Debatt: Miljöminister Carlgrens dilemma!

I dagens debattinlägg efterlyser Åke Edlund ordentliga utredningar som visar vilka konsekvenser olika storlekar på rovdjursstammarna kan få.


Jag har alltsedan mina första inhopp i rovdjursdebatten efterlyst ordentliga utredningar, som visar vilka konsekvenser olika storlekar på rovdjursstammarna skulle kunna få. Ännu har inga sådana utredningar gjorts, vilket har lett till den minst sagt besvärliga situation, som miljöministern nu står inför, när han skall försöka lösa problemet med inaveln i den svenska vargstammen och samtidigt få en ökad acceptans för den svenska rovdjurspolitiken.

När man skall bestämma hur många vargar vi kan ha i Sverige, måste man samtidigt bestämma hur många björnar, lodjur och järv det skall finnas. Av den enkla anledningen att antalet bytesdjur skall räcka till åt alla. Vidare måste man bestämma var i Sverige det skall få finnas olika rovdjur samt hur man skall bära sig åt för att få dem att stanna inom dessa områden.

Vidare måste man för olika alternativa storlekar på rovdjurstammarna ställa följande frågor: Klarar man problemen med inavel?
Kommer det att vara möjligt att bedriva renskötsel
Kommer det att vara möjligt att ha boskapsdjur ute på bete?
Kommer det att vara möjligt att bedriva fäbodbruk?
Kommer man att kunna plocka bär och svamp i den svenska naturen (p g a risken för dvärgbandmask i vargstammen)?
Hur skall man kunna förhindra att dvärgbandmask och rabies förs med vargar österifrån in till Sverige?  
Bli det över några älgar och rådjur för jakt?
Kommer det vara möjligt att jaga med löshund?
etc

Svaren på dessa frågor får olika konsekvenser, som kan sorteras in under följande rubriker:

Miljökonsekvenser Om rovdjurstammarna blir för stora kommer nedlagda fäbodbruk, nedlagda små jordbruk och minskad motivation för människor, som är intresserade av jakt, fiske och ett naturnära boende, att medföra en snabb avfolkning av glesbygdskommunerna. De öppna landskapen kommer bokstavligen att växa igen.

De växter, som fanns i dessa ekosystem kommer att försvinna. Artrikedomen kommer att bli allt futtigare och landskapet förfulas. Vidare kommer, om vi får för mycket rovdjur, tätheten av älgar, rådjur mm att snabbt minska. Sverige riskerar att bli viltfattigt med för många rovdjur!

Om frilevande vargar från Ryssland eller Finland tillåts vandra in eller importeras utan att det kontrolleras om de har dvärgbandmask eller rabies, är det risk att dessa sjukdomar sprids till Sverige.

I fallet dvärgbandmask är det i stort sett bara en tidsfråga om när den kommer till Sverige, om inga förebyggande åtgärder vidtas. Dvärgbandmasken är mycket farlig för människan. Den har nu kommit till sydöstra Finland. Vargar sprider dvärgbandmaskens ägg med sin avföring i terrängen. 

Eftersom de små äggen även lägger sig på bär och svamp, kan man inte äta dem från nedsmittade områden utan att först upphetta dem till ca 80 grader. Äggen tål kyla mycket bra, så stränga vintrar tar inte död på äggen. Blir inte bandmasken upptäckt i tid, tar den sig in i kroppen till f a lever, lungor eller hjärna och bygger där cystor. Dessa måste avlägsnas med kirurgi. Dödligheten är ca 8 % för de människor, som hunnit få cystor.  Dock tar det oftast lång tid innan cystorna blir livsfarliga.

Ekosystemen kommer att förändras radikalt med varg i Sverige!

Demografiska konsekvenser  

Överstora rovdjursstammar kommer helt säkert att skynda på avfolkningen av landsbygden. Incitamentet att bo på landsbygden försvinner ju!  Med detta följer ytterligare indragningar av skolor, affärer, bensinmackar, underhåll och plogning av vägar etc. Allt fler byar kommer att ödeläggas. Kommuner, som Härjedalens kommun och Nordanstigs kommun, har insett detta och beslutat att verka för att få sin kommun vargfri. Dock har dessa kommuner fått en knäpp på näsan från lärda i Stockholm, för att de kämpar för sin överlevnad!

Ekonomiska konsekvenser

De människor, som tvingas flytta från landsbygden p g a rovdjurspolitiken, får även se sina hus, som de lagt sina besparingar på, sjunka till i princip noll i värde.
Jakträtten, som åtföljer skogsfastigheterna sjunker också till i princip noll, om man inte längre kan jaga på fastigheten. Sammantaget är jakträtterna i Sverige värda i storleksordningen över 20 miljarder kronor i dag!

Med varg i renskötselområdet kommer det att bli omöjligt att bedriva renskötsel. Redan dagens rovdjurstryck i renskötselområdet (utan varg) är det allvarligaste hotet mot rennäringen enligt en färsk FN- rapport.

Är det inte märkligt att den, som drabbas av överstora rovdjursstammar även dyrt måste betala för att ”få sitt liv förstört”.

