Eftersök- mycket mer än att bara spåra!

Anders Lisskar, Leksand, gör en skottplatsundersökning enligt LASA. Han letar efter olika spårtecken som snitthår, blod, benflisor och andra spår i vegetationen. Sedan gör han en analys för att få fram var och hur djuret är skadat. Därefter kan eftersöket med spårning och avslutning läggas upp. Träna viltspår och spåra är en sak. För att kunna göra ett riktigt eftersök och verkligen vara en eftersöksjägare fordras betydligt mer. Inom Dalarnas länsjaktvårdsförbund har det nu utförts ett pionjärarbete när det gäller eftersök. Här finns nu för första gången i Sverige ett utarbetat studiecirkelkompendium, samt en fältpärm för praktiska skottplatsanalyser.

 
 När det gäller eftersök räcker det oftast inte bara med en hund som kan spåra. Det bör vara ett kvalificerat eftersöksekipage som sköter eftersöket. Ett ekipage där såväl jägaren/hundföraren som hunden har det rätta kunnandet.
När en skadskjutning är ett faktum ställs jägarens skicklighet och kunnande på sitt verkliga prov. Det är då den svåraste delen av jakten börjar och den del som kräver den största skicklighetenSkillnaden mellan ett lyckat och ett misslyckat eftersök beror många gånger på hur kvalificerat skottplatsundersökningen har utförts. Hur eftersöket ska organiseras och utföras kan egentligen endast bedömas efter en rejäl skottplatsundersökning.
För att kunna utföra en riktig skottplatsundersökning och dra de rätta slutsatserna för eftersöket fordras rejäla kunskaper.

Dalarna först
Länsjaktvårdare Benny Nilsson i Dalarna startade för ett år sedan en studiecirkel om analyser av snitthår från älg, den första cirkeln i Sverige i detta ämne. Till studiecirkeln handplockades deltagare från olika delar av länet och det blev “snitthårsgruppen”. Gemensamt för dem var att de hade lång erfarenhet av jakt som eftersöksjägare och entusiasm för ämnet. Viktigt var också viljan att lära sig mer och fördjupa sina kunskaper om eftersök.
– Vi började med älg, men det visade sig snart att intresse fanns också för rådjur och nu senast för björn, berättar Benny Nilsson.
– Att analysera snitthår från skadade djur för att avgöra var skadan sitter är egentligen inget nytt utan det har systematiskt använts utomlands sedan länge.
– Det som vi tycker har saknats är ett material med utgångspunkt från svenska djur och förhållanden. Metoden med analys av snitthår är också den viktigaste biten för bedömning av en skada, men den har aldrig kommit till mer allmän användning bland svenska jägare.

LASA, ett pionjärarbete
Funna snitthår på skottplatsen jämförs med hår i fälthandboken, LASA.Det finns några svenska jägare med eftersök som specialité vilka har använt sig av snitthårsanalys vid skottplatsundersökningar, så ämnet är i och för sig inte nytt. Att ta fram ett studiematerial och en “fältpärm” för bland annat snitthårsanalyser för en mer allmän användning är länsjaktvårdsföreningen i Dalarna först med. Här har “snitthårsgruppen” gjort ett verkligt pionjärarbete.
Studiecirkeln om snitthårsanalys blev till ett omfattande projekt, som nu arbetar vidare med ytterligare fördjupning i ämnet eftersök. LASA har blivit namnet på fältpärmen som nu inför hösten står klar för studiecirkelanvändning tillsammans med grundboken, Eftersök, mer än bara spåra.
I LASA ingår en skriftlig information, plastfickor för exempel på snitthår, benbitar och blod från olika kroppsdelar av djur för praktiska jämförelser. Förstoringsglas och pincett ingår också i denna eftersöksjägarens bibel för skottplatsundersökning. LASA står för vad det hela handlar om: Leta-Analysera-Spåra-Avsluta.

Entusiasm
När JJ deltog vid ett av Snitthårsgruppens sammanträden under våren var entusiasmen bland medlemmar inte att ta fel på. Gruppen var då i färd med att slutföra arbetet med LASA och diskussionerna och idéerna var många och livfulla.
– Det har hela tiden känts roligt att jobba med något som ger resultat, säger Carl-Johan Ekström från Leksand.
– Arbetet har också fått fin respons både från länsjaktvårdsförbundet och ute bland jägarna. Jag och Anders Lisskar har haft informationsträffar runt om i länet om ämnet skottplatsundersökning och det har då kommit minst 50 personer vid varje tillfälle.
– Själv har jag använt metoden med snitthårsanalys i 7-8 år och vet att den fungerar mycket bra. Att lägga upp ett eftersök och sätta en hund på spåret efter ett skadat djur utan att veta hur djuret är skadat är klart olämpligt, säger han.
Många idéer
Anders Lisskar visar upp sina nytillverkade “spårläggarskor” för björnhundar med sulor som björntassar. Något för att ge extra stuns med “färska björnspår” vid en kommande björnhundsträning.
Calle Ekström har med sig ett par älgben för att visa benbitssplitter vid träffar med olika kalibrar. Bästa metoderna för att visa olika blodfärger, beroende på skadeställen, i fälthandboken diskuteras. Det är många idéer som kommer upp under kvällen. Deltagarna arbetar också var och en för sig mellan träffarna med olika delmoment i eftersöksteknik.
– Vet man bara vad som kan finnas på en skottplats finns det väldigt mycket som kan ge en bild av hur och var djuret är skadat, säger Ingrid Flygare.
– Hår, benflisor och blod, samt andra spårtecken kan tillsammans med kunskaper om djurens anatomi i regel ge en klar bild av skadans art.

