Björnjakt – Långt från en dans på rosor

Björnjakt är ingen lek och kräver mycket av både jägare och hundar. Foto: L-G Abrahamsson Björnjakt är ett högriskprojekt. Jakten är svår och jägaren kan i värsta fall bli dödad. Hundarna är dyra och injagningen tar ofta flera år. Endast ett fåtal blir jaktdugliga. Den som har kunskap, ork och lite tur tar sig till himmelriket. Men i slyskogen lurar helvetet. Text och foto: Kjell Brännström

Under sommaren hade sop­tunnorna i den lilla byn Prinsnäs, utanför Luleå, haft björnbesök. I början av jakten sköts en björn på grannmarken inte långt därifrån. Många trodde därmed att soptunnebjörnen var död.
Men bara ett par dagar senare sprang en björn framför bilen när en fågeljägare var på väg hem. Rapporteringsnät­verket fungerade och morgonen därpå kunde östlaikan Knalla och plotten Pagan släppas på spåret.
Under natten hade björnen vandrat ett par kilometer österut. Upptaget kom på Rånbyns marker. Men snart var nallen på väg hem. Den rundade gårdarna vid Prinsnästräskets östra ände och flydde in i slymarkerna närmast vattnet. Ett omtyckt tillhåll för både älg och björn. Nästan alla jagade björnar söker sig ner till denna nordiska djungel.

Björnjakten i gränslandet
Mycket få björnar skjuts på den mark där jakten startar. Oftast sker det när jägarna lyckas skära av flyktvägen innan björnen gått ut. Redan efter en halvtimme hade denna jakt varit slut om inte överenskommelsen med jaktgrannarna fungerat.
– Bra hundar och samarbete över jaktgränserna är de viktigaste förutsättningarna för en effektiv björnjakt, säger jaktledaren Magnus Björk, Råneå.
Han menar också att björnjakten, både bildligt och bokstavligt, rör sig i gränslandet.
– Förutom att ha koll på gränserna, och veta var man kan gå in och inte, måste man tänka på hur jakten bedrivs med tanke på pejlar, fordon etcetera. Blir det fel någonstans blir det tråkigheter framöver, påpekar Magnus.
Den här dagen var det lugnt då jägare från alla berörda områden deltog.

Pagan, envis och spårnoga, Knalla, snabb och modig. En idealisk kombination vid björnjakt.
Björnen tvärvände

Parallellt med Prinsnästräsket löper, på södra sidan, en skogsbilväg med stickvägar ner mot vattnet. Till fots och med cykel tog sig jägarna in i området där hundarna jobbade med björnen. Magnus Björk på cykel tog pass längst in efter vägen, därefter Jakob Hellman och sedan resten av gänget. Hundföraren Johan Hellman höll efter i drevlöpan mellan huvudvägen och vattnet.
Vid första T-korsningen hörde Tore Revholm att björnen var på väg att korsa den nybrutna stickvägen närmare träsket.
– Jag sprang neråt vägen och hörde drevet närma sig. Jag stannade till för att lyssna var björnen mer exakt skulle passera. Precis då kom den upp på vägen med hundarna i hasorna. Den stannade till på cirka 80 meter. Jag fick upp bössan och sköt men i samma ögonblick tvärvände björnen och attackerade plotten. Allt gick så snabbt, men jag tyckte att skottet tog. Björnen avbröt anfallet mot hunden, vände igen och fortsatte över vägen åt det håll den var på väg från början.

Pagan gnällde
Drevet fortsatte i riktning mot Jakob, men redan efter några hundra meter blev det stopp. Jakob väntade men björnen kom aldrig fram till vägen där han stod.
I regel brukar skrämda smånallar dra i väg långt eller träa. I ungskogen saknades klätterträd. Sannolikheten var därför stor att björnen var träffad. När Johan fick rapport om läget ville han ha ett snabbt avslut. Han beslöt att Jakob som stod närmare skulle gå in och skjuta björnen.
– På vägen dit hörde jag att Pagan gnällde till. Han har låg självbevarelsedrift och åker ofta på snytingar. Det tog dock inte värre än att han fortsatte skälla. Terrängen var mycket tät och det fanns nästan inga luckor. Till sist var jag bara några meter från björnen, som var på dåligt humör. Jag såg lövet röra sig och genom hundskallen hörde jag ibland när björn och hundar rörde sig.

Attacken kommer
– Jag väntade en god stund och mellan hundarna fick jag då se en mörk fläck. Närmast marken var det mindre löv, och när jag försiktigt böjde mig ner kunde jag se björnen. Den satt ner. Jag reste mig sakta och väntade. Jag kollade där det var minst löv, och när jag bedömde att hundarna var i säkerhet sköt jag genom löven åt framändan på björnen. Då kom den!
Nu tappade jag helt fokus på hundarna och sköt snabbt ett skott till framifrån. Då satte sig björnen och fick hundarna över sig. Men nu var den så dålig att när hundarna gick åt sidan kunde jag skjuta den färdigt. Den låg bara några steg bort. Det var onödigt spännande!
När björnen senare flåddes bekräftades att Tores skott träffat långt fram i bringan, utan att skada större blodkärl.

