Debatt: Jämthundklubben svarar Svenska Älghundklubben

Varberg (JJ) Svenska Jämthundklubben säger nej till gemensamma nordiska jaktprovsregler. Nu bemöter de Svenska Älghundklubben och ger sin syn i frågan om de föreslagna jaktprovsreglerna.

Frågan om framtidens jaktprovsrelger är en het fråga i älghundskretsar. Arkivbild. Foto: Holger Nilsson.

Fredagen den 18 mars publicerade Jaktjournalen en intervju med Magnus Jensen, ordförande i Svenska Älghundklubben, med anledning av den kommande årsstämman och beslut om samnordiska jaktprovsregler. Nu svarar Svenska Jämthundklubben.

Svar från Jämthundklubben på artikel angående provregler inom Svenska Älghundklubben.

Ordförande i SÄK, Magnus Jensen borde kanske ställa sig frågan varför 50% eller fler säger nej till ett förslag som är näst intill identiska med de regler som vi har i dag. Kan det ha med förtroende att göra? Kan det vara så att en stor del inom SÄK tror att Finland och Norge kommer att fortsätta att pressa Sverige i regelfrågan? Man kanske vill markera att man vill ha ett slut på detta?

Jensen skriver att det alltid är vi själva som bestämmer vilka regler som vi skall ha. Men om det varit så enkelt så hade vi inte haft denna debatt. Det är ju finnar och norrmän som pressar Sverige att ändra i sina regler. Sveriges databas ”Hitta Älghund” har ju stått klar att ta emot finska och norska data i över ett år men de övriga länderna vägrar att skicka över data förrän de godkänt våra svenska regler. Denna förhandlingsteknik gör ju att vi tydligt ser hur de kommer att agera i framtiden. Gör ni inte som vi vill så får ni inte heller våra data är ju det klara budskapet.

” Älghundklubbarna i både Norge och Finland har varit mycket tillmötesgående i vår process” säger Jensen. Det uttalandet är väl tydligt nog för att beskriva i vilken position vi sitter. Om vi då byggt upp ett databassamarbete på dessa grunder så kommer det bli omöjligt att äga våra egna regler och det blir näst intill omöjligt att göra revideringar utan att Finland och Norge godkänner dessa.

Sverige och Finland har haft i stort sett gemensamma regler med 13 moment i mer än 20 år. Sedan vill man ha med Norge i ett datasamarbete och Norge kräver att vi endast skall bedöma 10 moment för att de skall ingå i ett datasamarbete.

Det förslag som Finland och Norge nu godkänt att vi skall kunna använda har 12 moment. ( Norrmännen accepterar att två av momenten kallas a och b så de fortfarande har 10 moment) Vi har inte fått någon redogörelse för hur man tänker databearbeta detta men det troliga är att man slår ihop bedömning av tempo under sök och sökets omfattning och redovisar det i ett nordisk index och även det samma med lydnad och samarbete. Avstånd till upptagsplatsen tas bort och bedöms under förmåga att finna älg. Detta är ganska okey. Men det funkar givetvis lika bra att göra samma manöver på våra nuvarande regler.

Jensen säger att det är bra för avelsutbytet i de små rasklubbarna om vi röstar på liggande förslag. Vi kan inte se att det skulle ge ett ökat avelsutbyte i dessa raser om man har jaktprovsregler som har 12 i stället för 13 moment. Men helt klart är att om de mindre rasklubbarna har svårt att få sin röst hörd nu inom SÄK så blir det inte lättare av att Finland och Norge skall in och ge sitt godkännande innan vi kan göra revideringar. Rasspecifika undantag har man hittills avvisat från Norge och Finland så att få igenom detta kan bli än svårare än i dag.

”Det är lätt att tappa respekten för den processen, när de får igenom sin vilja, men ändå säger nej, förklarar SÄK:S ordförande Magnus Jensen.” Det vore tråkigt om även Magnus Jensen skulle tappa respekten för att Svenska Älghundklubben styrs av demokratiska värderingar där medlemmarna väljer de förslag som de tycker är bäst och väljer de förtroendepersoner som man önskar.

Styrelsen för Svenska Jämthundklubben

Genom ordförande

Peter Antonsson

 

 

 

AKTUELLT

Hur stoppas aktivister som saboterar vargjakt?

Västmanland (JJ) Aktivister stör vargjakten i Kölstareviret i Västmanland. – Det är märkligt att polisen inte agerar, säger Jägareförbundets Gunnar Glöersen i Jaktjournalens webbradio. Men polisen meddelar att utredning pågår.

Evalds företag ruinerades av Naturvårdsverket – nu stämmer han staten

Evald Hellgren bedrev en blomstrande näringsverksamhet i Örträsk i Västerbotten när Naturvårdsverket felaktigt drog in tillståndet för hans populära vildsvinsfälla Sinkabirum. Två år senare fick han rätt i kammarrätten, som konstaterade att Naturvårdsverket överhuvudtaget ”inte haft fog för sitt beslut” – men då hade hans firma ruinerats. Evald vände sig till Justitiekanslern för att få ersättning för sina förluster men fick avslag med motiveringen att Naturvårdsverkets fel inte varit tillräckligt ”uppenbart”. Nu stämmer Evald Hellgren staten med hjälp av Centrum för rättvisa.

Annonser