Sammanfattning 

För mig är det helt obegripligt att inte en ordentlig utredning gjorts av konsekvenserna för olika numerärer av rovdjursstammarna. Speciellt märkligt är att Miljödepartementet inte låtit göra en MKB (Miljökonsekvensbeskrivning) före beslutet om återintroducering av varg i Sverige. ”Projekt Varg” är det i särklassigt mest miljöpåverkande projektet i Sverige sedan Miljöbalken antogs. Öresundsbron och Botniabanan bleknar i sammanhanget! Står Naturvårdsverket och Miljödepartementet över lagen?

Med mina begräsade resurser har jag kommit fram till följande:
En björnstam på ca 1 000 – 1 200 st är tillräcklig stor för att man skall klara inaveln i stammen
En lodjursstam på ca 1000 -1 200 djur räcker också.
Järvstammen: Dagens numerär är tillräcklig för stammens fortbestånd.
Med dessa storlekar på stammarna blir olägenheterna inte så allvarliga och kan helt säkert accepteras av de, som drabbas.

När det gäller vargen är det svårare. En för liten stam medför bekymmer med inavel.
För att säkert kunna behålla rasens ursprungliga egenskaper måste man börja bygga upp stammen med en uppsättning vargar vars sammansättning motsvarar en avelsbas på minst 50 helt obesläktade djur. Detta diskvalificerar en uppbyggnad med dagens svenska vargstam. I den är de flesta vargarna mer släkt med varandra än avkomman till helsyskon. Att fortsätta avla på de svenska vargarna innebär därför att man skapar en ny variant av varg, i vilken många av de egenskaper, som finns i den ras, som man säger sig vilja bevara, saknas. Och det var väl ändå inte meningen?

Men det viktigaste återstår att ta fram i denna artikel. Vargen är inte utrotningshotad. Det finns troligen ca 200 000 vargar i världen. Tala om avelsbas! Även om man ser enbart på den storvuxna vargtyp, som finns i norra Ryssland och som Carlgren vill att vi skall hämta avelsdjur från, så är den definitivt inte utrotningshotad i dag.  

Egentligen är det enda argumentet för att vi skall hysa en vargstam, som jag har någon förståelse för, den, att vargen är ett fascinerande och spännande djur, Men att kräva folk skall gå från hus och hem, för att jag tycker att det är häftigt med varg i de svenska skogarna, skulle jag aldrig drömma om att göra.

Min slutsats är och förblir: Dagens Sverige är inte en lämplig plats för en återintroduktion av varg! De negativa konsekvenserna är alldeles för stora och argumenten för varg är alldeles för svaga.

Åke Edlund

AKTUELLT

Debatt: Länsstyrelsens kraschlandning

Norrbotten (JJ) Länsstyrelsen har i vinter avlyst jaktområdet G2c inom Girjas sameby från 5 februari till 15 april. (Området är cirka fyra mil långt och omfattar cirka 27 000 hektar). Motiveringen, att ge renarna betesro, innebär att vinterjakten på ripa, främst fjällripa, förbjuds, skriver Kjell Brännström mångårig medarbetare på Jaktjournalen och engagerad småviltsjägare i Norrbotten.

Ekberg drabbad av första vargarna i Östergötland

Östergötland (JJ) Östergötland har fått sitt första vargrevir i modern tid. En av de drabbade är yrkesjägaren Thomas Ekberg och han är inte glad. – Det känns frustrerande, framförallt att få ett vargrevir så här långt söderut, säger Ekberg i Jaktjournalens webbradio.

Stängda viltövergångar stoppar älgar i Långed

Nordmaling (JJ) Älgarna som kommer vandrande till Långed kan inte fortsätta över E4:an och ned till kusten. Trafikverket har stängt tre viltövergångar för att hindra renar att komma ut på vägen. – Älgarna blir fångade och jagade, säger jägaren Henning Hallström.

Prisvärda nykomlingar från F.A.I.R.

Italienska F.A.I.R. fortsätter att erbjuda nyheter på hagelmarknaden. F.A.I.R. Game och F.A.I.R. Light. Light kan ses som en mindre kopia av Game. Både kolv och pipset har kortats. Viktskillnaden är två hekto. Inte mycket kan tyckas men efter en dag i skogen eller på fjället blir det skillnad. Båda bössorna är gedigna och välarbetade. Dessutom prisvärda.

Malmbäckaren Foxii – En av hamiltonrasens främsta rävhundar!

Att vara 20 år och ha en egen stövare tillhör ovanligheterna. Att hunden också är champion är ändå mer sällsynt. För Jesper Karlsson, Kville och hans hamiltontik SE J (RÄV)CH Malmbäckaren Foxii är det inga konstigheter. Stövarjakten har legat varmt om hjärtat sedan barnsben och sedan han köpte Foxii har jakten gått som på räls.

Utredning hotar jakthundsträning

Nyligen presenterade regeringen ett förslag till ny djurskyddslag, ett förslag som berör jakthundsträning och jakt på flera punkter. Men i dagsläget är det oklart hur djurskyddslagen ändras, först ska en remiss behandlas av lagrådet.

Lider svenska jägaren av restviktsneuros eller…?

Vi har nog alla suttit i den där jaktstugan eller vad det nu är, när kalibrar och kulor kommit på tal. Ni vet, helt plötsligt är alla experter och vet exakt vad som biter bäst på älgar, vildsvin och björnar. I bland kanske med en rätt ringa erfarenhet?

Annonser