Blandras i hetluften – Spets, kortdrivande eller mittemellan?

Nog för att korsningar mellan jakthundsraser funnits länge i Sverige. Några har varit planerade, andra har skett av misstag. De senaste decennierna har dock intresset för korsningar ökat i takt med vildsvinens framfart i södra Sverige. I dag är wachtel-/spetskombinationer vanligt förekommande. Frågan är varför man väljer att blanda när det finns renrasiga hundar för samma ändamål?

Gråwachteln har hittat vildsvinen och skäller ståndskall på dem.

Jag mötte den första gråwachteln i början av 2000-talet när den skulle tränas på vildsvin. Hunden fungerade precis som ägaren ville. När vildsvinet tryckte skällde hunden ståndskall och när vildsvinet drog i väg övergick ståndskallet till ett gällare drevskall. Hunden kom att generera många trevliga jaktupplevelser för ägaren, som när det blev dags att skaffa ny hund återigen valde blandrasen framför en renrasig hund.

Egenskaper efterfrågas

De två nämnda egenskaperna ovan är nyckeln till att förstå wachtel-/spetskombinationens framgång. En traditionell spets arbetar med vildsvinen på samma sätt som älg och har man som ägare tur får man en hund med mycket motor och långa förföljanden. En wachtel är däremot framavlad för att vara en skallgivande och kortdrivande hund.

Dessa två hundrasers skilda egenskaper har under ett par decennier parats ihop genom korsning. I områden med vildsvin och relativa höga koncentrationer klövvilt efterfrågar många jägare en jakthund som både driver med skall samt ställer vildsvinen om så krävs, men som inte har de långa förföljandena som en ren spets har. Som bonus får man också en hund som driver övrigt vilt med skall, ibland kortare sträckor, ibland betydligt längre.

Att korsa renrasiga hundar är en inte helt okontroversiell verksamhet. Utgången är dessutom mer osäker än vid traditionell avel.

Egenskaper hos den ena hunden tillsammans med egenskaper från den andra hunden kan skapa oönskade beteenden som till exempel långa förföljanden på rådjur och dovvilt av en hund med ett högt drevtempo.

Ser faror

I Svenska Jägareförbundets nya etiksatsning lyfts frågan om jakthundsanvändning. Daniel Ligné, riksjaktvårdskonsulent, menar att jägarkåren har en utmaning framför sig när det gäller etisk hundanvändning i den moderna klövviltsjakten.
– Vi har inga invändningar mot att använda eller korsa hundrasar. Problemet ligger i hur hundarna jobbar på viltet. På klövviltsjakter i dag är det alldeles för många högställda hundar som jagar rådjur och dovvilt för länge. Vi måste sätta ner foten nu annars riskerar vi att få en lagstiftning mot oss, säger han.

Samtidigt ser Daniel Ligné en stor vinst med de alltmer vanliga blandraserna.

– Tittar man på hur det fungerar med vildsvin säger ju statistiken att de är väldigt stabila och bortsett från de rena spetsarna är det de hundar som fungerar bäst på vildsvin. Men det gäller att jobba med rådjur- och dovviltsintresset på samma sätt som stövarjägarna gör, säger han.

Jaktjournalen har kontaktat ordförandena för Svenska Gråhundklubben och Svenska Wachtelhundklubben samt två välkända jägare som valt att satsa på korsningar framför renrasiga hundar. Hur resonerar dessa fyra jägare kring egenskaper, användningsområden, avel och risker.

Jörgen Olsson, Årjäng

Ordförande i Svenska Gråhundklubben

 

Jorgen

– Jag som ordförande i gråhundklubben är helt klart emot blandraser. Gråwachtel har i dag blivit ett begrepp. Jag har själv ingen erfarenhet av jakt med den typen av hundar, men jag tycker inte det är bra att vår ras används i detta syfte och jag blir mörkrädd när jag ser att det startats en sydspetsklubb.

– Gråhunden som ras är en fruktansvärt bra vildsvinshund och ligger i topp när det gäller pristagarpoäng på vildsvinsprov. Vi i klubben har ett stort arbete framför oss att organisera klubben så att vi också kan främja vildsvinsintresset bland våra medlemmar och ta fram bra vildsvinslinjer. Gråhunden har i dag ett mycket bra rykte och det skadas nog inte bara för att folk väljer att korsa dem med kortdrivande hundar.

– Min känsla är nog ändå att intresset för denna typ av korsningar minskat de senaste åren och att allt fler faktiskt hellre väljer en renrasig hund. Då får man ju dessutom en bra kontroll över stamtavlan och de nedärvda egenskaperna.

– I framförallt södra Sverige har intresset ökat för spetsar och jag vill såklart inte att vi ska tappa medlemmar där för att vi inte bryr oss om dem som har ett vildsvinsintresse. Då riskerar vi att få parningar som ligger utanför vår kontroll och som dessutom inte registreras, det vore förödande för rasen!

