Älgarna vid dukat bord

9903utfod.jpgI Jutis jaktlag i Norrbottens inland får älgarna maten serverad från november till april månad. Jägarnas utfodring med ensilage har gett förbluffande goda effekter. Drygt ett hundra hektar tallungskog har klarat sig undan älgarna vintertid. Trots detta förhåller sig myndigheter och skogsbolag tämligen kallsinniga till att sponsra verksamheten.

Problem med täta koncentrationer av älg vintertid är inte alltför ovanliga i norra Sverige. Älgarna betar hårt på lövslyet för att sedan övergå till mer värdefull skog. Skogsskador upprör markägarna som ser sina kostsamma investeringar ätas upp utan att kunna ingripa. Det absolut vanligaste sättet att lösa problemet med älgkoncentrationer har hittills varit ökad älgtilldelning under höstjakten. Älgstammen har fått stryka på foten. Varför kan man fråga sig när facit ofta visar att en ökad avskjutning på en älgstam i obalans inte alltid gett det resultat som önskats. Oftast skjuts tjurstammen i botten. Problemet kvarstår med för mycket kor och kalvar i markerna.

Jägarna i Jutis jaktlag beslutade hösten 1996 att försöka utfodra älg på byns 7 000 hektar jaktmarker. Byn ligger vid foten av fjällen och håller en god älgstam. Generellt är älgstammen inte för stor utan problemet är koncentrationer på ungskogsområden vintertid.Kent Marklund, Jutis, är en av jaktlagets 27 jägare som tillsammans ställer upp och betalar 500 kronor per år för att se vilka effekter som vinterutfodringen ger. Jaktjournalen följde med till en av de fem utfodringsplatser som ligger runtomkring i jaktmarkerna. Redan på långt håll kunde vi se tre älgar. En ko med kalv stod och betade vid utfodringen och ett par hundra meter hitom låg ett ensamt djur under ett par tallar. Älgarna var inte speciellt rädda. När de till sist förstod att vi var på väg fram mot utfodringen sprang de in i närmaste skogsbryn där de stannade och iakttog våra förehavanden.

Kent Marklund berättade med inlevelse om hur roligt det är att utfodra älg vintertid. Enligt honom ser man tydligt hur bra älgarna mår. Kalvarna är i gott hull och verkar klara vintern betydligt bättre än tidigare år. När Jaktjournalen är på besök är snödjupet kring en meter och når upp till magen på kalven. En intressant iakttagelse vid utfodringsplatsen var en i det närmaste nedslickad saltsten. Kent berättar att älgarna slickar på stenarna de sätter ut under hela vintern.

I vinter beräknar jägarna att bära ut närmare 12 ton ensilage till älgarna i Jutis. Jaktlaget började utfodringen i november och planerar att hålla på till i slutet av april. Älgarna stödutfodras vilket innebär att det inte alltid finns mat på utfodringsplatserna. Ensilaget köps från Piteå och fraktas till fjällkanten med flisbilar som kör tomma på returresan från kusten. Resultaten från de två åren med stödutfodring har varit mycket goda. Enligt Kent är det enkelt att få älgarna att undvika ungskogsområdena. Älgarna känner lukten av ensilaget på långt håll och när de väl börjat äta blir de kvar i närheten av utfodringen. Totalt utfodrar jägarna närmare 30 älgar på fem olika platser. Jägarna betalar 50 öre kilot för ensilaget. En inte alltför besvärande kostnad med tanke på de effekter som uppnåtts.
Nu är det inte bara älgarna som har nytta av utfodringen. Traktens harar passar även på att smörja kråset. Något som fått inbitna älgjägare i Jutis att börja fundera på att skaffa en harpiska till hösten. Kent berättar att de förmodligen utfodrar ett hundratal harar och några få rådjur tillsammans med älgarna. Några problem med renar har inte förekommit. Renarna stannar ibland och äter, men de blir aldrig stationära på utfodringsplatserna.

– Vi tror på utfodring för att hålla ungskogen fri från älg, säger Kent Marklund med övertygelse. Problemet är bara att vi inte lyckas få skogsbolagen intresserade av att vara med och betala för försöken. Kent hoppas att jägarna ska få hjälp från skogsbolagen eftersom de tidigare drabbats hårt av skogsskador.
– Jag vet att det går att flytta älg med hjälp av ensilage. Nu gäller det bara att skogsbolagen ställer upp och hjälper till med pengar, säger Kent Marklund med övertygelse.

Jaktvårdskonsulent, Hans Geibrink:
– Jägarna gör ett bra jobbJaktvårdskonsulent Hans Geibrink, Luleå, är positiv till jägarnas insatser i fjällkanten.
– Jägarna väster om Arjeplog gör ett bra jobb med ett lyckat resultat. Enligt Hans finns det ingen möjlighet att långsiktigt utfodra en överstor älgstam. Däremot går det tydligen utmärkt att styra bort älgarna från känsliga ungskogar. Ensilageutfodring är bra på många olika sätt. Dels minskar betesskadorna, dels blir älgarna i bättre kondition efter en vinter med djup snö. En av de stora fördelarna med ensilage är fodrets kvalitet. Det går utmärkt att sätta in stödutfodring när som helst under vintern. Älgarna behöver ingen tid för att vänja sig.
Hans Geibrink menar att ensilageutfodring även kan fungera för en liten markägare som drabbas av att en eller ett par älgar parkerar i ett ungskogsområde. Med en ensilagebal lämpligt utplacerad drar man älgarna bort från de värdefulla plantskogsområdet. När våren närmar sig flyttar älgarna självmant.
– Det vore intressant om skogsbolagen satsade pengar i forskning kring stödutfodring av älg, anser Hans Geibrink. Stora värden står på spel och utfodring kan visa sig vara en betydligt billigare metod än att helt enkelt skjuta ned älgstammen.

