Debatt: Älgförvaltning i vargland

Dagens debattinlägg är skrivet av Rädda Jakten som är kritiska till dagens organisation av älgförvaltningen. Speciellt i varglänen är det tydligt att dagens älgförvaltningssystem inte fungerar.

När det idag pratas om älgförvaltning uppfattar säkert många att allt är vid det gamla, alltså hur det var innan den året runt älgjagande vargen blev en okontrollerbar faktor i förvaltningen. En tid när jägarna tillsammans med markägarna tog ansvar för att förvalta den resurs, eller det kapital om man så vill, som den svenska älgstammen utgör. Och så är det naturligtvis fortfarande i de landsändar som vargen ännu inte hittat fram till.

Men hur är det i de mellansvenska län där vargen huserat i årtionden och där antalet vargar för varje år som går växer i en omfattning som många inte kan föreställa sig. Där den påstått hotade vargen finns i så stora antal att myndigheternas redovisade siffror över vargstammens status bara kan anses legitima en dag per år, den 1 april.

Det blir, i den ocensurerade verklighet som råder, ganska meningslöst att jägarnas organisationer utser representanter till älgförvaltningens olika forum, där den regionala och lokala älgstammens status och avskjutningsregler för jakten ska fastställas. Så länge dessa älgförvaltningsforum är helt utan möjlighet att påverka vargtätheten och därmed vargens uttag i älgstammen, blir ju deras arbete ett meningslöst spel för galleriet. Det enda deras medverkan bidrar till är att jägarorganisationerna anses ”ta sitt ansvar” och de statliga bidragspengarna kan inkasseras.

Men vad gäller älgstammen är det enda dessa jägarnas representanter i varglänens älgförvaltning kan göra, är att konstatera att det inte finns några älgar eller där älgar fortfarande finns, att skapa regler för vilka älgar som kan skjutas och vilka som ska sparas till vargmat. Jägarnas medverkan i varglänens älgförvaltning blir ett alibi för den rådande utvecklingen. Varför ska jägarna ta ansvar för en utveckling som de är befriade från alla möjligheter att påverka, och som slår sönder allt viltförvaltningsarbete som med gott resultat bedrivits i decennier?

Det går bra att jämföra med förvaltningen av en kapitalfond eller penningpåse. Vem vill åtaga sig uppdraget att förvalta en sådan, med vetskap om att det finns hundratals individer med okontrollerbar och fri uttagsrätt ur kapitalet? Där det från en dag till en annan är oklart hur mycket av det sparade kapitalet som finns kvar.

Vargvännernas påståenden om att vilttillgången är så stor att den kan föda en avsevärt större vargstam, visar på en verklighetsfrämmande okunnighet. Likaså påståendena om att vargarna bara tar sjuka och svaga individer. Enbart sunt förnuft säger ju att ett sådant påstående hör hemma i fablernas värld. Skulle det finnas så många sjuka och svaga djur i älgstammen att det räckte som föda till dagens vargnumerär, är det sannerligen inte vargen som behöver skyddas.

Det finns bara en väg som kan leda mot älgjaktens bevarande om vi, Gud förbjude, måste ha varg i våra skogar, älgförvaltning och rovdjursförvaltning måste samordnas, för att därigenom genom samförvaltning kunna balansera stammarna mot varandra till nivåer som ger livsrum till en framtida älgstam av en storlek som möjliggör ett jaktligt uttag.

Det är min uppfattning att det inte finns något älgförvaltningssystem i världen som blir meningsfullt i den situation som nu råder i de mellansvenska varglänen. Och med en så oklar bild i ansvarsfrågan för effekterna av olika arters förvaltning, som råder i Sverige idag, kan resultatet bara bli ett. En okontrollerad utveckling utan styrmedel som skapar skador för svensk landsbygd för oöverskådlig framtid. Ekonomiskt, socialt och kulturellt. Skador som de etablerade organisationerna pratar väldigt tyst om eller inte alls. Men som det står skrivet, ”en dag ska det uppenbaras”.

Kjell Dahlin

Rädda Jakten

AKTUELLT

Hur stoppas aktivister som saboterar vargjakt?

Västmanland (JJ) Aktivister stör vargjakten i Kölstareviret i Västmanland. – Det är märkligt att polisen inte agerar, säger Jägareförbundets Gunnar Glöersen i Jaktjournalens webbradio. Men polisen meddelar att utredning pågår.

Evalds företag ruinerades av Naturvårdsverket – nu stämmer han staten

Evald Hellgren bedrev en blomstrande näringsverksamhet i Örträsk i Västerbotten när Naturvårdsverket felaktigt drog in tillståndet för hans populära vildsvinsfälla Sinkabirum. Två år senare fick han rätt i kammarrätten, som konstaterade att Naturvårdsverket överhuvudtaget ”inte haft fog för sitt beslut” – men då hade hans firma ruinerats. Evald vände sig till Justitiekanslern för att få ersättning för sina förluster men fick avslag med motiveringen att Naturvårdsverkets fel inte varit tillräckligt ”uppenbart”. Nu stämmer Evald Hellgren staten med hjälp av Centrum för rättvisa.

Kvinna attackerad av älg

Umeå (JJ) En kvinna i Umeå attackerades på lördagseftermiddagen av en älg. Polisen fick rycka ut och hämta kvinnan i skogen.

Debatt: Vem vågar skjuta en skabbangripen varg?

Jägaren Patrik Myrvold frågar sig vilken jägare som vågar befria en skabbvarg från sina plågor. Om någon forskare menar att vargen skulle ha överlevt rävskabben den hade, så kommer jag att fällas för grovt jaktbrott med allt vad det innebär, skriver Myrvold i sin debattartikel.

Annonser