– Ett annat problem som kan uppstå vid korsningar är då gråhunden, som har en stark jaktlust, kombineras med en hundras som gärna driver till exempel rådjur. Då är det stor risk att man får en jakthund som jagar på ett felaktigt sätt, det vill säga med långa och snabba förföljanden. Det beteendet slipper man hos renrasiga gråhundar.

 

Christoffer Zetterdal, Sköldinge

Hundförare, eftersöksjägare med fyra blandraser i hundstallet

 

zetterdal2

– En blandras, i detta fall spets/wachtel är otroligt effektiv på sitt sätt. Anledningen till att jag använder just denna kombination förutom att de jagar det mesta, är att de har det där lilla extra som kanske inte en terrier eller wachtel har. Förföljande är en del. Visst, det kan ibland vara rätt så tröttsamt att behöva vänta eller hämta hunden efter såtens/dagens slut. Men man lär sig leva med det, jag har som ett exempel alltid en hund i koppel med i såten som kan släppas om den första får för sig att dra på en långsväng. Jag vill veta att om hunden får upp något så får den ut det till passkyttarna oavsett om det är en liten eller stor såt, hjort eller vildsvin, tät vass eller stora skogar. Dessutom vill jag inte ha hundar som bryter ett ståndskall.

– För att få en bra blandras krävs bra avel på renrasiga hundar. Det är viktigt, och jag tycker det är tråkigt att rasfanatikerna är så pass mycket emot blandraser. Kombinationen fungerar ju bra. Det är minst lika svårt att hitta en bra blandras som att hitta en bra renrasig hund. Föräldrarna till den hund jag skaffar mig måste jaga riktigt bra för att jag ska tro på kombinationen.

– Mina hundar driver inte i vind så det blir inte så snabba drev på rådjur och hjort. Ibland ger de sig efter en kvart ibland håller de på en timme. Men min erfarenhet är att rådjuren och dovviltet buktar bra för mina hundar. Men framförallt prioriterar mina hundar vildsvin, älg och rovvilt.

– Det är viktigt för mig som hundförare att agera etiskt. Ser jag att en hund har ett olämpligt beteende måste jag agera. En sådan hund kanske inte lämpar sig för klövviltsjakt utan uteslutande ska användas vid exempelvis eftersök.

– Jag tror det är svårt att få till en ny ras baserad på till exempel gråhund och wachtel. För detta krävs ett enormt arbete över lång tid.

 

Roger Mårtensson, Dalstorp

Ordförande i Svenska Wachtelhundklubben

 

roger_martensson

– Jag har tre wachtelhundar som alla jagar vildsvin, men wachtelhunden är först och främst en allroundhund. Jag tror att vildsvinets utbredning i Sörmland i början på 1990-talet gjorde att många jägare försökte hitta den perfekta hunden för ändamålet och då ville man ha både ställande och skalldrivande egenskaper i samma hund. Wachtelhunden ska ju få loss vildsvinen och därefter driva dem ur såten, ståndegenskaperna är inget man har prioriterat i avelsarbetet.

– Jag får känslan att blandrasaveln gått tillbaka något. I alla fall ser jag färre annonser på Blocket. Men vi i wachtelhundklubben tycker oavsett inte att den aveln är bra. I takt med att vildsvinsstammen ökat finns det ju flera jakthundsraser som provas på vildsvin och som fungerar bra vid vildsvinsjakt.

– Rent jaktetiskt tror jag inte heller att blandraser fungerar så bra alla gånger, eftersom man kombinerar två helt olika arbetssätt. Risken finns att man får en hund som först sätter fart på viltet men som sedan jagar i vind och med syn. Då kan man få hundar som går i kapp oskadat vilt.

– Denna risk finns också när man jagar med flera olika hundtyper, både ställande och drivande i samma såt.

– Vi behöver i dag bra vildsvinshundar. Det råder det inget tvivel om, och vi i wachtelhundklubben tappar nog en del presumtiva valpköpare som i stället köper korsningar. I klubben strävar vi inte efter ett riktat avelsarbete enbart på vildsvinsmeriter. Wachtelhunden ska driva allt, men vår provverksamhet på vildsvin visar att många fungerar utmärkt som vildsvinshundar. Flera kennlar jobbar också för att ta fram bra vildsvinshundar och de har inga problem med att sälja sina valpar.

– För att få fram en bra jakthund krävs bra föräldrar. Det gäller både renrasiga hundar och blandraser. Fördelen med renrasiga hundar är att man kan fortsätta aveln om avkomman också blir bra. I blandrasaveln måste man hela tiden börja om.