Anders Harr, Assi Domän:

– Utfodring kan vara ett alternativAnders Harr, jaktansvarig på Assi Domän i Älvsbyn, anser att utfodring av älgar vintertid är ett mycket intressant ämne.
– För ett par år sedan väcktes frågan på ett jaktmöte i Arjeplog och då sa jag nej till att bidra med pengar. Den gången gällde jägarnas önskemål bidrag för att utfodra älg med hyggesavfall. Idag sker utfodringen med ensilage. Vanligt hö som förpackas och förvaras i plastbalar.
Anders Harr menar att ensilageutfodring kan vara väl värt att göra närmare ekonomiska studier på. Om älgarna förmås undvika tallungskog och kostnaderna inte är speciellt höga då är utfodring ett alternativ.
Idag får Assi Domäns jägare bidrag till saltstenar. Det är en bidragsform som kan komma att omvärderas till fördel för ensilageutfodring.
Anders Harr efterlyser dock mer vetenskapliga rön om utfodringen. Försök där skadebilden före och efter utfodring undersöks skulle underlätta ett beslut. Harr är jaktansvarig för Assi Domän och har inte förankrat sina tankar i företaget.
– Mitt önskemål som jaktansvarig är naturligtvis en så stor älgstam som möjligt utan att det blir till problem och kostnader för skogsbruket.
Inom Anders Harrs jaktrevir finns ett älgkoncentrationsområde där utfodring skulle vara möjlig. Enligt Harr skulle Stavaträskområdet med stora älgkoncentrationer vintertid kunna bli ett försöksområde.
– En decimering av stammen i kombination med utfodring skulle vara intressant att studera, säger Harr.
Text och foto: ROGER C ÅSTRÖM

AKTUELLT

Olycka på Tullgarn

Tullgarn (JJ) En olycka inträffade i eftermiddag i samband med provkörning av en båt vid Swedish Game Fair, på Tullgarn, söder om Stockholm.

Ändrade magasinsregler för björnjägare

Tullgarn (JJ) Det ska bli tillåtet med femskottsmagasin i halvautomater vid björnjakt. Det meddelade landsbygdsminister Sven-Erik Bucht när han invigningstalade på Swedish Game Fair på fredagen.

Whiskymarinerad rådjurssadel

På frågan om vad som är det godaste viltköttet svarar de flesta rådjur. Jag håller med och min personliga favorit är en grillad rådjurssadel. 6 personer: 1 kg utskuren rådjurssadel Marinad: 1 dl fin rapsolja 2 skivade vitlöksklyftor ½ dl chilisås 2 msk mörk balsamvinäger 3 msk flytande honung ½ dl whisky Tillbehör: ½–1 kg

Björnjägarens Arci Odin – Inkallningsbar jaktmaskin

David Nilsson drog verkligen vinstlotten när han 2013 köpte sin första spets. Att det blev en gråhund var mest en slump. Nu fem år senare ångrar han inte sitt val. Svenska och finska jaktchampionen Björnjägarens Arci Odin har verkligen levererat.

Kan ett jakttillbehör ha med jaktetik att göra?

Det har länge förbryllat mig lite varför man så sällan ser en handkikare runt halsen på jägare i Sverige. Just handkikaren är ett sådant där tillbehör som faktiskt kan ha en jaktetisk funktion. Det finns siffror som pekar på att jägare i norden köper färre kikare än i Europa och övriga världen. I Norge har en del jägare kikare medan det verkar vara mycket ovanligt i Sverige och Finland.

Trafikdödad råget bar på fyra kid

Värmland (JJ) En råget som avlivades efter en viltolycka visade sig bära på fyra närmast fullgångna kid. –Väldigt tråkigt att fem rådjur dör i en smäll, säger eftersöksjägaren Mattias Hultman.

Franchi Horizon – intressant studsare från Italien

Franchi är mest kanske mest känd för sina hagelvapen, främst halvautomater men också för sina hagelbockar. Franchi Horizon är företagets första repeterstudsare. Det är ett gevär som passar både för passjakt och rörlig jakt och överraskar med sin utmärkta precision. Priset är överkomligt vilket borde tilltala en stor grupp jägare och skyttar.

Jakthundsfrågor allt viktigare

De senaste åren har vargen varit ett vanligt samtalsämne när vi diskuterat jakthundar och hotet mot vår löshundsjakt i Norden. Men frågorna runt våra jakthundar är betydligt många fler och komplexa oavsett vilken ras vi föredrar att jaga med.

Annonser