Debatt: Oredan i Svenska Älghundklubben

I dagens debattinlägg kritiseras Svenska Älghundklubbens genomförande av nya provregler hårt av Sivert Öderyd, ordförande i Norrbottens Älghundklubb. Direkt efter Öderyds inlägg följer ett svar från Svenska Älghundklubbens ordförande Björn Andrén.

Som nybliven ordförande i Norrbottens älghundklubb (NÄK) i en period i Svenska Älghundklubbens (SÄK) historia som är den dystraste i min tid som medlem, måste jag ta bladet ur mun angående SÄK och problemen. Uppdraget som ordförande fick jag på grund av att ordinarie ordförande Jan Eriksson inte kunde förlika sig med SÄK:s odemokratiska och omoraliska arbetssätt. (se NÄK:s hemsida). Själv är jag med ett tag till, för att eventuellt kunna påverka. 

Kort om mig (Sivert Ödryd) – fyller 60 strax, varit medlem i NÄK i över 30 år, jaktprovsdomare i 25 år,  provledare över 10 år, NÄK:s styrelse i 10-talet år, fött upp lite jämthundar, är på god väg att meritera vår 9:e jaktchampion. 

Alla dessa år har SÄK varit en bra klubb, med bra information och bra provverksamhet. Efter årsstämman 2012 i Östersund, har det dock utkristalliserats en grupp i styrelsen som kör sitt ”eget race”.

·      SÄK är i sig bara 3 bokstäver utan någon som helst egen verksamhet. ·      Det är vi medlemmar i Lokalklubbarna med bl a funktionärsposter både vad gäller jaktprov och utställningar som är verksamheten och kapitalet.

Styrelsen + Jaktprovskommittén och avelskommittén förstör i dagsläget klimatet och arbetsron i föreningen. En inre krets där inte ens alla berörda är delaktiga i besluten ser i dagsläget till att stor del av domare, övriga funktionärer, medlemmar, uppfödare söker sig till en bättre, mer demokratisk organisation där hundaveln och övriga hundfrågor är högst prioriterade, Svenska Jämthundklubben.

I jämthundklubben är medlemstalet fördelat över hela landet och tangerar snart 2 000, alltså fler än den största lokalklubben. Viktigt att beakta och mycket hedersamt för jämthundklubben.
Splittringen i SÄK har aldrig varit större under min tid.

Detta beroende på ett enda ärende.
Styrelsen och jaktprovskommitténs totala misslyckande i frågan om GEMENSAMMA nordiska jaktprovsregler. I början på juli var styrelsen och jaktprovskommittén tvingade att byta namn på sitt misslyckande. Från gemensamma nordiska regler  – till Nordiska regler svensk version.

Vad är detta? Alla älghundsregler har alltid varit nordiska, med en svensk, en norsk och en finsk version. Alltså har det nu skapats nya svenska regler. GEMENSAMMA NORDISKA REGLER FINNS INTE, det har man insett. Norge + Finland har ett regelverk som kallas gemensamma, Sverige har skapat nya.

Detta faktum deklarerar också representanter i den så kallade Nordiska älghundsunionen: Sveriges version är inte gemensam.

Tillbaka till 2012 årsstämma i Östersund: Beslutet blir glasklart – behålla våra 13 moments regler + Pejl, att gälla i 5 år var alla införstådda med.

NU STARTAR KLAVERTRAMPEN.
Med hänvisning till några missnöjda, (ej någonsin angivet antal eller namn) börjar styrelsen och jaktprovskommittén att jobba mot årsstämmans beslut, genom att driva igenom sitt misslyckade arbete som älghundssverige har röstat ner.

Varför respekterar inte SÄK och jaktprovskommittèn årsstämmans beslut 2012 och avvaktar eventuellt nya motioner till 2013 års stämma? De börjar direkt att ansöka hos SKK om förkortad revideringstid, enligt följande:

 ”den bakomliggande orsaken till SÄK:s styrelses begäran är att styrelsen avser att vid nästkommande fullmäktige åter förelägga ett förslag om att införa GEMENSAMMA Nordiska Jaktprovsbestämmelser för Älghundar, samt att få döma hundar i mörker”.

