Birk – en stjärna på luzernerhimlen

I Birk har Lars hittat sin önskehund som fungerar såväl i skogen som i hemmet.– Jag var med vid träningen inför ett jaktprov och lyssnade på en luzernerstövare, Arro, som ägdes av Bengt Eriksson, Borlänge. Hunden drev bra med ett vackert skall och när det var full drevtid tog Bengt upp hornet och blåste. Fem minuter senare var hunden hos husse, det var då jag bestämde mig. En sådan hund ska jag ha, berättar Lars Eliasson.

Man kan gott säga att det blev kärlek vid första ögonkastet och efter det så har det varit luzernerstövare som gällt.Valet av hund har Lars inte behövt ångra. Mårtenkullens Birk är i dag en av landets genom tiderna mest meriterade luzernerstövare. Birk var dessutom den förste i sin ras att kvalificera sig till stövar-SM.
Från början jagade Lars hare med drever och det fungerade någorlunda väl. Dock fanns en hel del att önska vad gäller lydnad och samarbete. Dessutom kunde säsongen bli väldigt kort med en sådan lågställd hund i marker där snön vissa år kommer redan i början av oktober.

Inte tid

Birk är den andra luzernerstövaren hos familjen Eliasson. Att det blev just Birk var det mer eller mindre slumpen som avgjorde.
– Vi var på semester i närheten av Strömstad då jag fick reda på att Rune Karlsson hade en kull valpar. Vi åkte och tittade och med på hemresan fanns Birk, säger Lars med ett leende.
– Den första vi hade hette Grong och var även han en utmärkt harhund, menar Lars.
Grong kom dock aldrig på jaktprov, mestadels beroende på husse.
– På den tiden jobbade jag heltid och barnen bodde hemma så det fanns varken tid eller ekonomi till att åka på jaktprov. Den lediga tid man hade då utnyttjades i stället till att jaga.
Med Birk har det blivit annorlunda. Redan när Birk var två år startade Lars honom på jaktprov. Debuten gick inte speciellt bra. Drevet slutade med dödtappt på väg efter 23 minuter. En månad senare var det dags igen. Denna gång klarade Birk ett andrapris och det blev början på en fantastisk jaktprovskarriär.

Lättlärd
Birk tillhör den kategori av stövare som är väldigt lätt att jaga in enligt husse Lars.
– Redan efter att första haren var skjuten för honom visste han vad det var frågan om och det vara bara att jaga med honom.
Vid normala väderleksförhållanden jagar Lars en till två gånger i veckan med Birk. Under själva injagningen var det dock lite intensivare.
– När han var ung jagade jag mer flitigt med honom. Det gäller ju att ge hunden så många chanser som möjligt att lära sig reda ut harens klurigheter, säger Lars.
– Egentligen var han ganska enkel att jaga in. Det viktigaste var att ge honom stöd genom att visa att jag alltid fanns kvar i skogen. Han hade dessutom förmågan att snabbt lära sig hur han skulle lösa tappter och nattrajer, förklarar Lars.
Lars har också jagat i alla väder med Birk. Det enda som hindrat dem från jakt har varit sådana förhållanden som kunnat skada Birk, exempelvis skare eller allt för djup snö.
I november månad 1999 tog Birk sin första etta i öppenklass på jaktprov och ett år senare kom nästa framgång. Genom att driva till en etta första dagen och en tvåa andra dagen kunde Birk tituleras Svensk jaktprovschampion knappt tre och ett halvt år gammal.

LandskampBirk, en utmärkt jakthund som dessutom har en väl fungerade exteriör.

Året efter tog Lars med sig Birk till Norge och på första försöket erövrades championattiteln även i Norge. Hösten 2002 deltog Birk i en landskamp för luzernerstövare som arrangerades i Norge och även den gången blev det en elitetta. Birk vann också landskampen med mycket höga egenskapspoäng.
– Jag kan inte annat än att vara väldigt nöjd över vad Birk lyckats prestera både i Sverige och Norge, säger en stolt husse.
Hösten 2003 började som vanligt för Lars och Birk. Jakten flöt på och Birk anmäldes till SM-uttagningar i Jämtland-Härjedalens stövarklubb. Ganska snart stod det klart att något inte stämde för Birk. Den vanligtvis drevsäkra hunden hade problem att hålla i gång haren. Lars var förstås bekymrad över vad som hänt med Birk.