Jaktlaget vid den fällda björnen. Från vänster Folke Forsberg 91 år!, Viktor Nordmark, Mattias Modig, Jocke Fredriksson, Lars Bergwall, Magnus Björk, Lars Enbom och Tore Revholm. Främre raden: Johan Hellman, östlaikan Knalla, Torbjörn Forsberg och Jakob Hellman, skytt.
Hemmajägarna ska skjuta björnen!
I den eländiga terrängen var det ingen utom möjligen skytten som sörjde över att björnen var liten.
– De som jagar älg här måste röja nya vägar nästan varje gång en älg ska tas fram. Det här var en perfekt jakt, förutom att Jakob fick skjuta och att Pagan fick sig en skråma. Bäst hade varit om en hemmajägare fått fälla björnen berättar Magnus, medan samtalet till Länsstyrelsen kopplas fram.
Det är jättesvårt att utbilda bra björnhundar. Varje träningstillfälle är guld värt. Samarbete över jaktgränserna är nödvändigt för att lyckas. För samarbetet finns inget bättre än när en hemmajägare får skottillfället. När vi går in på andra marker försöker vi styra jakten utifrån den målsättningen. Dock måste ett par rutinerade björnjägare följa med och styra upp jakten så att elementära misstag undviks. Det som skadar björnjakten mest är om främmande jägare stövlar in, plockar russinen ur kakan och drar vidare.

Björnjakten skulle tjäna på åtelkameror

Som hos älgstammen är de produktiva hondjuren björnstammens kapital. De ska lämnas i fred. Det är huvudskälet till att Magnus anser att åtelkameror borde vara tillåtna. De störningar av honor med ungar som jakt kan medföra undviks lättare, och färre honor, som kört upp ungarna i träd, skjuts.
Ett annat skäl är att de flesta jägare sett få levande björnar. Björnen har ett helt annat rörelsemönster och är mer svårbedömd än klövvilt. Med tanke på bedömningssvårigheter­na vid älgjakt kan betydelsen av förhandsinformation vid björnjakt knappast överskattas.
Den som vet att den jagade björnen är lovlig har en faktor mindre att ta hänsyn till när skottchansen ska värderas. Det är också bra, både för jakten och vid ett eventuellt eftersök, om alla vet om fler än en björn varit i området.

Knalla och Pagan döda
Björnjakten 2012 började lysande för detta björnjaktlag. Efter jakten i Prinsnäs fortsatte flytet. Nästan alla björnar som hundarna tog upp sköts och hundarna, särskilt Knalla, gick från klarhet till klarhet.
Johan underrättade JJ om jakterna och vad som skjutits. Ett par veckor efter jakten i Prinsnäs plingade det åter till i fickan. SMS från Johan Hellman:

Hej
Jag sköt ihjäl min älskade Knalla i går.
Ståndade en stor björn.
Jag är helt förstörd.

Just då tycktes allt nattsvart och flera års arbete spolierat. Knalla och Pagan var en idealisk kombination. Båda tog gamla spår. Men de riktigt långa spåren krävde Pagans näsa och envishet. Som längst har han letat upp en björn som vandrat över en mil från släpplatsen. De gånger björnen stack i väg långt kunde Knalla tack vare mod och snabbhet stånda björnen ensam om Pagan blev frånsprungen.
Knalla var ryggraden i detta koncept. Hon var bara fem år och någon plan för hur hon skulle ersättas fanns inte. Men man måste jaga med de hundar man har.
Johan hade en ung plott på tillväxt, Tough, som nu fick chansen tillsammans med Pagan. Det gick över förväntan.
Under dessa jakter märkte Johan att Pagan inte klarade riktigt hårda strapatser som förr. Han trodde att åldern och vedermödorna i hundens tidigare liv började ta ut sin rätt. Rov­djursskärpan var däremot intakt.
– Värsta gången, berättar Johan, var när jag påsköt en 170-kilos björn. Den var hårt träffad och sin vana trogen anföll Pagan den i halsen. Men björnen var inte sämre än att den knölade ihop hunden under sig och försökte tugga den. På något vis lyckades Pagan krypa ut bakom björnens framben så jag kunde skjuta björnen i nacken. Omedelbart vände Pagan och högg fast i björnskallen.
Efter jaktsäsongens slut blev Pagan allt sämre och veterinärbesöket blev ännu ett hårt slag. Pagan bar på en stor, obotlig tumör i buken och avlivades.

I dag har Johan Tough och en ny ung, lovande plott. Dessutom har han köpt tillbaka en laikatik undan Knalla. Kombinationen laika och plott kommer att leva vidare. Framtiden är åter ljus.
Björnjakten 2012 blev resan från himmelriket till helvetet tur och retur. n

AKTUELLT

M: Förenkla för laglydiga vapenägare!

Kungsbacka (JJ) Det borde vara möjligt för jägare och sportskyttar att äga fler vapen än i dag. Det skriver moderaternas landsbygdspolitiske talesperson, Sten Bergheden, och moderate riksdagsmannen John Widegren i den här debattartikeln.

Webbradio: Så resonerar rätten om Benelli MR1

Kungsbacka (JJ) Kammarrättens dom om halvautomaten Benelli MR1 tas emot med bestörtning bland svenska jägare och skyttar. I Jaktjournalens webbradio förklarar ordföranden i målet, kammarrättsråd Marie-Louise Kraft, hur domstolen resonerat.

Jägare i stor insats mot barnsexhandel

Stockholm (JJ) Jägarkåren är stor och när den går samman händer det grejer. I just nu pågående kampanj Musikhjälpen har jägarnas insamlingsbössa redan dragit in mer än 100 000 kronor.

Annonser