Varför??? Se stämmans solklara beslut.

Detta gör de utan att någon förutom innersta kärnan får information om detta. Inte ens vår egen representant i SÄK:s styrelse delgav oss detta vid NÄK:s ordinarie styrelsemöte där han var ordförande. Detta var taktiskt mörkande av styrelsen i egen sak.

Totalt odemokratiskt gentemot sina sedan flera år tillbaka hårt arbetande och engagerade representanter från Lokalklubbarna i denna fråga.

Då Ulf Nordlander, avgående styrelsemedlem Västernorrlands älghundklubb, ifrågasätter detta agerande får han till svar en helt annan orsak på ansökan till SKK: Nämligen, att teknikens utveckling kräver detta! Varför två olika förklaringar gällande samma ansökning? Alltså lögner.

SÄK:s styrelse ha vid flera tillfällen förklarat att FELAKTIGA regler varit underlag för motionen till 2013 års stämma. Dessutom ändrades detta regelverk- således också  motionen ända till sista dagen före årsstämman. Helt regelvidrigt. Dessutom genomfördes stämman felaktigt i denna fråga, SKK har erkänt detta formalia fel.

All denna okunnighet som återspeglas i ständiga förändringar av motioner, regler, ja hela ärendets handläggning har nu kommit fram till punkten, då man ändrar namn på såpan, och går tillbaks till REGELVERKET SOM RÖSTADES NER 2012.

När börjar några som helst regler att gälla i den här frågan av SÄK? Tänk om provreglerna vore lika flexibla vissa dagar. Var är den så viktiga etiken? Följderna av allt detta missnöje över handläggningen, missnöje över de” nya svenska reglerna” växer följaktligen med ökad insikt.

Över 60 namngivna uppfödare av flera raser deklarerar missnöje, stort antal domare, utställningsansvariga, avelsråd och övriga medlemmar protesterar och argumenterar sakligt i denna fråga. Motståndet mot nya reglerna ökar stadigt. Lögner om helt eniga lokalklubbar raseras av sanningarna.

Var är styrelsens handfasta agerande idag? Missnöjet är mångfalt större än efter 2012 årstämma. Var är demokratin och hörsamheten? Vissa distrikt tappar helt verksamhet, vissa halverar domarkåren m.m. Dessutom fortsätter tekniken att utvecklas.

Styrelsen och jaktprovskommittén driver frågan utan hänsyn till verksamheten i eget intresse. Varför har jaktprovskommittén och styrelsen aldrig bemödat sig att öppet presentera skillnaderna i dessa tre regelverk.

1. Finsk/Norska 2. Nya Svenska 3. Nuvarande svenska med pejlanvändning?

00
00
00

Om 2012-års stämmobeslut följts, enligt SÄK:s egna stadgar, skulle Sverige vara enat och arbetet med GEMENSAMMA nordiska regler hade gått framåt, i en positiv anda.

SÄK har ALDRIG tagit upp till diskussion vad som är DÅLIGT med nuvarande 13 moments regler!

Skall verkligen verksamheten i SÄK fortsättningsvis förorda regler som har mindre krav på våra hundar: vad gäller sökturer med förarkontakt.

NYA FÖRSLAGET kommer att föra fram fler hundar, som går ut direkt utan att ha någon kontakt alls, tar upp älg någonstans över 800 m avstånd och får 12 poäng. Istället för att få K = 5 p och söket måste ytterligare prövas.

·      Mindre krav på ståndskall på upptagsplatsen.
·      Inget krav på ståndskallstid för pris.
·      Gångståndstid jämnställs med ståndskall för skalltid.
·      Inget krav på lydnad för poäng.
·      All flykt tom skenupptag är stötning.

Dessutom har SÄK i kommittéerna plockat in ytterst kontroversiella personer, vilket inte skulle ske. Deras huvudsakliga uppgift under året har varit att uppvigla, skicka oriktiga handlingar för påskrift. Ringa runt till alla möjliga och omöjliga personer och försökt mata de med ”fakta” i allt som rör Gemensamma Nordiska regler.