Snitthår
Vid snitthårsanalys utgår man från det faktum att håren från olika ställen på ett hårvilts kropp har olika färger, längd, grovlek med mera. Vid en skada blir det alltid hår från skadestället kvar på skadeplatsen, snitthår.
En indelning av älg och rådjurskroppar har gjorts i olika numrerade fält beroende på hårens utseende. Skillnad görs även mellan till exempel älgtjur, ko och kalv. I fälthandboken finns det sedan numrerade plastfickor för snitthår från de olika fälten på djurkroppar. Snitthår från en skottplats kan sedan enkelt jämföras med de exempel som finns i pärmen.
En stor del av arbetsgruppens arbete har gått åt för insamling och katalogisering av hår från älg och rådjur.
På motsvarande sätt som hår så kan även benbitar och blod härledas till olika platser från djurkroppen. Metoden i LASA kan naturligtvis också användas för andra viltarter än älg och rådjur. Aktuellt viltslag i Dalarna är björn.

Eftersök är också jakt
Ett unikt studiematerial för skottplatsundersökning har tagits fram inom Dalarnas länsjaktvårdsförbund. Det består av kompendiet, Eftersök, inte bara spåra, samt en fälthandbok, LASA, för analyser av fynd vid skottplatsundersökning.
Med studiematerialet om skottplatsundersökning, “Eftersök, mycket mer än bara spåra” och den i materialet ingående fälthandboken LASA från Dalarnas länsjaktvårdsförbund och Studiefrämjande har möjligheten till eftersök på skadat vilt tagit ett rejält kliv framåt.
Redan under våren har jägarträffar i ämnet skottplatsundersökning, väckt stort intresse i Dalarna. Det visar att intresset finns för ett mer kvalificerat eftersöksarbete än tidigare. Studiecirklarna är planerade för fem träffar per cirkel och startas på olika platser i Dalarna under hösten.
Arbetsgruppen, “snitthårsgruppen”, har tagit fram ett för Sverige och för jägare i allmänhet unikt material. Med säkerhet kommer det att väcka intresse runt om i landet.
Eftersök är också jakt. Många gånger är det också den delen av jakten som kräver verkligt stor jägarskicklighet. Skickliga eftersöksekipage behövs.
Text och foto: JAN DOMARHED

AKTUELLT

Hur stoppas aktivister som saboterar vargjakt?

Västmanland (JJ) Aktivister stör vargjakten i Kölstareviret i Västmanland. – Det är märkligt att polisen inte agerar, säger Jägareförbundets Gunnar Glöersen i Jaktjournalens webbradio. Men polisen meddelar att utredning pågår.

Evalds företag ruinerades av Naturvårdsverket – nu stämmer han staten

Evald Hellgren bedrev en blomstrande näringsverksamhet i Örträsk i Västerbotten när Naturvårdsverket felaktigt drog in tillståndet för hans populära vildsvinsfälla Sinkabirum. Två år senare fick han rätt i kammarrätten, som konstaterade att Naturvårdsverket överhuvudtaget ”inte haft fog för sitt beslut” – men då hade hans firma ruinerats. Evald vände sig till Justitiekanslern för att få ersättning för sina förluster men fick avslag med motiveringen att Naturvårdsverkets fel inte varit tillräckligt ”uppenbart”. Nu stämmer Evald Hellgren staten med hjälp av Centrum för rättvisa.

Kvinna attackerad av älg

Umeå (JJ) En kvinna i Umeå attackerades på lördagseftermiddagen av en älg. Polisen fick rycka ut och hämta kvinnan i skogen.

Debatt: Vem vågar skjuta en skabbangripen varg?

Jägaren Patrik Myrvold frågar sig vilken jägare som vågar befria en skabbvarg från sina plågor. Om någon forskare menar att vargen skulle ha överlevt rävskabben den hade, så kommer jag att fällas för grovt jaktbrott med allt vad det innebär, skriver Myrvold i sin debattartikel.

Annonser