Noskvalster

– Jag förstod ingenting, från att ha varit en i mina ögon ganska perfekt harhund fungerade det plötsligt inte alls. Birk kunde fara runt och skalla lite hur som helst och han bar sig åt som en tok i skogen, så i början av november bestämde jag mig helt enkelt för att sluta jaga med honom, säger Lars med bekymrad min.
Glädjande nog fanns en förklaring till Birks konstiga beteende. Birk behandlades av veterinär för noskvalster. Efter första kuren syntes bättring men Birk var fortfarande inte sitt rätta jag. Han fick en ny behandling och denna gång med ett annat preparat. Åtgärden lyckades och hösten efter var han sig lik igen.

Stövar-SM

Senaste säsongen slog Birk till och fixade det som ingen luzernerstövare tidigare mäktat med. Genom att vinna både första och andra uttagningen till SM kvalade Birk in till DM. Väl där drev Birk så bra att han hamnade på en tredjeplats. Eftersom vinnaren av DM inte hade godkänt RR (rådjursrenhetsdiplom) och därmed inte fick starta på SM gick biljetten till Lars och Birk. Det var första gången som en luzernerstövare kvalade in till SM.
Väl i SM hade Birk en tung första dag. Trots ihärdigt slagarbete lyckades han inte resa någon hare. Chanserna på en topplacering var därmed borta. Andra dagen visade dock Birk vad han kan. 120 drevminuter och 61 egenskapspoäng blev bästa dagsprestation vid 2004 års stövar-SM. Totalt räckte prestationen till en sjätteplats.

Snygg hundBirk blev belönad efter ett bra drev. Den kritvita haren dök upp hos Lars som förvaltade chansen på bästa sätt.

Birk är en riktig familjehund och i hemmet har han förstås sin egen plats i soffan. Lars är den som jobbat med Birk i skogen medan Gullan tagit hand om utställningsbiten.
– Jag har aldrig gått en utställning med honom utan det är helt och hållet Gullans förtjänst, säger Lars.
Framgångarna i utställningsringen har också varit mycket fina. Redan före det att Birk uppnått två års ålder hade han tilldelats sitt första BIR (bäst i rasen). Birk har blivit BIR ytterligare fem gånger varav en gång i Norge.
Framgångarna i skogen och i utställningsringen har belönats med flera titlar och i stamtavlan för Birk kan man numera läsa hela titeln som är Svensk och Norsk jaktchampion, Svensk och Norsk utställningschampion och rådjursren.

Avel

Birk har använts mycket sparsamt i avel. Fyra kullar med totalt 18 valpar finns efter honom, samtliga efter tikar i Norge. Enligt tillgänglig statistik från Sverige har fyra av avkommorna startat på jaktprov i Sverige. Två av dem har klarat förstapris i öppenklass. För avkommorna i Norge ser det ännu bättre ut där flera av dem meriterat sig med fina priser på jaktproven.
– Jag har fått ett par förfrågningar från tikägare i Sverige men jag har inte tyckt att tikmaterialet varit tillräckligt bra för att passa ihop med Birk så därför har jag nekat. Kanske har jag nekat fel tikägare eftersom jag inte fått några fler förfrågningar, säger Lars.
I dagsläget är Birk ensam herre på täppan. Med sina sju år har han säkert många år kvar att glädja Lars, men tiden går och snart är det dags för en ny valp hos familjen Eliasson.
– Förhoppningsvis dyker det upp en lämplig tik som passar med Birk för visst vill jag ha en valp efter honom, avslutar Lars.

Fakta MÅRTENKULLENS BIRK06d.jpg
SJCH SUCH NJCH NUCH RR Mårtenkullens Birk S42057/97
Efter: RR Lysetorpets Mac S44798/90
Undan: SJCH SUCH RR Brukläppens Billan S41912/92
Ägare: Lars och Gullan Eliasson, Föllinge
Uppfödare: Rune Karlsson, Strömstad