Dessutom ville några delegater på ordförande konferensen i Upplands Väsby diskutera det senaste brevet som gått ut till alla ordföranden i landet. Det fick de inte ta upp till diskussion! 

I det brevet förklarar denne hur lättlurad SÄK:s styrelse var (som inte sa NEJ till sådana här oseriösa, oetiska brev till älghundssverige) och hur lätt han lurade ovetande och oupplysta medlemmar att skriva på en felaktig motion. SÄK skulle absolut inte lastas för det han gjort.

Om han också varit delaktig till bussandet av ovetande personer till årstämmor på vissa distrikt, vet jag inte. Nu sitter han i SÄK:s utställningskommitté.

En lokalklubbsordförande ringer runt till distrikten och smutskastar jämthundklubbens seriösa arbete. Han försöker dessutom övertyga övriga Sverige om den totala enigheten i Jämtland, som inte finns.  Nu sitter han som representant i SÄK:s jaktprovskommittè!

Ordföranden i jaktprovskommittén, visar sin okunnighet i regelverket som han arbetat med i flera år genom uttalande i Jaktmarker och Fiskevatten 2013/8. Han hävdar att det krävs minst 60 min ståndskall för ett 1:a pris. Är detta för att lugna alla som vill ha ståndhundar?

Sanningen är den att för nya regelverket krävs INGEN skalltid för pris. INTJÄNADE poäng under dagen ger pris. Ånyo sprider jaktprovskommittèn felaktig information, för att stödja misslyckandet.

Styrelsen och jaktprovskommittén bemödar sig ej att kontakta alla delegater vid exempelvis förändringsärenden, visar på oseriös inställning. Det finns domare som dömt prov i både Finland och Sverige som vore utmärkta konsulter. Till exempel Lennart Ölvebo, Norrbottens Älghundklubb. Ölvebo som dessutom är invald i jaktprovskommittèn är aldrig kontaktad.

Till årsstämman 2013 i Luleå bjuder SÄK in två finska reklampelare för nya regelverket. Den ene en driven dataprogramskonstruktör, den andre en person utan några som helst nuvarande uppdrag i hundvärlden.

ORDFÖRANDEN FÖR NORDISKA ÄLGHUNDSUNIONEN, BRUCE FORSBACKA, BLIR ALDRIG VIDTALAD!! Dessa två reklampelare får 1½ timmes tid för sitt uppträdande! Avelsfrågorna får ENDAST 30 min! Dagordningens upplägg kan knappast misstolkas av årstämman.

Ingen redovisning har gjorts på gemensamma avelskriterier, databas, vilket var 2 av 3 viktiga ändringar som skulle arbetas fram tillsammans med nya regler.

Bristfällig information från SÄK kommer ut till medlemmarna i regelfråga. Större delen av domarkåren är inte upplysta om skillnaderna i regelverken. SKK deklarerar att regler som förordar tävlingsverksamhet EJ ÄR ATT FÖREDRA. Kontakt och lydnad är frågor som jaktetiskt måste förstärkas med tanke på de ökade kraven från dagens samhälle.

 I DAGENS SÄK GÄLLER ENDAST INNERSTA KRETSENS BUDSKAP. ALLT ANNAT ÄR UTAN GEHÖR.

Ur Föreningsteknik 2005, som är utgiven av SKK, sidan 80:

I sitt arbete ska styrelsen: Verkställa beslut som fattas av klubbens årsmöte (se SÄK:s årsstämma 2012). • Utse ansvariga för olika grenar av verksamheten, samt stödja dem i deras arbete.

–       AD-frågan för Gråhund där lokala avelsråden aldrig blivit kontaktade, därmed ingen medverkan eller medbestämmande, exempelvis Leif Gard, Norrbotten. Som pga detta har lämnat uppdraget.

–       Alla jaktprovskommittèns deltagare är ej kontaktade vid senaste förändringen. Ska klubben fortsätta med sådan här besättning och med den här inriktningen för att förstöra långtidsarbetet för ståndhundar. Då får man dessvärre tacka för sig och i likhet med många andra söka sig till en seriösare klubb.  

