”–Det är jättekul att döda sälar” hävdar djurrättsaktivister

Längs Norges kust finns det sju olika sälarter. Vikarsäl, grönlandssäl, storsäl, klappmyts och valross uppträder periodvis, särskilt på vintern, medan gråsäl och knubbsäl lever där året runt. De två sistnämnda utgör för övrigt delar av större europeiska och atlantiska populationer.

Fram till 1950- och 1960-talen beskattades de norska kustsälarna hårt genom jakt. Kött, späck och skinn utnyttjades och var en viktig del i hushållet. När intresset för kustsälarna som naturresurs minskade, ökade bestånden och i dag har sälarna blivit ett problem för kustfisket genom att de reducerar fiskbestånden, sprider parasiter till fisk och förstör fångst och redskap. Jakten efter kustlevande säl har pågått i alla år och har ingenting med den omstridda sälfångsten på isarna runt Grönland att göra. Jakten bedrivs med kulgevär, klass 1, och man måste avlägga det årliga norska skjutprovet för högvilt. Man söker en personlig licens och har rapporteringsplikt av jaktresultatet. Uttaget av jakt regleras genom kvoter och när dessa är fyllda avbryts jakten. För 2005 är de sammanlagda kvoterna för fylkena (länen) 949 knubbsälar. Beträffande gråsäl är kvoten uppdelad på tre jaktområden och omfattar totalt 1 186 djur. På vikarsäl är jakten fri i de tre nordligaste fylkena och på grönlandssäl är jakten helt fri (ingen kvot). De senaste uppskattningarna från forskarhåll visar på minst 7 850 knubbsälar och 4 750 gråsälar längs den norska kusten. Jakttiden för gråsäl är 1 februari – 30 september söder om Stadt och 2 januari – 15 september norr om Stadt. För knubbsäl, vikarsäl och grönlandssäl är jakttiden 2 januari – 30 april och 1 augusti – 30 september. Intresset för säljakt är inte särskilt stort bland norrmän. För dem som inte bor vid kusten och är vana vid havet kan utmaningarna bli i största laget. Dessutom kräver säljakt en hel del planerande och utrustning.
Med de förhållandevis blygsamma tilldelningarna tyder allt på att sälbestånden ökar och för att försöka förvandla ett växande problem till en resurs kom några kreativa kustbor på att de skulle erbjuda organiserad säljakt åt intresserade jägare.
De ställer upp med en erfaren säljägare som guide, lämplig båt, utrustning för att bärga skjuten säl och boende. När denna produkt visade sig svår att sälja till norska jägare, för vilka säljakten hittills varit förbehållen, vände de sig till Fiskeridepartementet med begäran om att även utlänningar skulle få jaga säl.
Fiskeriministern fann detta vara en bra företagsidé. Här kunde utländska jägare få jaga i ett växande sälbestånd som fiskarna anser måste minskas, samtidigt som kustbefolkningen kunde tjäna några kronor på stug- och båtuthyrning.
Han öppnade upp för detta från jaktsäsongen 2005, under förutsättning att utlänningar guidades av jägare med lokalkännedom.
Då bröt helvetet lös. Djurrättsaktivister från hela världen, med den (mycket) före detta filmstjärnan Brigitte Bardot i spetsen, fördömde detta barbari. Inte nog med att de primitiva norrmännen skulle slakta säl, nu skulle också utlänningar få ta del av orgier i dödande. Mot betalning.
Det fanns inga gränser för vilka bojkotter Norge skulle få uppleva ifall säljakten tilläts för utlänningar.
Miljöskyddsorganisationen Sea Shepard kallade jakten på kustlevande säl för ”barbarisk nedklubbning av babysäl”. På sina hemsidor hade de lagt ut e-post från ett brittiskt par som hävdade att de hade varit på säljakt med säljaktsarrangören Norsafari, som håller till på Vega vid Trøndelagskusten. Paret hävdar i mejlet att de blivit garanterade ”two baby seal kills” och att de blev besvikna över att de inte fick klubba ihjäl sälungar ”like the professionals”. De fick hålla till godo med studsare, men ändå tyckte de att ”killing a baby seal is great fun”.
Ingar Hilmarsen på Norsafari säger i tidskriften Jakt og Fiske att detta bara är ett påhitt och att man aldrig sett till det brittiska paret.
– Sälungar är fredade, man använder studsare vid jakten och när det brittiska paret påstår sig ha varit på säljakt var det inte tillåtet för utlänningar.
daghar.jpg– Jag vet inte riktigt hur vi ska bemöta sådana här osanningar men vi tar det med upphöjt lugn, avslutar Ingar Hilmarsen.
Norsafari har redan börjat med organiserad säljakt, i första hand för norrmän, och redan har norsk, holländsk och belgisk tv visat säljakt därifrån. Firman har fått ta emot många negativa reaktioner efter detta, men också många förfrågningar från jägare som vill köpa säljakt.
Diskussioner runt utlänningars möjlighet att få jaga kustsäl har också förts i norska medier. Flera aktörer inom turist- och resebyråbranschen anser att de negativa reaktionerna i utländska medier kommer att skada Norge som turistnation.
Fiskeridepartementet säger emellertid att negativ kritik inte kommer att ändra beslutet om att låta utlänningar få tillgång till norsk säljakt.
Än finns det hopp.

Dagh Bakka
Jaktjournalen Mars 2005
dagh.bakka@jaktjournalen.se

AKTUELLT

Skyddsjakten i Rackstad: ”Vi hoppas få bort hanen”

Värmland (JJ) Länsstyrelsen har beslutat om skyddsjakt på en andra varg i Rackstadreviret. Sex jakthundar har dödats eller skadats av vargarna och så sent som på lördagen inträffade en ny attack. – Vi hoppas få bort hanen i flocken, säger Bertil Forsberg, jaktledare och talesperson för jägarna i området.

Nyupptäckt invandrad varg i Norrbotten

Arvidsjaur (JJ) Tack vare spårsnö har länsstyrelsens personal kunnat spåra en varg öster om Arvidsjaur. Enligt DNA-analys härstammar vargen från den finsk-ryska populationen.

Rackstadvarg fälld

Arvika (JJ) Flera hundar har attackerats av varg i Rackstadreviret, Värmland. I går sköts därför en varg i området eftersom länsstyrelsen beslutat om skyddsjakt på grund av incidenterna.

Annonser