Effektiv vakjakt gav resulat

Christer Stöök har hittat sin jaktform. Rävarna runt Hammarstrand lever farligt. Christer Stöök från Halån utanför Hammar­strand är en inbiten rävjägare som gör en stor insats för småviltet på sin jaktmark, bland annat kan han glädjas över en rådjursget med fyra killingar. Genom en­vis och strategisk vakjakt håller han efter rävarna. Det blir många timmars spaning genom vakkojans panoramafönster. Text: Per Jonsson, Foto: Andreas Göransson

Senaste jaktåret resulterade i 46 åtel­skjutna rävar för Christer Stöök. Ett antal han har all anledning att vara stolt över. Men inte nog med att han genom tålamod och effektivitet har nypt ett stort antal rävar. Jakten har också bidragit till att det övriga småviltet på jaktmarken fått bättre förutsättningar att överleva. Ett talande bevis är den rådjursget med fyra killingar som överlevt hungriga rävar.

Det skiljer närmare tio meter i höjd mellan vakkojan och åtelplatsen.Inarbetad åtel
– Klart vakjakten gynnar det övriga småviltet, men det tar lite tid. De första åren är det mest byrävar som skjuts. Först när de är borta dyker skogsrävarna upp och det är de rävarna som går hårdast åt andra bestånd. Nu är det betydligt fler harar i skogen än för ett par år sedan, säger Christer som under hösten jagar med sin finnstövare i skogarna kring Halån.
Någon nybörjare på åteljakt är han inte. Vakjaktsintresset väcktes redan 1999 och ända sedan första räven föll har noggrann statistik förts över alla åtelskjutna rävar.
– Det har blivit ett gäng rävar genom åren. I år sköt jag 46 rävar och förra året sköt jag 50, men jag har inte räknat ihop det totala antalet än. Det ska jag göra om fem år, säger han.

Christer spanar ner mot åteln genom kikarsiktet på den ombyggda Sakon.Tid är nyckeln
Efter alla dessa år med sömnlösa nätter har en betydande erfarenhet kring rävens beteende och jaktformen vuxit fram. Christer har en klar idé om hur man blir en framgångsrik vakjägare. Det gäller att ha koll och ha tålamod.
– Man måste ju först och främst tycka att det är kul och spännande. Men sedan är tiden viktig. Jag sitter alltid långa pass för att störa så lite som möjligt. Det kan bli hela nätter emellanåt. Flera dagar i veckan. Mina åtlar saknar heller aldrig mat, säger han.
Just nu har Christer två åtlar, en hemma en bit från huset för kulvapen och en vakkoja för hagelskott en bit bort vid en ladugård. De allra flesta rävarna skjuta där hemma. Kojan är en friggebod med ett stort panoramafönster som vetter mot Halån som ligger 8–10 höjdmeter nedförkojan. Innan isen lägger sig åtlar Christer på strandbrinken men så fort isen kommer kompletteras åteln på strandbrinken med en ute på ån.
Åteln förses med mat året runt. På sommar­halvåret kastar Christer ut hundfoder men så fort vintern står för dörren blir det slakt­rester och trafikskadat vilt.
– Jag vill inte ha maggotskadat kött och väntar därför tills det blir flugfritt innan jag lägger ut kött på marken. Innan kylan kommer gräver jag ner slaktresterna. Då dras räven dit av lukten, säger han.

Effektiv rävjakt lönar sig. Fyra kid har vuxit upp intill vakkojan. Geten utanför bild, men bocken följer sina avkommor.Spännande jaktform
Hade vakjakten inte varit spännande hade sannolikt Christer inte valt att spendera så mycket tid med sömndruckna ögon, stirrandes ut i vinternatten.
– Det är själva jaktupplevelsen som gör det. Att få sitta där och titta ut över landskapet och plötsligt se en svart skugga komma rinnande mot åteln. Att skjuta en rävvalp på vallen under sensommaren är ingen sport även om det är bra viltvård.
Christer använder en ombyggd Sako i kaliber 6 XC. All rävammunition handladdas med v-max varmintkulor. På så sätt blir det knall och fall effekt.
På bössan sitter ett belyst Zeiss 6-24. Men några längre skotthåll är det inte tal om. Man ser inte längre än max 100 meter och de allra flesta rävarna skjuts på omkring 50–60 meters håll.

Räven har skärpt sina sinnen och smyger fram mot åteln.Bäst på slutet
I princip så börjar Christer sitta och vaka först när det blir snö på backen. Första räven den senaste säsongen sköts den 28 oktober. Innan dess koncentrerade han sig på stövarjakten.
– Det är ingen idé och sitta och vaka i beckmörker. Det behövs snö, säger han.
Men bara snö räcker inte. Januari månad som i regel är en väldigt snösäker tid är ingen bra vakmånad enligt Christer. Det är oftast för mycket och för lös snö. Dessutom är det väldigt kallt. Det är egentligen först i andra delen av februari som det börjar bli bättre. Även om det då är brunsttid och hanrävarna inte är intresserade av mat.
– De kommer nästan aldrig själva fram till åteln, men kommer det en tik och jag skjuter henne dröjer det inte lång tid förrän en hanräv dyker upp. Ibland dyker det upp ensamma hanrävar utan tik i sällskap. Då stannar de i skogsbrynet men kan ändå skjutas med kula.
Mars och april månad är definitivt den bästa vakjaktstiden. Rävarna är ordentligt hungriga efter den tuffa vintern och brunsttiden. Dessutom är snöföret som regel hårt och rävarna går lätt på skaren.
– Den här tiden kan de komma när som helst på dygnet och nätterna börjar bli kortare också, säger han.
Under den sista månaden peakar också fäll­ningsstatistiken. Christer Stöök vet vad han pratar om. Det kommer onekligen att bli intressant att ta del av statistiksammanställningen framöver.

AKTUELLT

Ser en ljusnande framtid för jaktfrågor i EU

Kungsbacka (JJ) Jägareförbundets riksjaktvårdskonsulent, Daniel Ligné, ser en ljusnande framtid för jaktfrågorna inom EU. Han tror att EU-politiker tagit lärdom av Storbritanniens utträde ur unionen. – Man inser nog att det inte går att plåga folk hur mycket som helst, säger Daniel Ligné i Jaktjournalens webbradio.

Unga jägare får testa ny jakt

Örebro/Storuman (JJ) Unga jägare i Storuman och Örebro ges möjlighet att testa olika sorters jakt. Det är Jägareförbundet som ordnar så att de får jaga på nya marker.

Bjud på Mannerströms kryddiga vildsvinsskinka

Kungsbacka (JJ) Mästerkocken Leif Mannerström bjuder nu i juletider Jaktjournalens läsare på ett härligt vildsvinsskinkerecept. Det är vilt, kryddigt och doftar jul. Överraska släkten och sätt lite guldkant på årets julbord.

Delade meningar om antal lodjur i Blekinge

Blekinge (JJ) Länsstyrelsen uppskattar att det finns mellan 15 och 20 lodjur i Blekinge län. Jägarnas Riksförbund tror att det är en kraftig underskattning och vill ha jakt på 30 lodjur i vinter.

Annonser