Amoz var redan vid ett och ett halvt år nordiskt jaktchampion och har på sex jaktprov visat att han håller hög klass.

Amoz – rekordung nordisk jaktchampion!

Jämthunden Amoz, ägare Patrik Ingves, Åkersberga, är den yngsta svenskfödda älghunden som blivit nordisk jaktchampion. Amoz bommade sitt första jaktprov, men tog sedan sex raka förstapris, tre i Sverige, ett i Finland och två i Norge. Utan tvekan en fantastisk bedrift av en hund som inte hunnit fylla ett och ett halvt år.

Patrik Ingves är uppväxt söder om Vasa i finska Österbotten och började tidigt jaga sjöfågel och hade då en vorsteh. I mitten av 1990-talet skaffade Patrik en finsk stövare som utvecklades till att bli en bra rävhund. När Patrik var 25 år hamnade han i Stockholm på ett sommarjobb och blev sedan kvar och bosatte sig i Åkersberga. – Att skaffa sig jaktmarker i trakterna kring Stockholm kräver att man är stor i käften och att man har goda kontakter, säger Patrik med ett skratt. Han har numera sagt upp arrendena i hemkommunen och jagar älg i Storåbränna i nordvästra Jämtland. – Det är privata marker på cirka 8 000 hektar, säger Patrik och beskriver jakten och markerna som i det närmaste himmelriket för en älgjägare.

Blåst på älgjakt

Patrik och några jaktkompisar köpte år 2006 en älgjakt av en jaktmarksskojare från Bollnäs. Grabbarna betalade dyrt för något som inte fanns och bedragaren blev sedan åtalad och dömd för sina lurendrejerier. Av en slump kom Patrik sedan i kontakt med Berne Brenje, som driver Big River Camp i Storåbränna där han fick vara med på älgjakt. Patrik och Berne blev kompisar och för två år sedan fick Patrik en fast plats i jaktlaget. Redan 2009 var Patrik med på björnjakt, och tillsammans med två kompisar från Finland köpte man en injagad plotthundstik från USA. Uppgörelsen var att Berne skulle träna tiken och i utbyte få en plottvalp. – Berne visade sig vara mer intresserad av en älghund och jag köpte Köpi, en jämthanne från Finland, berättar Patrik som skänkte valpen till Berne. SE 18355/2012 Köpi, visade sig vara ett lyckokast som fungerar perfekt i älgskogen och som björnhund. Han är även nordisk jaktchampion. För att få valpar efter Köpi köpte Berne och Patrik tillsammans finska jaktchampion, SE 49936/2013 Eräventin Taika, som är mor till Amoz. Taika köptes från Finland 2013 när hon var fem år och löpte när hon kom till Sverige. Hon parades omgående med Köpi. – Amos har på båda föräldradjuren släktskap med en mycket duktig finsk jaktchampion, Raikukorven Roomeo, berättar Patrik. Kort sagt en svensk jämthund med helfinska föräldradjur.

Tidigt älgintresse

Amoz visade mycket tidigt att han var intresserad av jakt och älg. En av de första gångerna han kom lös skällde han älg i 90 minuter i de mörka skogarna utanför Norrtälje. När Amoz var fem månader stack han efter en älg i tre kilometer för att sedan komma tillbaka. – Jag började redan då misstänka att det skulle kunna bli en användbar jakthund, säger Patrik. Första älgen som sköts efter Amoz hade Patrik kunnat fälla på upptagsplatsen, men han tvingades släppa den eftersom han inte hade något kulfång. Kvigan gick undan och blev sedan skjuten av en passkytt.

Rekordsnabb jaktprovskarriär

Amoz första jaktprov slutade utan att Amoz hittade någon älg. Första ettan tog sedan Amoz när han var ett år och två månader. Patrik startade sedan ytterligare två gånger och när hunden var ett år och fyra månader hade han sina tre förstapris i Sverige. När Patrik åkte till Finland för att fira jul startade han även Amoz på ett jaktprov där. Amoz sökte ut en kilometer innan han hittade älg och sedan gick allt som på räls. Amoz skällde ihop till ett förstapris på 85 poäng. Nu hade Patrik fått blodad tand och i januari bar det iväg till Norge och ett tvådagarsprov. Amoz svarade upp till förväntningarna och skällde på två dagar ihop två förstapris på 84,5 respektive 88 poäng. Amoz var därmed den yngsta svenskfödda älghund som tagit ett nordiskt jaktchampionat före ett och ett halv års ålder (ett år och fem månader). Detta efter att ha varit lös i skogen cirka 30 gånger.