 

Marcus Werjefeldt, Hjo

Jägare, eftersöksjägare och hunduppfödare

 

marcus1

– En bra hund är en bra hund och korsningar har fått fylla en viktig funktion när renrasig avel varit bristfällig. Jag har jobbat med jakt i 25 år och haft hund hela mitt liv. Att syssla med avel på korsningar är intressant när det kommer till jakthundar. Man blir snabbt på det klara med vilka egenskaper det är som slår igenom.

– Anledningen till att jag började korsa spetsar och wachtelhundar var att jag fick förfrågan från yrkesjägare som vill ha tag på bra såthundar. Det fanns inga renrasiga som var tillräckligt bra när vildsvinet etablerade sig. Då började jag experimentera för att få fram hundar som ville skälla på vildsvin i tillägg till att driva annat klöv. På godsjakter gäller det för hunden att snabbt hitta vilt men hunden måste också ha dådkraft nog för att kunna konfrontera vildsvin. Däremot vill man inte ha efterhängsna hundar eftersom jakten då blir ineffektiv. Jag vill ha förföljanden på 10–15 minuter på rådjur och dov. Längre förföljanden är inte bra. Det gäller att få fram hundar som funkar när man ska jaga fyra, fem såtar per dag. Då ställer det bara till det med långdrivare.

– Det viktigaste för mig när jag avlar är att ha en klar bild av vad jag vill ha för slutprodukt. Det spelar ingen roll om det är renrasig avel eller blandrasavel. Det är hundens egenskaper som räknas. Hunden ska ha stark jaktlust och vara frisk. Jag tycker SKK borde skapat ett register för blandraser. Det hade ökat kontrollen och vi hade sett effekterna av arbetet bättre.

– Jag tror att gråwachteln är här för att stanna. Det står säkert fler gråwachtelköpare i kö för en ny valp än wachtelhundsköpare. Det skulle förvåna mig om den inte blir en egen ras på sikt.

 

AKTUELLT

Jägarbas vill ha specialistteam för vargjakt

Västmanland (JJ) Jägareförbundets ordförande i Västmanland, Emil Stolpe Nordin, vill att skyddsjakterna på varg blir effektivare. Han efterlyser specialistteam och att snaror och fällor får användas i jakterna.

Fira med filépanna

Jaktsäsongen är i full gång och i oktober är det massor av jakt över hela landet. Det är det värt att fira. Varför inte bjuda nära och kära på en filépanna, så fantastiskt gott och enkelt. Ta av den filé du har; älg, rådjur, hjort eller vildsvin, succén är given. 6 portioner: 600 g viltfilé

Stjärnskogens Atos

Daniel Ernebrink har i sin SE J CH Stjärnskogens Atos hittat en riktig drevkanon. Det har hunden inte bara bevisat på jaktprov utan även för bygdens jägare som gärna hänger med ut på jakt. När Jaktjournalen följde med Atos till skogs rådde det heller inget tvivel om att ryktet stämde. Bästa rådjurshunden på unghundsmästerskapet 2015 behärskar det här med drevjakt.

En stöld är alltid en stöld

I april polisanmälde knivbutiken Wanderoo en jakthandlare för varumärkesbrott. Saken gällde en kniv. Wanderoo (Bökers distributör i Sverige) noterade kniven och kunde konstatera att den inte tillverkas av Böker. Kniven är en uppskalad kopia av Rambler, en smidig kniv designad av Raimund Lhotak för Böker.

Mauser M98 Standard Diplomat

En aldrig sinande efterfrågan har gjort att Mauser åter satsat på den gamla 98 modellen igen. Nu med moderna tillverkningsmetoder Mauser M98 Magnum var först ut, men nu går vapentillverkaren vidare med Mauser M98 Standard Expert och Diplomat i kalibrar anpassade för europeisk och nordamerikansk jakt. JJ har provat Diplomaten.

Vargcirkusen tar aldrig slut

När detta skrivs återstår bara några dagar innan länsstyrelserna i Värmland, Örebro, Dalarna, Gävleborg och Västmanland ska presentera sina beslut för vinterns vargjakt.

IF beklagar sorgen i kommentar på Facebook

Karlskrona (JJ) Försäkringsbolaget IF ger nu ytterligare kommentarer kring fallet med Anton Nilssons trafikdödade gonczy polski. En försäkringstjänsteman krävde att hunden skulle grävas upp två veckor efter att den begravts. "Vi har i normalfallet aldrig några sådana krav", skriver IF i en kommentar på Facebook.

Joggare tog skydd i bil undan Stockholmsvargen

Stockholm (JJ) En joggare kände sig på måndagseftermiddagen tvingad att ta skydd i en bil när han fick närkontakt med en av Stockholmsvargarna. – Jag hade blivit skiträdd, säger Mats Tapper som filmade vargen och äger bilen där joggaren tog skydd.

Annonser