Utställning:1999

Jämtland-Härjedalens stk Lennart Edfors 1 Ukl, 1 Ukk, HP
Jämtland-Härjedalens stk Olle B Häggkvist 1 Ukl, 1 Ukk, CK, 1 Bhkl, BIR
Jämtland-Härjedalens stk Karl-Allan Andersson 1 Ukl, 1 Ukk, HP
2000
Jämtland-Härjedalens stk Öyvind Dahl 1 Jkl, 1 Jkk, CK, Cert, 1 Bhkl, BIR
Jämtland-Härjedalens stk Göran Fastén 1 Jkl, 1 Jkk, CK, Cert, 1 Bhkl, BIR
Norge Lars Omdal 2 Jkl
Jämtland-Härjedalens stk Knut Westling 1 Jkl, 1 Jkk, CK, Cert, 1 Bhkl, BIR
2001
Norge Jan Brenden 1 Jkl, CK, Cert, 1 Bhkl, BIR
Jämtland-Härjedalens stk Aina Lundmark 1 Chkk CK, 1 Bhkl, BIR
Jämtland-Härjedalens stk Lars West 1 Chkk CK, 2 Bhkl, Res CACIB
2002
Jämtland-Härjedalens stk Olle B Häggkvist 1 Chkk CK, 2 Bhkl

Jaktprov
2000
Jämtland-Härjedalens stk Carl-Ola Königsson 0 Ökl
Jämtland-Härjedalens stk Thure Andersson 2 Ökl
Jämtland-Härjedalens stk Per-Åke Pottinen 1 Ökl
Jämtland-Härjedalens stk Erik Wassdahl 3 Ökl
Jämtland-Härjedalens stk Erik Wassdahl 1 Ökl
2001
Jämtland-Härjedalens stk Erik Wassdahl RR godkänd
Jämtland-Härjedalens stk John Nilsson 2 Ekl
Birger Nilsson
Jämtland-Härjedalens stk Rolf Pellving 2 Ekl
Gunnar Jonsson
Västernorrlands läns stk Åke Holmstrand 0 Ekl
Göran Olgasson
Jämtland-Härjedalens stk Carl-Axel Blomqvist 1 Ekl, Bertil Blixt
2001
Jämtland-Härjedalens stk Thord Berglund 1 Ekl ,Carl-Axel Blomqvist
Jämtland-Härjedalens stk Torbjörn Nordberg 3 Ekl
Rolf Pellving Norge Jan Håvard Holand 1 Ekl, Jan Ove Moen
2002
Norge Johan Vaernes 1 Ekl, Stein Edgard Staberg
Jämtland-Härjedalens stk Göran Bredin 0 Ekl, Alf Wahlman
2003
Jämtland-Härjedalens stk J-E Eriksson 3 Ekl
Jörgen Widegren
Jämtland-Härjedalens stk Yngve Nyström 0 Ekl
Startade ej dag 2
2004
Jämtland-Härjedalens stk Lars Törnkvist 1 Ekl
Kjell Jonsson
Jämtland-Härjedalens stk Rickard Johansson 1 Ekl
Lars Gullmark
Gävleborg läns stk Örjan Selin 2 Ekl
Bengt Olsson
Västernorrlands läns stk Rolf Pellving 0 Ekl
Göran Olgarsson

Rasinfo Luzernstövare
Schweiziska stövarna är ett samlingsnamn för raserna luzerner-, schwyzer-, berner- och jurastövare. Samtliga raser bedöms enligt samma standard dock med rasspecifika tillägg avseende färg och päls.
Luzernerstövaren tillhör en av landets numerärt mindre stövarras. Årligen registreras mellan 50 och 100 valpar. Rasen har ett mycket gammalt ursprung. Redan under romartiden förekom koppelhundar vilka stämmer överens med varianter av de schweiziska stövarna. I Sverige är rasen ganska ny. Ökningen av luzernerstövare tog fart först på 70-talet. Dessförinnan förekom rasen endast sporadiskt.
Ett av rasens kännemärken är det karakteristiska skallet som är flertonigt med mycket god hörbarhet. Luzernerstövare används som andra stövare vid jakt efter hare och räv.
Kroppsbyggnaden på en luzernerstövare ska ge intryck av kraft och uthållighet. Huvudet ska vara torrt med lång nos och långa öron vilket ger hunden ett ädelt uttryck.
Mankhöjd för hanhund ska vara 49-59 centimeter. Motsvarande för tik är 47-57 centimeter.
Text och foto: Ted Karlsson

AKTUELLT

Rackstadvarg fälld

Arvika (JJ) Flera hundar har attackerats av varg i Rackstadreviret, Värmland. I går sköts därför en varg i området eftersom länsstyrelsen beslutat om skyddsjakt på grund av incidenterna.

Ny fästingart funnen i Sverige

Kungsbacka (JJ) Varmare klimat för med sig nya arter norrut. Den brokiga hundfästingen har hittats både i Danmark och Sverige. Arten återfinns vanligen längre söderut i Europa.

Annonser