Debatt: Älgen är resurs

Dagens debattinlägg kommer från Nils Gramner i Kainulsajärvi. Han tycker älgen är en resurs, inte ett skadedjur.

Under årens lopp har det kommit, och kommer, larmrapporter om älgskador i tallföryngringar. Speciellt under de senaste åren har det kulminerat i samband med att man fått möjligheter till extra tilldelning av älg.

Speciellt den tornedalska tallen ser ut att vara extra begärlig för älgen, att döma av antalet sökande med hänvisning till betesskador. Visst gör älgen skador i skogen och vissa marker är speciellt utsatta och detta kan inte förnekas. Att en enskild markägare drabbas kommer man inte ifrån förrän den sista älgen är fälld.  

Vad som förvånar mig är att så få har uppmärksammat älgens värde. För den har faktiskt ett rätt stort värde. I en artikel i Jakt och Vapen för ett stort antal år sedan gjorde skogsvårdskonsulenten Allan Jämtlid en jämförelse mellan skogens och älgens värde.  

Vid en paneldebatt om älgen och skogen i Pajala tog jag mod till mig och gick upp på podiet och presenterade artikeln för länets samlade expertis. Den mottogs inte speciellt väl av länsjägmästaren i Norrbotten, som i skarpa ordalag varnade för att jämföra älgen med skogen. Vad den övriga expertisen hade för synpunkter fick jag aldrig veta. Vid senare tillfällen fick jag kraftigt stöd av många markägare, bland annat av sådana som själv inte jagade och som också framförde åsikten på jaktliga möten.  

Kalkylen som Allan Jämtlid gjort utgår från ett område i Jämland där skogens omloppstid var 120 år, alltså ungefär vad som gäller i Pajala, men artikelförfattaren menar att framtidens skogar kommer att ha en omloppstid av 100 år och har gjort uträkningarna utifrån det. Här följer ett kort utdrag från nämnda artikel:  

Hur mycket är älgen värd?
Jag tror personligen på en uthållig årlig avkastning inom kommunen av 400 kg älgkött per 1000 hektar. Efter ett marknadsvärde (måttfullt) av 25 kr/kg blir det 10 kr ha/år. Insatt på konto får avkastningen ett slutvärde efter 100 år -skogens slutålder- och 7 procents ränta (årsräntors summerings faktor) av 123 800 kronor.  

Ut över detta tillkommer det sociala värdet som är svårt att värdera i pengar. Han räknar också ut att skogen ger 200 kubikmeter per hektar. Med ett pris på 300 kr per kubikmeter ger det 60.000 kr under motsvarande tid!  

Man kan tycka vad man vill om Jämtlids uträkningsmetoder men ett faktum kvarstår ändå, och det är älgens värde. 400 kilo kött per 1 000 hektar är ingen utopi och inget som tagits i överkant. Snarare är summan i underkant på de flesta ställen där älgen uppfattas som en resurs istället för skadedjur.  

Pajala Allmänning torde i alla fall ha insett älgens värde. För ett område på cirka 3 000 hektar och med en tilldelning av två vuxna djur betalas i dagens läge kring 100 000 kr strecket.  

Om jag får komma med min egen lilla värdering så anser jag att jorden, skogen, jakten och fisket, som varit de viktigaste förutsättningarna för livet i glesbygden, spelat ut sin roll. Som basnäringar har jorden och skogen föga betydelse.  

Visst ger de fortfarande en viss profit för skogsägarna men totalt sett är det få arbetstillfällen som erbjuds mot vad det en gång var och mycket av dessa pengar kommer inte hemmakommunen till godo. Idag är det IT och andra konstiga sysselsättningar som glesbygden får ställa sitt hopp till.  

När det gäller jakten och fisket så skulle de med rätt handhavande  kunna erbjuda en hel del arbetstillfällen inom till exempel turismen område, också något som det knyts stora förhoppningar till. I dagens läge tycker jag dock att det är lurendrejeri att försöka locka folk till övre Tornedalen för jaktens och fiskets skull. Därtill har vi för svaga viltstammar och för ojämn laxuppgång.  

Till slut! Skona älgen från utarmning och se den som en resurs istället för marodör och parasit. Älgen är viktig för glesbygden. Den bibehåller banden till hemorten, till bybor och vänner, skapar i sin bästa form härlig ”laganda”, den genererar pengar till affärer bensinmackar med mera.

Låt inte årets största hemvändartid ta slut. Då skulle glesbygden bli betydligt fattigare.

Nils Gramne     
                                                       

AKTUELLT

Delade meningar om antal lodjur i Blekinge

Blekinge (JJ) Länsstyrelsen uppskattar att det finns mellan 15 och 20 lodjur i Blekinge län. Jägarnas Riksförbund tror att det är en kraftig underskattning och vill ha jakt på 30 lodjur i vinter.

Vargen i Arvidsjaur stött ett par mil söderut

Norrbotten (JJ) Länsstyrelsens personal har lyckats stöta vargen ett par mil från Arvidsjaur och renarna i Västra Kikkejaure sameby. – Men här har den varit förut, så den har nog bara gått sin vanliga runda, säger en renskötare i Mausjaur sameby.

Film: Leif sågade loss älgen

Stockholm (JJ) Leif Gisslén räddade sannolikt livet på en älg i Stockholms skärgård i onsdags morse. Älgen hade fastnat i en gunga och Leif hjälpte den loss.

Annonser