Patriks målsättning

När Patrik berättar om sin hund och vilka tankar han hade när han valde Amoz, var det främst för att få behålla några av de goda egenskaper som Köpi redan visat. När Patrik ska berätta vilka egenskaper han värdesätter mest med Amoz så hamnar förmågan att ställa älg på första plats. – Amoz har alltid haft lätt för att få älgarna att stå i upptaget, berättar Patrik. Förmågan att ställa om älg och skallets hörbarhet placerar sig på andra och tredje plats. Patrik som gillar att bena ur godbitarna ur proven berättar att Amoz på sex jaktprovsstarter har i snitt 211 minuters fast skalltid och att han på alla prov fått full poäng för viljan att förfölja älg. Amoz har ett imponerande snitt på 8,5 poäng av 10 möjliga på sex jaktprov när det gäller att ställa älg på upptagsplatsen. När det gäller samarbete och lydnaden har den inte varit den bästa. Patrik har därför tränat inkallning med hjälp av lina i en hundrastgård i Sollentuna, vilket gett bra resultat.

Gästjagar hos kompisar

När Jaktjournalen träffar Patrik och Amos är ekipaget på besök hos Jimmy Westman i Nytjärns jaktlag som jagar på Sveaskogsmarker och privata marker söder om Åsele på gränsen till Västernorrland. Patrik och Jimmy har träffats via sitt gemensamma intresse för älghundar. Nytjärns jaktlag består av ett tiotal jägare som har 5 + 5 djur i tilldelning på 3 600 hektar jaktmarker. Patrik släpper Amoz vid åttatiden på morgonen och Amoz försvinner ett par hundra meter i motvind innan han vänder och går en kilometer i medvind. – Han har säkert ett spår, säger Patrik ungefär samtidigt som han ser på pejlen att Amoz vänt och är på väg tillbaka rakt mot oss i hög fart. Patrik kliver av vägen för att få fri sikt ner mot en myr cirka 100 meter bort och där det är mest troligt att älg och hund ska passera om det inte blir ståndskall.

Skoveltjur på språng

Plötsligt hör jag hur det dundrar i marken och tittar bakåt. En ståtlig hornkrona passerar i god fart strax ovanför ungskogen. Storoxen valde att springa på den väg vi bara någon minut tidigare stod på och när den kom inom femtio meters avstånd fick den vittring av oss och kastade sig ut i ungskogen och försvann i en sänka. Så illa kan det gå även för en van jägare och en meriterad älghund. Amoz fortsatte att förfölja älgen med förhoppningen att den skulle stanna. Vi som haft närkontakt med tjuren förstod tämligen omgående att det skulle bli svårt. Efter ett par timmars springande upp och ner i bergen bytte Amoz till en ensam älgkalv. Men då var hund och älg långt utanför jaktmarken och Amoz lät sig till sist kopplas.

Mycket jakt – mindre träning

Patrik har även en gråhund och under hösten fram till slutet av januari blir det mycket jakt för hundarna. Under vårvintern får hundarna vila bortsett från kortare promenader. – Ingen av hundarna gillar att simma därför blir det bara lite cykelträning inför jakten ifall det inte är för varmt. Trots att det skjutits ett par älgar för Amoz är Patriks bästa minne av sina dagar med Amoz från hans första jaktprovsetta i Sverige. Amoz tog upp en kviga, den fjärde älgkontakten i karriären, som han skällde i totalt 257 minuter, med flera stötar som slutade med nytt ståndskall. När provet var slut skällde Amoz för fullt och när domaren räknat samman poängen blev det ett förstapris på 76,5 poäng. – Det var en häftig upplevelse, säger en belåten Patrik Ingves, som nu kan se fram emot flera års trevliga upplevelser tillsammans med sin älghund.