50 varianter av älgskötsel

Det verkar finnas lika många varianter av älgskötsel som det finns jaktområden i vårt land. Jag minns från 80-talets slut hur vi en gång i vårt älgskötselområde diskuterade älgförvaltning. Debatten drog ut på tiden och vår debattlusta och vårt engagemang var så stort att vi pucklade på varandra med argument utan att märka att vi till sist var två ensamma kvar i möteslokalen.

Trots att vi jagat älg i många år är förvaltningsmodellerna oerhört varierande sett över hela landet. De senaste åren har jägarna även fått kraftig konkurrens av varg och björn. Älgen har all anledning att se oroligt på utvecklingen.

Under senaste året har det framskymtat i lokalpressen i södra Sverige att jaktlag i Blekinge valt att senarelägga oktoberjakten ett par veckor för att älgbrunsten ska ha sin gång utan att störas av jägare.
Samtidigt har man för andra året i rad tagit bort brunstuppehållet i Norrbotten som tidigare alltid varit cirka 15 dagar, från slutet av september fram till kring den 10 oktober.
Vem som har rätt är svårt att sia om, men om älgstammen skulle drabbas hårt av jakt under brunstperioden så borde det inte fin­nas mycket till älgstam i Finland eller Norge där man börjar jaga älg i slutet av september varje år.

Taggbegränsningar

Under åren har taggbegränsningar varit en metod för att försöka komma till rätta med låg medelålder och klena hornkronor på tju­rarna.
Jaktlag i södra Sverige har sparat 6–10-
taggare och i norr har många försökt att spara 8–12-taggare. Resultaten har inte varit speciellt imponerande.
De senaste två åren har man i Jämtland haft rekommendationer  att jägarna under septemberjakten ska spara tjurar med fler än tio taggar. En del jaktlag sparar tvåkalvs­kor och kalvar men skjuter båda om kon bara har en kalv. Ännu har ingen kunnat visa på några resultat som imponerar.

Kalvskyttet begränsar uttaget

I norra Sverige har en hel del jaktlag under lång tid låtit kalvarna vara måttstock för hur mycket älg som går att skjuta. Regeln är att man ser till att skjuta en kalv mer än vuxna djur. I fall det föds få kalvar ett år begränsas automatiskt skytte på vuxna djur. Förvaltningen bygger på tanken att om man skjuter fler vuxna djur än kalvar och ungdjur så sjunker medelåldern i älgstammen. Kvar blir improduktiva unga älgar som betar skog i minst två år och dessutom är farliga i trafiken.
Omvänt med jakt på yngre djur får man en äldre produktiv älgstam, man kan ha färre djur i vinterstam vilket enligt förvaltningsmetodens förespråkare innebär:

• Mindre skogsskador
• Färre trafikolyckor
• Fler skottillfällen (ökat kalvskytte)
• Större tjurar (troféer)
• Mer kött

Vargar och skogsbruk

Som om det inte räckte med jaktlagens, älgskötselområdenas och älgförvaltningsområdenas olika bestämmelser och avskjut­ningsregler kommer numera även skogs­brukets och markägarnas intressen in i förvaltningen.
När sedan älgförvaltningen är planerad och beslutad äter vargar och björnar upp en betydande del av älgtilldelningen.
Många jaktlag i Värmland har i år ställt in älgjakten eftersom vargflockarna beskat­tat stammarna så hårt att det inte finns en vettig älgstam kvar att jaga.
Med skogsbrukets uttalade mål om ett par procents betesskador torde älgstammen inom ett par år landa på 2–3 älgar per 1 000 hektar i vinterstam. Ska vargarna äta sig mätta så finns inget kvar för jägarna i varg­länen att jaga.
Eftersom vi har en lagstiftning där viltet och skogen värderas lika borde det inom ett par år vara möjligt för jägarna att återfå sitt inflytande i älgförvaltningen.
För visst är det konstigt att Svenska Jägareförbundet har så lite inflytande när älg­avskjutningen ska beslutas.
Fortsätter vargarna, björnarna och skogs­brukets predation på älg ligga på en för hög nivå är risken att Europas förnämsta högvilt inom några år kommer att bli rödlistad av ArtDatabanken vid Sveriges lantbruks­universitet i Uppsala!
Ett litet hopp finns dock både för älgstammen och jägarna och det är den upplysning som jägarna får när de möts av det svaga ljusskenet från botten av en tom älgköttback.

AKTUELLT

Befarade vargskador var bett efter björn

Hälsingland (JJ) Den stövare som blev svårt biten av rovdjur på tisdagsförmiddagen, söder om Alfta och Bollnäs, attackerades av björn, inte varg. – Det var svårt att bedöma, säger besiktningsman Bert Eriksson.

Alla hundar uttagna inför Småhunds-SM

Ydre (JJ) På måndag släpps Sveriges tolv bästa drivande hundar i skogarna utanför Ydre. Då avgörs nämligen 2017 års upplaga av Småhunds-SM. Jaktjournalen liverapporterar såklart.

Fällde guldbock på första jakten

Falköping (JJ) Det blev max utdelning för 15-årige Emil Nilsson när han gick ut på sin första uppsiktsjakt: Han fällde en guldbock. – Vi hade sett den under sommaren men trodde inte att den var så stor, säger pappa Peter som satt bredvid och filmade dramatiken.

Känner sig lurade på godsjakt

Skåne (JJ) Tio jägare köpte jakt på ett gods och betalade tillsammans 130 000 kronor. Det visade sig dock att den som sålde jakten inte ägde marken i området.

Överviktiga jakthundar

Övervikten har ökat markant bland svenskarna de senaste åren. Och det verkar som om den trenden även gäller våra jakthundar.

Jägarna tvingas ta smällen

De senaste veckorna har det debatterats flitigt runt vildsvinsstammen och de skadeproblem som uppstått inom vissa områden. Man pratar om skador för mångmiljonbelopp som drabbar lantbruk, villaägare och trafik i första hand.

Annonser