Sivert Öderyd
Ordförande
Norrbottens Älghundklubb

OBS! Denna skrivelse är godkänd av samtliga i NÄK:s styrelse, samt   Leif Gard f.d avelsråd gråhund. Krister Berggren f.d avelsråd jämthund, Bo Eriksson tidigare vice ordförande NÄK.

Svenska Älghundklubben svarar:

Inom Svenska Älghundklubben har frågan om Ja eller Nej till ”Gemensamma Nordiska jaktprovsregler” skapat en djup spricka i klubben. Bakgrunden är ett sedan många år pågående arbete att skapa gemensamma jaktprovsregler, avelskriterier och databaser i Norden.

En överenskommelse om detta undertecknades av ordförandena för klubbarna i Norge, Sverige och Finland år 2010 då ett första utkast till regelverk som tagits fram av Nordisk Älghund Union (NÄU) provbedömdes vid NM-tävlingen i Lycksele.

Utifrån erfarenheter togs nytt förslag fram och gick på remiss, sedan gick ännu ett förslag på remiss innan NÄU förhandlade fram ett slutligt förslag i december 2011. Remisshanteringen i Sverige har gått via lokalklubbarna och där skett såväl brett som i en mindre krets. Det är uppenbart att information och förankring i den processen inte varit tillräckligt bra på alla håll.

I mars 2012 deltog alla lokalklubbar och Rasklubbar i ett möte där de Nordiska reglerna presenterades. Efter kritik på ett antal punkter skedde vissa förändringar som av NÄU accepterats och ansetts rymmas inom ramen för överenskommelsen 2010. Även om inte allt är lika mellan länderna i regelverkets detaljer eller tillämpningar under jaktprov så har det ändå ansetts kunna kallas för ”gemensamma” regler.

  Stämman 2012 röstade med några rösters marginal nej till de Nordiska reglerna. Efter stämman tog SÄK:s Jaktprovskommitté kontakt med SKK för att efterhöra om det gick att få ettårigt beslut av SKK för gällande jaktprovsregler.

Därmed skulle möjlighet finnas att åter motionera om införande av de Nordiska reglerna kommande år. Initiativet tillmötesgick önskemålet från dem som var för de Nordiska. Att så skedde anses av vissa inte vara demokratiskt. Jag har svårt att förstå den ståndpunkten eftersom en grundbult i en demokrati är att ge alla frågor en chans till prövning i öppen debatt och omröstning.

Däremot delar jag den kritik som riktats mot att processen inte var så öppen och transparent som man bör kräva i en förening.

Vid stämman 2013 blev resultatet 33 för, 24 mot och 1 nedlagd. En tydlig majoritet röstade således ja till Nordiska. Personligen hade jag dock önskat en ännu tydligare majoritet eftersom frågan är så kontroversiell.

Inför stämman redovisades att den version av Nordiska som funnits på hemsidan innehållit några smärre fel pga dålig korrekturläsning. Dessa små fel påverkar inte på något sätt uppfattningen om förslaget är bra eller dåligt och vad man röstade om var det inget tvivel om för dem som lyssnat.

Sivert Öderyd nämner helt riktigt att formalifel förekom på stämman vad gäller votering om sluten omröstning. Det är beklagligt och har föranlett överklagan till SKK. SKK har behandlat överklagan och kommit fram till att stämmans beslut ändå skall gälla.  

Stämmans beslut gäller men självklart är det möjligt även för Nej-sidan att riva upp ett beslut inom ramen för SKK:s och Älghundklubbens regelverk. Om man får en majoritet med sig förstås, ytterst bestämmer ju medlemmarna genom sitt deltagande i lokalklubbarnas årsmöten.  

Sivert Öderyd undrar varför styrelsen inte bemödar sig att presentera skillnader mellan alternativen till jaktprovsregler. Vid ordförandekonferensen i juni, där Sivert Öderyd deltog, berättade jag att vi kommer att tillsätta en liten grupp som skall ta fram ett dokument till hemsidan där inte bara skillnader i regelverken skall redovisas i detalj utan också argument såväl för som emot Nordiska.

