Tracker har fått svenska ägare

Åmotsfors (JJ) Finska hundpejlföretaget Tracker har fått svenska ägare och satsar nu hårt på att utveckla produkter och kundservice. Investmentbolaget Nalka har bildat koncernen Open Air Group som satsar på företag inom jaktsegmentet.

Annonser