Min ambition är att ge medlemmarna en saklig och objektiv information så att de själva kan bilda sig en uppfattning. Jag delar Siverts kritik i det avseendet att detta borde ha skett långt tidigare.

Dokumentet skall dessutom redovisa vilka förändringar i regelverket som ur svensk synvinkel inte bara är önskvärt utan nödvändigt för att SÄK åter skall kunna enas.  

Sivert nämner några kontroversiella punkter i det Nordiska regelverket. En är att en hund kan gå till pris utan att ha skällt fast stånd, det räcker med tillräcklig poängsumma. Där har Sivert helt rätt, i teorin är det möjligt vilket i sig är anmärkningsvärt, men i praktiken bedöms en sådan hund inte att få ihop tillräckligt med poäng för pris om den inte skällt ca. 1 timme.

En annan är att lydnad och samarbete slagits ihop till en bedömningspunkt. Här råder nog en stor enighet i Sverige om att de två momenten skall bedömas separat.  

Jag tror inte det är svårt att hitta en samlad uppfattning inom SÄK om hur vi vill ha regelverket om vi får bestämma helt själva. Däremot är det skillnad i uppfattning om värdet av ett gemensamt Nordiskt regelverk. I en förhandling med övriga länders klubbar får vi inte allt på det sätt som vi vill ha. Om kompromissen är tillräckligt ok för att gå med eller om det är bättre att hoppa av och ha svenska regler blir den avgörande frågan när Nordiska skall omförhandlas före hösten 2017. 

I Norden har vi lika utställningsregler, lika hälsokontroller vad gäller AD, HD och ögonlysning. Kontakter har tagits för att se över avelskriterierna i de olika länderna. Arbete pågår med vårt Jyckedata för att kunna utbyta data med övriga länder. Nu återstår att ha om inte helt lika jaktprovsregler så i varje fall så lika att det underlättar för de som vill arbeta med hundavel över gränserna.  

AD-frågan för Gråhund aktualiserades 2008 sedan problemen uppmärksammats på Jämthundar och skrevs in i Avelsstrategin efter krav från SKK. Efter att röntgeninsatser visat att det inte är ett problem har SÄK begärt att få ta bort kravet för Gråhund och vi väntar på besked från SKK.  

Vid årets stämma blev jag vald till ordförande utan att tidigare ha varit aktiv inom SÄK. Två nya styrelseledamöter blev också invalda. Som ett svar på kritik om brist på öppenhet och deltagande har kommittéerna gjorts större och med ordinarie ledamöter från lokalklubbarna

Den svepande kritik som Sivert Öderyd riktar mot nya styrelsen och kommittéer finner jag mycket orättmätig. Vi har ju knappt hunnit börja verka. Det missnöje som finns med vad som hänt före den 1:a maj i år kan vi varken belastas för eller göra något åt.  

Det är min förhoppning att en majoritet inom SÄK vill arbeta konstruktivt och framåtsyftande för att vi skall få jaktprovsregler som kanske inte blir som vi helst vill ha men i varje fall som nästan alla inom SÄK kan acceptera.  

Till sist är det ju synd att vi som har ett gemensamt härligt intresse skall ägna kraft åt att bekämpa varandra istället för att mota de krafter som är negativa till jakt samt de som önskar en vargstam som helt undanröjer jaktmöjligheterna för många hundägare.  

Björn Andrén
Ordförande Svenska Älghundklubben

AKTUELLT

Nu drar Stövar-SM för rävhundar igång

Skövde (JJ) Hela helgen vankas stövarfest utanför Skövde. Det är nämligen dags för Stövar-SM för rävhundar 2018. Har du inte chans att bevittna mästerskapet på plats gör vi allt för att du ska få med dig tävlingen ändå.

Debatt: Vi behöver skjuta fler vargar i Sverige

Svenska Rovdjursföreningens styrelseledamot Björn Ljunggren har i en debattartikel i en lång rad svenska dagstidningar efterlyst fler vargar i Sverige. Här svarar jägaren Anders Lindell på Ljunggrens artikel och föreslår istället utökad vargjakt.

Annonser